Hoppa till huvudinnehåll

Trappor av sten i Ingarskila å ska göra livet lättare för öringen

En å i Krämars - Ingarskila å.
Det här är en av de tre trappor av sten och sand som ska göra att vattennivån höjs i Ingarskila å. På det sättet kan öringar ta sig genom två vägtrummor. En å i Krämars - Ingarskila å. Bild: Marica Hildén / Yle ingå krämars

Ingarskila å är en pärla för den utrotningshotade öringen. Nu tas ett hinder bort i åns övre lopp i Krämars i Ingå så att öringen har ännu mera plats att föröka sig på.

Ett talkoarbete inleddes på måndagen (4.9) på Krämars gård i Ingå. Talkoarbetarna slängde sten i en bäckfåra för att göra det lättare för öringen att ta sig till sina förökningsplatser.

Under en skogsväg finns två vägtrummor som gör det svårt för öringen att ta sig fram då det är dags att leka.

Två vägtrummor under en väg där Ingarskila å tar sig fram.
Här är de två vägtrummorna under skogsvägen i Krämars. Öringarna kan inte ta sig vidare om vattennivån är för låg. Två vägtrummor under en väg där Ingarskila å tar sig fram. Bild: Marica Hildén / Yle ingarskila å vägtrumma

I oktober kommer de upp längs Ingarskila å, men vid vägtrummorna är det stopp om vattennivån är för låg.

Då måste de vänta tills det regnar så pass mycket att vattnet stiger och de kan simma genom vägtrummorna.

Talkoarbetet inleddes vid halv nio-tiden på morgonen och vattnet hade redan vid elva-tiden börjat stiga intill vägtrummorna.

Det byggs tre trappor av sten och sand för att vattennivån vid vägtrummorna ska stiga.

"Alla ska få leka" räddar fiskar

Företaget Kesko och Världsnaturfonden WWF inledde ett femårigt samarbete i och med arbetet i Krämars.

Projektet heter "Alla ska få leka". Det går ut på att ta bort hinder och på det sättet rädda vandringsfiskar i Finland.

En å i Krämars - Ingarskila å.
Då öringarna tagit sig genom vägtrummorna fortsätter de uppför bäckfåran för att hitta en plats att leka. En å i Krämars - Ingarskila å. Bild: Marica Hildén / Yle ingå krämars

Markägarna är också med på noterna då arbetet inleds.

Jordbrukaren Nina Långstedt på Krämars gård i Ingå säger att hon gärna är med i projektet som jordbrukare och ekologisk odlare.

- Jag tycker att det är naturligt att vara med i projektet, vi lever ju av naturen.

"Bra att åkrar inte drabbas"

Nina Långstedt är glad över att vägtrummorna finns under en väg i skogen och inte vid hennes åkrar.

- Jag tror att naturen också sköter sig själv utan att vi blandar oss i så mycket, men å andra sidan har det inte varit så här lågt vatten i bäcken på 50 år.

- Jag har inget emot att vattnet höjs eftersom det är här i skogen. Om det är åkrar omkring är det viktigt att vattnet inte höjs.

Aldrig sett en fisk i bäcken

Nina Långstedt blev medveten för omkring tio år sedan om att öringar tar sig upp genom den del av Ingarskila å som rinner genom Krämars.

Det var Nylands närings-, trafik- och miljöcentrals specialplanerare Harri Aulaskari som gjorde henne uppmärksam på det.

- Men om jag ska vara helt ärlig så har jag aldrig sett fiskar här, säger hon.

Jordbrukare Nina Långstedt i Ingå.
Markägaren Nina Långstedt. Jordbrukare Nina Långstedt i Ingå. Bild: Marica Hildén / Yle nina långstedt

Ska du stå här och titta om det finns öringar?

- Jo, säger Nina Långstedt med ett skratt. Det får bli min nya hobby.

Öringarna behöver inte vänta på att få leka

Specialplanerare Harri Aulaskari på NTM-centralen berättar att öringarna kan ta sig 1,7 kilometer uppströms då de kommit genom vägtrummorna.

- Förökningen blir inte så sen i höst då de inte behöver vänta på att vattnet stiger.

Harri Aulaskari, specialplanerare på NTM-centralen i Nyland.
Specialplanerare Harri Aulaskari. Harri Aulaskari, specialplanerare på NTM-centralen i Nyland. Bild: Marica Hildén / Yle harri aulaskari

Öringarna börjar föröka sig om en månad.

- Det är en bra tid att bygga trapporna nu. De första veckorna i oktober kommer havsöringarna. Det finns lokala öringar också, men de är väldigt små.

- Alla öringar är viktiga, men de stora havsöringarna är viktigast, så det är för dem vi gör det här.

En pärla för öringar

Harri Aulaskari säger att man kan kontrollera hur mycket öring det finns inom ett område. Situationen är mycket bra i den här delen av Ingarskila å.

- Här finns mellan 60 och 200 yngel på en ar, vilket är mycket bra. Det är bra om det finns mellan 15 och 20 yngel på en ar.

- Ingarskila å är en pärla, det finns flera platser där det lever upp till 400 yngel.

Ynglena kläcks på våren, och de räknas på hösten.

En å i Krämars - Ingarskila å.
Vattennivån steg rätt så snabbt i bäckfåran då trapporna byggdes. En å i Krämars - Ingarskila å. Bild: Marica Hildén / Yle ingå ingarskila å

Aulaskari säger att öringarna trivs bra i Ingarskila å eftersom vattenkvaliteten är bra. Det finns bra med förökningsplatser och trycket från fiskandet är litet.

Öringen är fridlyst i hela Ingarskila å.

Det finns mycket som hindrar vandringen

Situationen i Ingarskila å är typisk, säger Liisa Rohweder som är generalsekreterare för WWF Finland.

- Det finns många väg- och brotrummor och gamla kvarndammar i vårt land som är lekhinder. Bakom dem gömmer sig tusentals kilometer föröknings- och livsmiljö för utrotningshotade vandringsfiskar.

Liisa Rohweder, generalsekreterare för WWF Finland.
WWF Finlands generalsekreterare Liisa Rohweder. Liisa Rohweder, generalsekreterare för WWF Finland. Bild: Marica Hildén / Yle ingå ingarskila å

Liisa Rohweder kastade stenar i bäcken tillsammans med K-gruppens direktör för företagsansvar, Matti Kalervo. Även lokala köpmän från K-gruppen är med i projektet.

En av dem är köpman Monica Brunberg från K-market Lantis i Dal i Ingå.

Köpman Monica Brunberg sälnger stenar i Ingarskila å för att skapa valler så att öringar lättare kan ta sig till sina lekplatser.
Köpman Monica Brunberg från Ingå deltar i talkoarbetet. Köpman Monica Brunberg sälnger stenar i Ingarskila å för att skapa valler så att öringar lättare kan ta sig till sina lekplatser. Bild: Marica Hildén / Yle ingå krämars

Brunberg blev tillfrågad av K-gruppen om hon vill vara med då projektet inleds i Ingå. Hon tvekade inte.

- Det är viktigt att värna om naturen och vi gör det här med tanke på framtiden. Det är också bra reklam för K-gruppen.

WWF:s arbete för strömmande vatten

  • Keskos och Världsnaturfonden WWF:s gemensamma projekt är en del av WWF:s arbete för strömmande vatten.
  • Även projektet Patokato, som finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och NTM-centralen i Egentliga Finland, hör till projektet.
  • Projektet inleddes i början av 2017. Målet är att öka medvetenheten om onödiga vandringshinder.

Läs också