Hoppa till huvudinnehåll

Omklädningsrum för bara män eller kvinnor passar inte alla: "Rädslan att bli åsidosatt är stor"

Logo med man och kvinna och texten omklädningsrum
En del av simhallarna i huvudstadsregionen har alternativ för dem som varken vill byta om i damernas eller herrarnas omklädningsrum. Logo med man och kvinna och texten omklädningsrum Bild: Mostphotos/Michael Erhardsson könsneutralitet,Omklädningsrum,kvinna,män

För den som varken känner sig bekväm med att byta om på damernas eller herrarnas avdelning i simhallen, är möjligheterna begränsade och variationen stor inom huvudstadsregionen.

I Sverige finns det vid ett flertal simhallar och idrottsanläggningar redan könsneutrala omklädningsrum. Också i Finland finns det på en del ställen könsneutrala wc-utrymmen för transpersoner och icke-binära personer, det vill säga personer som inte passar in i de traditionella könskategorierna.

I huvudstadsregionen är det bara i Esbo som alla simhallar har ytterligare omklädningsrum förutom de traditionella.

- Främst är de här omklädningsrummen till för specialgrupper, så som till exempel rörelsehindrade. I princip kan man tänka sig att utrymmena finns till förfogande även för andra personer som kan tänkas behöva dem, berättar simhallschef Ari Jaakkola.

Den som vill använda de extra omklädningsrum som finns, ska boka dem i förväg. Enligt Jaakkola har det inte varit några problem med systemet och köerna har varit väldigt korta.

- Man kan boka i kassan, säger Jaakkola.

Specialrum för specialgrupper

Liknande omklädningsrum finns på tre ställen i Vanda: Myrbacka, Dickursby och Håkansböle. Hallmästare Jaakko Haapala poängterar att de omklädningsrummen inte är till för dem som bara känner sig lite obekväma med att byta om bland andra, utan för specialgrupper.

- Framför allt är specialrummen tänkta för den som behöver en assistent med sig. När assistenten och klienten är av olika kön kan det annars ställa till problem, säger Haapala.

Bild från simhall med texten: Saunaan ilman uima-asua / Gå i bastun utan baddräkt och Suihkuun ennen uintia / Duscha före simningen.
Naken gäller i bastun. Bild från simhall med texten: Saunaan ilman uima-asua / Gå i bastun utan baddräkt och Suihkuun ennen uintia / Duscha före simningen. Bild: Yle / Laura Savolainen simhallen

Haapala berättar också att man i Finland har en tradition enligt vilken det är mer accepterat att kvinnor rör sig inne på männens avdelning, än tvärtom. Enligt honom är till exempel nästan hundra procent av städpersonalen kvinnor.

- Assistenten och klienten har specialrummet till sitt förfogande för dusch och ombyte, men för att ta sig till bassängerna måste de gå igenom något av de större omklädningsrummen. På grund av att männen är mer vana att se kvinnor inne på sin sida är det bättre att assistenten och klienten går genom männens avdelning om en av dem är man, säger Haapala.

Specialrummen i Vandas simhallar kan också enligt överenskommelse bokas av transpersoner som är inne i könskorrigeringsprocessen.

- Transpersoner är förstås välkomna till oss och simma, säger Haapala som också tidigare har beviljat tillstånd för transpersoner att använda specialrummen.

- När de yttre könsattributen sedan är tydliga kan man följa det när man väljer sida, säger Haapala.

Föråldrade byggnader problem

I Grankulla har simhallen bara den traditionella indelningen i två skilda omklädningsrum – ett för män och ett för kvinnor.

- Vår simhall är designad på 70-talet. Därför ser det ut som det gör, säger kultur- och fritidschefen i Grankulla, Anders Lindholm-Ahlefelt.

Grankulla simhall i augusti 2015, stängd pga brand
I Grankulla simhall finns traditionella omklädningsrum. Grankulla simhall i augusti 2015, stängd pga brand Bild: Yle/Helena von Alfthan grankulla simhall

Lindholm-Ahlefelt tycker att fler möjligheter också för dem som inte känner sig bekväma med den binära könsindelningen är en mycket viktig fråga.

I Helsingfors simhallar är det bara i Östra Centrum som det finns möjligheter för den som behöver avskildhet. Där har staden byggt några familjerum, som också transpersoner får använda.

- Våra simhallar är ganska gamla. Det är bara i Östra Centrum vi har kunnat ta sådant här i beaktande, säger idrottsverkets enhetschef i Helsingfors, Petteri Huurre.

Traditionell könsindelning problematisk för många

Den traditionella indelningen är emellertid inte bara problematisk för ickebinära och transpersoner, utan också för exempelvis ensamstående föräldrar som vill åka och simma med sina barn.

Huvudstadsregionens alla simhallar har samma rekommendation: när barnet har kommit upp i skolåldern bör det följa könsindelningen istället för att gå med sin förälder.

- Jag vet att det inte alltid är möjligt, säger Anders Lindholm-Ahlefelt i Grankulla. Speciellt om vi talar om barn med funktionshinder blir det mycket komplicerat men det är för tillfället hur linjen ser ut.

Lindholm-Ahlefelt tillägger att det ju nu finns en chans att tänka om här.

Simskola i Britas november 2015
Be personalen om hjälp vid behov, uppmanar man i Vanda. Simskola i Britas november 2015 Bild: Yle/Helena von Alfthan britas simhall

Jaakko Haapala i Vanda påpekar att personalen alltid finns tillgänglig för den som behöver. En ensamstående som har ett ängsligt barn i skolåldern med sig kan be om hjälp av personalen, som kan följa med in.

- Personalen är ju till för att hjälpa besökarna, säger han.

Rädsla att inte vara välkommen

På Regnbågsankan, som arbetar för sexuellt likaberättigande och mot diskriminering på grund av sexuell läggning, är man medveten om de problem simhallarnas könsindelning skapar.

- Rädslan att bli åsidosatt är stor. Då lämnar man gärna bort att besöka till exempel simhallar om man inte vet säkert att det finns en anpassning, säger verksamhetskoordinator Fredrika Biström.

Biström önskar att simhallarna skulle lämna ut en tydlig signal kring medvetenhet för problematiken och vilka möjligheter det finns.

- Då behöver den här människan inte själv ta initiativet och fråga ”är jag nu välkommen hit”, säger hon.

Enkelt att bli mer inkluderande

Biström har flera förslag på vad simhallarna skulle kunna göra för att vara mer välkomnande och inkluderande. Till exempel kan personalen utbildas och lära sig mer om transfrågor.

- Men man kunde ha regnbågssymboler vid kassan som berättar att här har vi någon form av medvetenhet. Helt enkelt att personalen är beredd.

Vad gäller utrymmen vid omklädningsrummen understryker Biström att det finns många transpersoner som förstås är helt bekväma med att byta om bland alla andra.

- Men känner sig en människa mer bekväm med att gå i ett eget rum så borde det finnas den möjligheten. Dessutom tror jag inte att det är något för bara transpersoner eller ickebinära utan något som säkert många andra skulle vilja nyttja ibland, säger hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen