Hoppa till huvudinnehåll

Burma lägger ut landminor för att hindra rohingya att återvända

Rohingya-flyktingar i ingenmansland vid gränsen mellan Burma och Bangladesh den 4 september 2017.
Rohingya-flyktingar med en brinnande by i bakgrunden i ingenmansland vid gränsen mellan Burma och Bangladesh. 4.9.2017. Rohingya-flyktingar i ingenmansland vid gränsen mellan Burma och Bangladesh den 4 september 2017. Bild: AFP / Lehtikuva Rohingya,Burma

Burma har under de senaste dagarna börjat lägga ut landminor vid delar av sin gräns mot Bangladesh. Syftet med landminorna tros vara att förhindra flyktingar från folkgruppen rohingya att återvända till sina hem i Burma.

Bangladeshiska regeringskällor uppger för nyhetsbyrån Reuters att Burma lagt ut landminor vid delar av gränsen under de senaste tre dagarna.

Reuters har också sett flyktingars bilder på misstänkta landminor och en pojke ska ha förlorat sitt ben i en minexplosion på tisdagen.

Nyhetsbyråns anonyma regeringskällor misstänker att den burmesiska armén lägger ut minorna för att förhindra att flyktingarna från den muslimska folkgruppen rohingya ska återvända till den burmesiska delstaten Rakhine.

En flicka ur folkgruppen rohingya bär en baby efter att ha anlänt till ett flyktingläger nära staden Teknaf i Bangladesh den 5 september 2017.
En flicka ur folkgruppen rohingya bär en baby i ett flyktingläger nära staden Teknaf i Bangladesh den 5 september 2017. En flicka ur folkgruppen rohingya bär en baby efter att ha anlänt till ett flyktingläger nära staden Teknaf i Bangladesh den 5 september 2017. Bild: AFP / Lehtikuva Rohingya,flyktingar,flyktingläger

Burma tillhör det fåtal länder som inte undertecknat det internationella avtalet mot personminor som ingicks i Ottawa 1997.

Enligt Reuters källor planerar Bangladesh att framföra en formell protest mot att Burma lägger ut landminor så nära gränsen.

Nästan 125 000 människor från delstaten Rakhine, i sydvästra Burma, har flytt till grannlandet Bangladesh sedan den 25 augusti då den senaste våldsvågen bröt ut i delstaten.

Då attackerades burmesiska polisposteringar av gerillagruppen Arsa (Arakan Rohingya Salvation Army) och militärens utrensningsoperation började.

Rohingyas vid en matutdelning i ett flyktingläger nära staden Teknaf i Bangladesh den 5 september 2017.
Rohingyas vid en matutdelning i ett flyktingläger nära staden Teknaf i Bangladesh den 5 september 2017. Rohingyas vid en matutdelning i ett flyktingläger nära staden Teknaf i Bangladesh den 5 september 2017. Bild: AFP / Lehtikuva Rohingya,flyktingar,Burma

Före det hade FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan publicerat en rapport där han förordade att rohingyas skulle få burmesiskt medborgarskap. Den rapporten ogillades djupt av den burmesiska regeringen och landets buddhistiska majoritet.

På tisdagen upprepade FN:s nuvarande generalsekreterare António Guterres kravet att Burma ger rohingyas medborgarskap eller någon slags formell status, så att de kan resa, söka jobb och få en utbildning.

Guterres fördömde gerillaattackerna, men talade om att det måste bli ett slut på den diskriminering, hopplöshet och extrema fattigdom som plågat minoritetsgruppen rohingya och delstaten Rakhine i flera generationer.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes