Hoppa till huvudinnehåll

Fjädern – en skräckhistoria för radio?

bild av Erik Ohls
Erik Ohls bild av Erik Ohls Bild: Seppo Sarkkinen tobaksrök

Erik Ohls berättar om hur hans gotiska drama "Fjädern" kom till.

Erik Ohls verkade som Radioteaterns chef från 1982 till 2004. Under hans chefskap jobbade Radioteatern sig fram till en egen estetik och ett eget sound som sedan kom att få stora framgångar i många internationella tävlingar.

För att utveckla radiosäregna texter som svarade mot de tankar och strävanden man hyste skulle hela Radioteatern skriva nya texter enkom för radio.

Erik Ohls manuskript blev hörspelet Fjädern som vann Prix Italia år 1991.

I ett brev till lyssnarna skriver han om hur Fjädern kom till.

Eriks Ohls brev till lyssnarna

Det var meningen att Fjädern skulle bli en skräckhistoria för radio.

Utgångspunkten var berättelsen om mr Fox, en engelsk variant av legenden om Blåskägg.

Jag såg det här temat som ett arketypiskt exempel på det som är mest skrämmande i den gotisk-romantiska genren: icke blod och lemlästningar, icke gastar och dödingar, utan förvandlingens ögonblick.

Det ögonblick då vår trygghet övergår i sin motsats, då Rödluvan plötsligt upptäcker att farmor har väldigt stora tänder - alltså då vi inser att det välbekanta döljer det obekanta, att den vi litar på inte är att lita på, att världen varken är förutsebar eller trygg.

Jag hade fel, förstås.

Det fascinerande med mr Fox är just att han ända från början förefaller farlig. För Blåskäggs hemlighet bakom dörren till det låsta rummet är ju egentligen inte mera fasansfull än vi förväntar oss och hoppas på.

Och den insikten förändrade pjäsen. I och med att Blåskägg är mera öppet och uppenbart farlig så blir han faktiskt mindre skrämmande. Hans oskuldsfulla sista hustru är den som mera borde förfära oss.

Så det här blev kanske ingen skräckhistoria. Det blev en pjäs om det undermedvetna, misstänker jag, om en del mörka skrymslen i vår själ.

Erik Ohls

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Många faror på skolvägen

    Hur tar man sig till skolan?

    Hur tar man sig till skolan; till fots, med cykel, båt eller buss? När nya förorter byggs glömmer man skolbarnen.

  • Sursik skola 1975 – teori och praktik i grundskolan

    Elever och lärare om sin skola.

    På 1970-talet övergick de flesta skolor till att bli grundskolor. Redaktörerna Joan Harms och Birger Thölix besöker Sursik skola i Bennäs, Österbotten för att bekanta sig med teori och praktik i grundskolan.

  • Skolmaten genom flera decennier

    Finland ger skolbarnen varm mat.

    Finland hör till de få länder i världen som bjuder varm mat åt sina skolbarn. Men problem kan uppstå med näringsinnehåll , krångel, för lite eller för mycket mat.

  • En dag i högstadiet 1981

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut?

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut? Och vad gjorde man 1981 för att förbättra trivseln i högstadiet? Gör en tidsresa till högstadierna i Mattliden, Kimito, Tenala, Borgå, Jakobstad och Karleby.

Nyligen publicerat - Arkivet