Hoppa till huvudinnehåll

”Nordeas flytt har ingen praktisk betydelse”

Nordeaskylt plockas ner i samband med ombyggnation av Nordeas huvudkontor i Stockholm.
Nationalekonomen och konsulten Roger Wessman har tidigare arbetat som chefsekonom på Nordea. Nordeaskylt plockas ner i samband med ombyggnation av Nordeas huvudkontor i Stockholm. Bild: Mostphotos / Olof Bergqvist Nordea,Sverige,banker

Nationalekonomen och konsulten Roger Wessman som tidigare arbetat som chefsekonom på Nordea säger att Finland bara tjänar småsummor på Nordeas flytt till Finland.

- Flytten har ingen stor praktisk betydelse för Finland. Bara ett litet antal arbetsplatser flyttar hit från Sverige. Eventuellt kan vi få lite mer intäkter från olika avgifter, men det är ändå fråga om ganska små skillnader.

- Nordea är ju redan en ganska stor skattebetalare i Finland. Den situationen ändras inte nämnvärt. Mest har flytten ett symbolvärde som handlar om prestige, säger Roger Wessman.

Casper von Koskull
Casper von Koskull Bild: Lehtikuva Casper von Koskull,Nordea

För Nordea har flytten en större betydelse. Banken räknar med att spara en dryg miljard på den.

- Jag vet att vi har gjort ett gediget arbete med att analysera flytten. Vi har inte låtit oss påverkas av emotioner utan granskat frågan pragmatiskt. Jag är övertygad om att vi har kommit till rätt beslut. Det känns bra, säger Nordeas vd Casper von Koskull.

Han betonar att flytten inte förändrar Nordeas kundservice på kort sikt. På längre sikt hoppas han att banken skall kunna förbättra sin service tack vare flytten.

- Vi blir en bättre bank i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Det måste man komma ihåg, säger Casper von Koskull.

Svenska bolånemarknaden oroar

De stora bostadsskulderna i Sverige väcker ändå oro. Lånen är stora och amorteringarna små.

En bostadskris i Sverige kan under dåliga omständigheter ge Nordea problem, och sedan får de finska skattebetalarna betala räkningen.

- Det finns i alla fall en liten risk att Finland får kostnader någon gång i framtiden om vi måste rädda ett Nordea i kris och skydda bankens depositionstagare, säger Roger Wessman.

Det är inte länge sedan man i Sverige kunde belåna sin bostad över 120 procent: 100 procent för bostadens värde, och utöver detta 20 procent för möbler och renovering.

- Det läget har blivit lite bättre. Finansinspektionen har försökt få bukt med överskuldsättningen. Om man nu har en väldigt hög belåningsgrad på sin bostad måste man ha en amorteringsplan för att sänka den. I praktiken kan man ändå nästan säga att ingen amorterar sina bostadslån i Sverige, säger Lauri Rosendahl som är vd för Nasdac i Stockholm.

Banken klarar stora bostadslån under en högkonjunktur

Så länge det går bra i den svenska ekonomin borde de stora bostadslånen inte ge problem.

- De finska skattebetalarna är inte de första som måste träda till om en bank som Nordea får problem. Om bostadspriserna börjar sjunka i Sverige är det i första hand de som äger bostäderna som får förluster, inte banken, säger Roger Wessman.

- Även om värdet på bostadslånens säkerheter sjunker får banken inga kreditförluster så länge bostadsägarnas inkomster räcker för att sköta lånen.

Stigande arbetslöshet spräcker bubblan

Däremot uppstår det problem om bostadspriserna i Sverige sjunker samtidigt som många bostadsägare får svårt att betala sina lån. Den höga belåningsgraden kan då förvärra läget.

Om bostadslånen är nästan lika stora som bostädernas marknadsvärde kan banken inte mera få tillbaka de pengar den lånat ut efter att bostädernas värde har sjunkit.

- En kraftig nedgång i den svenska ekonomin som ökar arbetslösheten kan ge bankerna kreditförluster, säger Roger Wessman.

Finland litar på ECB

Det här är en risk som de länder som tävlade om Nordeas huvudkontor var tvungna att väga mot fördelarna av ett huvudkontor. Finlands konkurrensfördel i kampen var den Europiska centralbanken.

Om en bank som Nordea får problem är centralbanken den första instans som måste börja pumpa in lånepengar i banken. Annars kan banken gå under i en finanskris.

ECB har mycket större muskler att rädda en bank av Nordeas storlek än de små självständiga centralbankerna i Stockholm och Köpenhamn.

Roger Wessman
Roger Wessman Bild: YLE/Joakim Lax dina pengar

Skattebetalarna i Finland tvingas börja stöda banken först om den trots centralbankens stöd lider stora kreditförluster.

- I en sådan situation kan Finland vända sig till regeringarna i de övriga nordiska länderna och föreslå ett gemensamt stöd till Nordea. De skulle ju också lida stort om en bank av Nordeas storlek skulle få allvarliga problem. Men då Nordeas hemland är Finland så är det logiskt att en hjälpaktion startar i Finland, säger Wessman.

Om den finska staten skulle tvingas rädda Nordea kan det bli verkligt dyrt för skattebetalarna, men risken för det bedöms som liten.

- Risken är ändå mindre för Finland än den skulle ha varit för Sverige och Danmark. I vårt fall delar vi bördan med de övriga euroländerna, säger Wessman.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes