Hoppa till huvudinnehåll

Finland i topp på lista över rekryterade IS-soldater - finländsk forskare kritisk till slutsatsen

Människor i grupp.
Människor i grupp. Bild: Yle/ Hilppa Hyrkäs, Derrick Frilund människor,gemenskaper,utanförskap,Utanför,samvaro,gäng,integrering

I förhållande till befolkningen har Finland flest IS-krigare i hela världen, hävdar professor Esteban F. Klor i Israel. Den finländska forskaren Karin Creutz anser att siffror inte ger de relevanta svaren på varför människor väljer att resa för att slåss för terrornätverk.

Risken att muslimer radikaliseras kan vara större i rika välmående samhällen, än i fattiga länder, hävdar professor Esteban F Klor vid Jerusalems hebreiska universitet i Israel.

Tillsammans med Efraim Benmelech har Klor jämfört länder med fokus på antalet muslimer och hur många som rest utomlands för att kämpa för Islamiska staten (IS).

Hög bruttonationalprodukt och högt index för levnadsstandard korrelerar med hög andel IS-rekryter i icke-muslimska länder, konstaterar Klor.

Fenomenet gäller i allra högsta grad också Finland.

- Finland är det land som har den högsta andelen IS-krigare i hela världen i förhållande till den muslimska befolkningen, säger Klor.

Sjuttio personer hade fram till slutet av 2015 rest från Finland till konfliktområden i Mellanöstern. Andra länder med hög andel rekryterade IS-krigare är Irland, Belgien, Sverige och Österrike.

Esteban F Klor är professor vid The Hebrew University of Jerusalem i Jerusalem.
Esteban F Klor är professor vid The Hebrew University of Jerusalem i Jerusalem. Bild: Jennifer M. Klor professorer,Israel,Esteban F Klor

Utanförskap värre än fattigdom

Rekryteringen av IS-krigare till konfliktområdet har varit mest omfattande från länder som Tunisien och Saudiarabien, uppskattningsvis 6 000 respektive 2 500 personer.

Om man däremot fokuserar på antalet personer som rekryteras av IS och jämför det med hur många muslimer som bor i olika länder blir bilden en annan. Även länder med ganska liten muslimsk minoritet hittas högt på listan.

Det tyder på att det kan vara svårt för muslimer att känna sig hemma i länder med stark icke-muslimsk enhetskultur, resonerar Klor.

- I vissa länder kan det vara svårt för första och andra generationens muslimska invandrare att integreras. De känner sig alienerade och delar inte samma värderingar som resten av befolkningen, säger Klor.

Varför just Finland toppar tabellen kan Klor inte förklara närmare, eftersom den kvantitativa analysen inte går på djupet när det gäller enskilda länder.

Den data som forskarna har använt om antalet muslimer i Finland är flera år äldre än uppgifterna om antalet rekryterade. Ifall man räknar med större muslimsk befolkning blir andelen radikaliserade IS-rekryter mindre, men den är fortfarande bland de högsta i Europa.

Finländsk forskare tveksam till sifferanalys

Den finländska forskaren Karin Creutz är tveksam till Klors slutsatser. Creutz har själv forskat i radikalisering och intervjuat personer som åkt utomlands för att delta i konflikten i Syrien.

Karin Creutz
Karin Creutz Bild: Yle / Mattias Fagerholm karin creutz

Hon tycker inte att det är alarmerande många som rekryterats till IS från Finland jämfört med i andra länder.

- Den officiella siffran 70 är inte specificerad. I många fall vet vi att det är människor som är med i IS eller som har dött i IS, men det finns många fall där det är mindre klart vart de har rest.

Alla som reser till konfliktområdet kämpar inte nödvändigtvis på IS sida, påminner Creutz. Vilka motiv som ligger bakom resorna syns inte heller i siffrorna.

Det kan också vara svårt att jämföra olika länder eftersom det kan förekomma stora skillnader när det gäller hur noggrant olika länder klassificerar och registrerar olika fenomen.

Det kan handla till exempel om hur noggrant länder följer med resor till konfliktområden.

Creutz säger att det gäller att vara extra försiktig med att tolka siffror som gäller en liten mängd människor, som kan ha väldigt olika bakgrund, livssituation och motiv för sina handlingar.

Grupperingar med starka inbördes relationer

Bland en del av dem som har rest från Finland finns det starka band till andra som också har lämnat Finland, till exempel långvariga vänner och familjemedlemmar.

I siffrorna syns det inte om en grupp resenärer består av flera radikaliserade personer som reser iväg tillsammans, eller om det handlar om en radikaliserad person som till exempel tar fru och barn med sig, förklarar Creutz.

Professor Esteban F. Klor vid Jerusalems hebreiska universitet i Israel är väl medveten om att en kvantitativ analys inte ger tillfredsställande svar på varför många unga människor väljer att resa iväg för att utföra terrordåd och delta i väpnad konflikt.

Enligt de israeliska forskarna är det här den första jämförelsen i sitt slag.

- Det finns ett värde i att ha flera typer av undersökningar som kompletterar varann, säger Klor.

Det som forskarna är överens om - oberoende av forskningsmetod - är att det finns orsak att uppmärksamma det utanförskap som en del grupper känner.

- Det finns ett illamående i Europa och det är inte fråga om fattigdom. Det handlar om ett starkt missnöje och en uppfattning om att man inte hör hemma, konstaterar Creutz.

Speciellt problematiskt blir det för personer som känner sig utanför trots att de är uppvuxna i landet och har alla sina nätverk där, utan anknytning till något annat land.

- Det kan vara mycket skadligt för en ung persons identitet, säger Creutz.

Artikeln uppdaterades 4.9.2017 kl 11.25 med en precisering som gäller radikaliserade personer som reser till konfliktområden tillsammans med sin familj.

Läs mera:

Nerg till HS: Utslagna finländare är det största säkerhetshotet

Sedan attacken i Åbo har diskussionen gått het om hur myndigheterna bättre ska kunna hålla asylsökande under uppsikt. Men det är framför allt finländare man borde var oroad över, säger Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg i en intervju till Helsingin Sanomat.