Hoppa till huvudinnehåll

Terrorister söker nya sätt att skada

Julian King, EU:s kommissionär med ansvar för säkerhetsfrågor.
Julian King, EU:s kommissionär med ansvar för säkerhetsfrågor. Julian King, EU:s kommissionär med ansvar för säkerhetsfrågor. Bild: EPA/Stephanie Lecocq LECOCQ Europeiska unionen

Terrordåden i Europa förefaller upprepa samma mönster: ensamma förövare som utan lång förhandsplanering attackerar med bil eller kniv.

Ändå har terrorattentaten inte ändrat karaktär för gott, anser Julian King, EU:s kommissionär med ansvar för säkerhetsfrågor.

Man misstänker att det i bakgrunden till skåpbilsattentatet i Barcelona, som krävde 16 människoliv, fanns en terroristcell som uppenbarligen också planerade en gasbomb.

King anser att EU-länderna fortsättningsvis måste förbereda sig på dåd av olika typer, också sådana som begås med vapen eller sprängämnen.

Jag önskar jag kunde säga att vi helt kunde avskaffa risken för attentat. Det är inte realistiskt.― Kommissionär Julian King

- Hotet från jihadistiskt inspirerad terrorism är verkligt i Europa, säger King till FNB i sitt arbetsrum vid EU-kommissionen.

EU-länderna har satt in en rad insatser för att försvåra terroristernas verksamhet, men King säger att utvecklingen måste vara i ständig rörelse eftersom terroristerna hela tiden söker nya sätt att orsaka skada.

EU-kommissionen manar medlemsländerna att fortsätta intensifiera sitt informationsutbyte.

För tillfället delar länderna frivilligt med sig uppgifter om terrormisstänkta men kommissionen ser hellre att de verkligen förbinder sig till utväxlingen av information.

"Folk under fel namn åker fast"

King säger att man försöker lära sig något nytt av alla attacker. Efter bilattacken på julmarknaden i Berlin insåg man att förövaren hade rört sig inom EU under flera olika identiteter.

- Vi har nu föreslagit åtgärder om utökad användning av biometriska uppgifter och korskörning av uppgifter i olika databaser för att en person som finns i EU:s register inte ska kunna använda olika namn, säger King.

Enligt honom åker en person som finns i EU:s databaser och försöker använda falsk identitet fast.

Han kan ännu inte bedöma var man på EU-nivå kan lära sig av knivattacken i Åbo, som polisen misstänker hade terroristiskt syfte.

Han väntar sig få mera information när han besöker inrikesminister Paula Risikko (Saml) i Helsingfors på onsdag.

Vill åt hatpropaganda

En ensamvarg kan bli inspirerad av jihadism på internet utan att bli särskilt värvad av till exempel IS.

- Personerna har inte nödvändigtvis ens rest till Irak eller Syrien. De kan ha bott på ett och samma ställe länge och radikaliserats, i vissa fall fort, säger King.

Svaret är inte att stänga gränserna.

Därför kräver kommissionen att internetbolag effektivare än nu tar bort innehåll som uppviglar till terrorism.

Hittills har bland annat Twitter, Facebook, Youtube och Microsoft rensat bort tiotusentals inlägg men betydligt mer, hundratusentals inlägg, beräknas ligga kvar på nätet.

Kommissionen väntar sig att bolagen redan inom september ska komma med en redogörelse om hur hatpropaganda kan identifieras och raderas automatiskt.

Skärpt bevakning

- Att stänga gränserna mellan EU-länder är inte svaret på säkerhetsbekymren, säger Julian King.

Sannfinländarnas presidentkandidat Laura Huhtasaari krävde redan för en tid sedan att gränskontrollerna återinförs, eftersom EU:s yttre gräns enligt henne läcker så svårt.

EU har redan skärpt bevakningen av sina yttre gränser, och enligt King vet vi mera om människorna som tar sig över dem. Alla som anländer kontrolleras i Schengen-databasen.

Ytterligare två reformer för att skärpa bevakningen av inresande är under beredning.

Från och med 2020-talets början kommer en tredjelandsmedborgare att registreras i en in- och utresedatabas varje gång personen tar sig över gränsen.

Samtidigt tas fingeravtryck och foto på ansiktet.

King hoppas att EU-länderna ska nå samförstånd om ETIAS-systemet, i vilket medborgare i tredjeländer med visumfrihet skulle registrera sig på förhand.

Det finns inga gränskontroller mellan Schengen-länderna. På grund av flyktingkrisen har en del av länderna dock bett kommissionen om tillstånd att införa tillfälliga kontroller.

Tyskland, Österrike, Danmark, Norge och Sverige har fått lov till inre gränskontroller som gäller till den 11 november.

Frankrike utför gränskontroller åtminstone till slutet av oktober på grund av terrorism.

Text: FNB

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes