Hoppa till huvudinnehåll

Utbrända lärare ryter till

Porträttbild på Jens Mattfolk.
Lärare jobbar i dag mera men får samma lön, konstaterar Jens Mattfolk som är ombudsman vid Finlands svenska lärarförbund. Porträttbild på Jens Mattfolk. Bild: Yle/Minna Almark Jens Mattfolk,Västnyland,Finlands svenska lärarförbund

Den ökade arbetsmängden i skolorna gör att lärare känner sig utmattade. I dag kräver många elever speciell uppmärksamhet. Byråkratin tar också oskäligt mycket tid.

Under våren 2017 gjorde Finlands svenska lärarförbund en undersökning bland FSL:s medlemmar där 57 procent upplevde att deras arbetsbörda har ökat väldigt mycket.

85 procent av dem som svarade påtalar det ökande kravet på dokumentation och hur det administrativa stjäl kraft från själva undervisningen.

- Jag tror att det är många bäckar små. Vi har ju ett ökat dokumentationskrav i samhället och det här smittar också av sig på skolan, säger Jens Mattfolk, ombudsman vid Finlands svenska lärarförbund (FSL).

(Lärare i klassrum - arkivbild)
Lärare gör mycket annat än undervisar, de ska dokumentera mycket också. (Lärare i klassrum - arkivbild) Bild: Mostphotos lärare,elever,klassrum

Han nämner trestegsstödet som ett krävande exempel på dokumentation. Här kan en elev behöva få allmänt stöd före ett prov, regelbundet och intensifierat stöd eller särskilt stöd med individualiserat lärostoff. Läraren ska redogöra för hur planen ser ut och hur den följs upp.

Wilma bra men kräver resurser

Det webb-baserade informationsverktyget Wilma är en bra länk mellan hem och skola men systemet ökar också mängden arbete för lärarna. Läraren ska bland annat rapportera om saker som rör elevens aktivitet i skolan. Verktyget kan innehålla varierande funktioner beroende på vilka kommunen valt att köpa in.

- Det är också mycket planeras och dokumenteras som inte används för att utveckla eller stöda undervisning, utan som bara måste göras.― Lärare

Jens Mattfolk instämmer i att lärarna i dag tvingas lägga fokus på annat än sin huvudsakliga uppgift som är att undervisa.

Elever sitter vid sina skolbänkar och läser i Degerby skola i ingå.
Verktyget Wilma är en länk mellan skola och hem, men ännu en uppgift som ökar arbetsmängden bland lärarna. Elever sitter vid sina skolbänkar och läser i Degerby skola i ingå. Bild: Yle/Marica Hildén degerby skola kateder

Det arbete som inte hör till undervisningen har ökat.

- Det här är nånting som vi borde se över. Vi vill ju att lärarna verkligen ska få fokusera till max på sin undervisning och planera den så bra som möjligt.

Jobbar mera för samma lön

Antalet undervisningstimmar som en lärare har står fast och minskar inte, också om andra uppgifter kommer till.

Till exempel en klasslärare i klass 1-6 ska undervisa 24 timmar i veckan och samplanera 126 timmar per läsår för att få sin fulla grundlön.

- För allt det här andra får du egentligen ingen extra lön. Snarare handlar det om en löneminskning eftersom du jobbar mera men lönen är densamma.

Dubbla roller

En lärare uttrycker oro över att jobbet i allt högre grad handlar om elevvårdsfrågor. Det är saker som egentligen borde skötas av skolpsykologer och kuratorer.

Det som jag upplever som jobbigast är att det finns så många barn som behöver så mycket mera av allt än vad vi kan erbjuda eller ge.
― Lärare

Lärare talar om avsaknaden av trygga vuxna i familjerna, hur det saknas resurser för elevvården som inbegriper skolpsykolog, kurator, speciallärare eller kraftigare stödåtgärder i specialklass.

Jens Mattfolk säger att läraren ofta har en nyckelroll och får fungera som spindeln i nätet runt en elev som har ett behov av något slag.

- Det kan handla om att sammankalla till ett möte med skolpsykologen informera vårdnadshavarna om att det hålls ett möte om eleven och förstås delta i möten.

Nedskärningar märks

En lärare riktar kritik mot Finlands svenska lärarförbund (FSL) och menar att förbundet inte i tillräckligt hög grad tagit ställning mot de enorma nedskärningar som den nuvarande regeringen genomfört.

En klassrum med en soffa, ett bord och en liten kaffe-hörna.
Regeringen har gjort nedskärningar och det gillar inte lärarna. En klassrum med en soffa, ett bord och en liten kaffe-hörna. Bild: Yle nyhetsskolan,skolor

- Det är förstås tråkigt om en enskild medlem är missnöjd med FSL. FSL och OAJ arbetar ändå dagligen för att öka resurserna till utbildningen. Jag tycker att utbildningen borde vara en större samhällsfråga som inte drabbas av skenhelig politik där man lovar en sak och gör en annan.

Nedskärningarna har stora konsekvenser för den enskilda eleven.

Hemmets betydelse blir också allt viktigare. De barn som har engagerade föräldrar klarar sig betydligt bättre än de som saknar stöd hemifrån.

Nya läroplanen skapar stress

Den nya läroplanen innebär en stor utmaning. Vissa lärare har svårt att släppa kontrollen och ändra på sin undervisning, anser en lärare.

- Läroplansarbetet kom igång för sent och lärarna kastades in i den utan ordentlig fortbildning för allt som skulle ha behövts inom användningen av digitala hjälpmedel och elevbedömning.

En annan lärare skriver:

- Situationen har ju varit ganska extrem nu då nya läroplanen först bearbetats och nu skall implementeras. Tycker också att man hela tiden kommer längre bort från kärnuppgiften, att ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs senare i livet.

Artikeln är baserad på en intervju av Jonas Sundström.
Förtydligande måndag 4.9 klockan 14.40: De anonyma lärare som citeras i artikeln är enskilda lärare som redaktör Sundström talat med. Citaten finns inte med i FSL:s undersökning.