Hoppa till huvudinnehåll

Flyktingchocken i Burma polariserar muslimer och buddhister

Pakistanska demonstranter protesterar mot Burmas behandling av rohingyas i Karachi 9.12.2016
Muslimer i hela världen har börjat protestera mot förföljelserna av rohingyerna i Burma. Bilden är tagen under en demonstration i Pakistan. Pakistanska demonstranter protesterar mot Burmas behandling av rohingyas i Karachi 9.12.2016 Bild: EPA/SHAHZAIB AKBER Rohingya,Burma,Pakistan

Muslimska ledare världen över kräver att Burma respekterar de mänskliga rättigheterna oberoende av religion. Den etniska rensningen av de muslimska rohingyerna har radikaliserat dem till samarbete med Pakistan och Saudiarabien. Buddhisterna har blivit antimuslimska nationalister som stöder militären.

Flera muslimska länder pekar ut Burmas militärledning och buddhistiska nationalister som skyldiga till den etniska utrensningen av rohingyamuslimerna.

- Det är inte Aung San Suu Kyi. Det är general Min Aung Hlaing som är den enda som kan stoppa förföljelsen av rohingyerna i delstaten Rakhine.

Det säger Kyaw Win som leder Nätverket för mänskliga rättigheter i Burma.

- En befallning är tillräckligt för att stoppa allting och han kommer inte att göra det. Därför måste det internationella samfundet koncentrera sig på honom hellre än Aung San Suu Kyi.

Arméns starke man Min Aung Hlaing blev 2011 utnämnd till överbefälhavare. Hans brott mot de mänskliga rättigheterna ses som det främsta hindret till att Burma utvecklas mot fred och demokrati.

Det säger Londonbaserade Burma Campaign UK som arbetar för mänskliga rättigheter och demokrati i Burma.

FN har rapporterat att hans soldater har våldtagit rohingyakvinnor, skjutit civila och bränt byar i delstaten Rakhine.

Beväpnade rohingyarebeller

En beväpnad rebellgrupp kallad Arakans räddningsarmé, ARSA, grundades 2012 när det utbröt blodiga strider mellan muslimer och buddhister i delstaten Rakhine eller Arakan.

Omkring 200 människor dödades och ungefär 200 000 rohingyer bor sedan dess i torftiga läger i delstaten. Tiotusentals muslimer flydde till muslimska länder i närheten.

Aung San Suu Kyi under ett möte med NLD:s parlamentariker 1.3.2016
Aung San Suu Kyi får allt hårdare kritik för att hon inte ingriper mot förföljserna av rohingyerna. Aung San Suu Kyi under ett möte med NLD:s parlamentariker 1.3.2016 Bild: EPA/HEIN HTET Aung San Suu Kyi,Burma

Många i väst ser Aung San Suu Kyi som en ikon för demokratiseringen i Burma efter militärdiktaturen. Hon var i husarrest 15 år under diktaturen när hon fick flera internationella utmärkelser och Nobels fredspris.

Men hon har flera gånger undvikit att ta ställning i rohingyafrågan och har fått kraftig kritik för det.

En del vill ta fredspriset ifrån henne.

Det står klart att militären alltjämt har övertaget i Burma. Den vägrar att låta den nya medborgarlagen från 1982 också omfatta rohingyerna.

Vem är muslimerna?

De saknar alla medborgerliga rättigheter och myndigheterna vägrar att kalla dem annat än "benghaler" för att göra dem till utländska invandrare.

Burma har i alla tider upplevt invandringar och rohingyerna har befunnit sig i landet åtminstone sedan 1600-talet.

I slutet av 1800-talet utgjorde rohingyerna mellan 5 och drygt 10 procent av invånarna i delstaten Rakhine vid Bengaliska viken.

På 1980-talet var andelen 30 procent och 2014 uppe i 40 procent. På tre decennier har muslimerna blivit dubbelt fler till antalet i delstaten, 1,5 miljoner.

Den beväpnade rebellgruppen ARSA säger att de vill skapa en demokratisk muslimsk stat för rohingyerna.

Deras ledare Ata Ullah har vuxit upp i Mecca i Saudiarabien där andra rohingyer i exil ingår i ledningen för ARSA.

"Den buddhistiska terrorns ansikte?"

Nationalisterna i Burma stöder sig på militären och extrema buddhistiska munkar som leds av Ashin Wirathu.

Han är den radikalaste av munkarna och blev känd redan 2001 för sin antimuslimska verksamhet.

Den nationalistiska buddhistmunken Ashin Wirathu.
Den nationalistiska buddhistmunken Ashin Wirathu leder den antimuslimska kampanjen i Burma. Den nationalistiska buddhistmunken Ashin Wirathu. Bild: Lynn Bo Bo Ashin Wirathu

2003 dömdes han till 25 års fängelse men frigavs sju år senare bland andra politiska fångar.

Den amerikanska tidskriften Time lade honom i juni 2013 på pärmen med rubriken: "Den buddhistiska terrorns ansikte?"

Han har ett brett folkligt stöd när han stöder militären och motsätter sig ett medborgarskap för rohingyamuslimerna.

De buddhistiska munkarna gjorde 2007 en "saffransrevolt" mot militärjuntan.

Men idag vågar de inte protestera mot den nationalistiska retoriken av munken Ashin Wirathu som också regeringen tolererar för hans folkliga stöd.

Det sekteristiska våldet trappas upp igen

Den senaste våldsvågen utbröt den 25 augusti 2017 i den fattiga delstaten Rakhine när cirka hundra muslimska rebeller angrep polisposteringar och en armébas vid gränsen mot Bangladesh.

Åtminstone 400 människor dödades i Rakhine under de påföljande striderna och under militärens motoffensiv.

Långt över hundratusen rohingyamuslimer har på någon vecka flytt hals över huvud till Bangladesh. Där har myndigheterna utlyst "nolltolerans" mot rohingyerna från Burma.

Muslimska protester

Från Indonesien till Tjetjenien kräver muslimerna ett slut på förföljelsen och förtrycket.

I Indonesien med världens största muslimska befolkning har demonstranter vid Burmas ambassad i Jakarta krävt att ambassadören lämnar Indonesien.

Indonesiens regering har aktivt hjälpt rohingyerna i Rakhine och arbetat för muslimernas rättigheter jämsides med det buddhistiska samhället.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan säger att rohingyerna står inför ett "folkmord". Han vill lyfta fram frågan i FN:s generalförsamling för att sätta press på världens ledare att hjälpa den muslimska minoriteten i Burma.

"Stoppa folkmordet!"

I Tjetjenien på Rysslands bakgård har tiotusentals muslimer protesterat i huvudstaden Groznyj till stöd för rohingyerna i Burma.

"Stoppa folkmordet på rohingyamuslimerna!", "Vakna upp världen!" löd parollerna i den stora folksamlingen framför huvudstadens moské kallad Hjärtat av Tjetjenien.

Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov har kallat situationen i Burma för "ett folkmord på muslimer".

Rohingyerna får stöd i gerillakampen

Konflikten hotar att internationaliseras.

FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan har varnat för att våldet riskerar att eskalera om regeringen inte agerar snabbt för att ge rohingyerna medborgarskap och börjar medla mellan folkgrupperna.

Rohingyerna som oftast är sunnimuslimer har börjat samarbeta med talibanerna i Pakistan och Afghanistan.

Rohingyamuslimerna har också medverkat i gerillastrider i andra länder.

Sedan tre år tillbaka har de i hemlighet tränat och utbildat rohingyerna i sina hembyar.

De har gjort det tillsammans med pakistaner och afghaner, uppger International Crisis Group (ICG) baserad i Bryssel.

Rebellgruppen ARSA som bildades 2012 hade i oktober 2016 kopplingar till Saudiarabien och Pakistan när genomförde ett brett angrepp mot gränsvakterna i Burma, enligt ICG.

Burmas regering misstänker att rebellgruppen stöds av utländska islamister men ARSA förnekar det.

- Vi har ingen koppling till terrorister eller utländska islamister. Vi angriper endast den förtryckande burmesiska regeringen, har rebellgruppen meddelat.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes