Hoppa till huvudinnehåll

Plugga vid ÅA: Logopedi

Greta Wistbacka, Pirkko Rautakoski och Christel Merilä
Greta Wistbacka, Pirkko Rautakoski och Cristel Merilä Greta Wistbacka, Pirkko Rautakoski och Christel Merilä Bild: Yle/Nina Bergman Åbo Akademi,Logopedi,Christel Merilä

Logopedin vid Åbo Akademi är ett nytt ämne och ger bra forskningsmöjligheter. Greta Wistbackas avhandling om resonansrörsmetoden är banbrytande grundforskning.

Logopedin är inte bara ny vid Åbo Akademi utan en rätt ny disciplin överhuvudtaget. Enligt professor Pirkko Rautakoski fanns det studier i ämnet redan på 40-talet, men talterapeututbildningen vid Helsingfors universitet började på 60-talet.

Talterapeuter behövs

Vid Åbo Akademi startade logopedin med stor medvind 2005, eftersom behovet av blivande talterapeuter var skriande stort.
På tolv år har ämnet utexaminerat 84 talterapeuter, men det behövs uppenbarligen ännu fler!

Logopedi är kommunikation på många sätt

Logopedi är vetenskapsområdet som både handlar om diagnostisering och behandling av språk-, tal- och röststörningar. Men det kan också handla om sväljningssvårigheter.

Logopedi är en tvärvetenskapligt ämne som bygger på kunskaper i lingvistik, fonetik, psykologi och medicin.

Logopeder i Sverige, talterapeuter i Finland

Ibland skulle professor Pirkko Rautakoski hellre kalla dem hon utbildar för logopeder som man gör i Sverige, men det går inte i Finland:

- Eftersom det står i lagen att det är fråga om "puheterapeutti"-talterapeut.

Yrket heter alltså annorlunda i Finland och där med basta.

Bred utbildning

Åbo Akademis utbildning tar fem år och är ganska schemalagt. Ämnet hör till Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi. Studierna är ändå inte någon typisk humanistisk utbildning utan påminner mer om studier i medicin, enligt professor Pirkko Rautakoski.

- Det beror på att kommunikationssvårigheter eller -störningar ofta hänger ihop med en sjukdom eller någon form av handikapp. Därför är medicinen jätteviktig för oss.

Studenterna i logopedi läser medicin som ett biämne, men också psykologi och språkvetenskaper.

- Som talterapeut behöver man kunskaper olika andra närliggande vetenskapsområden.

Efter tre års studier och kandidatuppsats har studenten Cristel Merilä en bred uppfattning av sitt ämne:

- Jag har läst kurser i språk, tal och kommunikation, om sväljning, psykologi, neurologi och barnlogopedi. Och om olika hjälpmedel för personer med kommunikationssvårigheter.

Talet, språket, rösten

Vad är det då som väger tyngst i logopedin? Talet, språket eller rösten?

Greta Wistbacka, doktorand i logopedi, menar att allt hänger ihop trots att de är separata enheter.

- Rösten bidrar med tonen och den speciella klang som alla personer har.

- Språket ger orden, meningen, grammatiken och budskapet i det vi vill säga.

- Tal handlar om att kunna formulera det här.

Om Greta Wistbacka absolut måste välja blir det nog språket.

- Men det går ju inte att ha det ena utan det andra här. Åtminstone inte i en typisk kontext.

Och professor Pirkko Rautakoski tillägger:

-Språkförmågan är ett verktyg att använda i kommunikation men det är också ett verktyg när vi tänker och löser problem. Det är en ganska komplex kognitiv förmåga.

Klienterna väldigt olika

Det är inte bara barn med språksvårigheter det handlar om i talterapisituationerna utan också barn och vuxna med hörselskador eller motoriska svårigheter. Det handlar också om vuxna med röstproblem eller neurologiska skador.

Vilka är det då som behöver hjälp med sväljningsfunktionen? Det är exempelvis prematurer. Alltså för tidigt födda barn vars sväljningsfunktion ännu inte har kommit igång. Också vuxna som har fått stroke kan få sväljningssvårigheter.

Nästsvårast

Idag är logopedin det nästsvåraste ämnet att komma in till vid Akademin. Näst efter psykologin, påpekar Pirkko Rautakoski.

- Vi har stort söktryck, det stämmer. Men det är alltid fjorton som kommer in! Så det lönar sig att försöka.

Vad behövs?

Vad är då viktiga egenskaper hos en logoped? Cristel Merilä tar fram många sociala aspekter.

- Samspelet med klienten, kreativitet. Det gäller att hitta på material att jobba med eller använda andras. Att man är intresserad av ämnet och faktiskt tycker om det.

Mer forskning önskas!

Medan de flesta andra professorer jag har träffat i vår serie Plugga vid ÅA är lite tveksamma till och nästan avråder studenterna från forskning, är Pirkko Rautakoski väldigt uppmuntrande och positiv till forskning:

- Det behövs mera och mera forskare eftersom logopedin som vetenskapsämne är såpass nytt.

- Det finns mycket att undersöka och göra forskning om.

Den ljusnande framtid är vår...

Arbetsutsikterna för de blivande talterapeuterna är som sagt fortfarande strålande. De flesta talterapeuter arbetar kommunalt men alltfler jobbar med egna praktikmottagningar. Exempelvis Fpa finansierar idag allt oftare talterapi och annan rehabilitering.

Greta Wistbacka blåser i ett rör
Greta Wistbacka förevisar resonansrörsmetoden Greta Wistbacka blåser i ett rör Bild: Yle/Nina Bergman Åbo Akademi,logopedi,greta wistbacka

Disputation om resonansrör

På fredag 8 september disputerar Greta Wistbacka med en avhandling om resonansrörsmetoden inom talterapi. Det är en metod som inte är så känd i övriga världen, men använd i Finland sedan 60-talet. En av föregångarna inom metoden är tidigare professorn i logopedi vid ÅA, Susanna Sid.

Greta Wistbackas forskning är grundläggande inom resonansrörsmetoden som inte tidigare har kartlagts.

- Inom forskningen är ämnet nytt, men träningsmetoden är gammal. Metoden har använts framgångsrikt i Finland sedan 60-talet.

Metoden går ut på att personer med röstproblem, heshet och liknande symptom, med ett glasrör i munnen låter olika ljud åstadkomma bubblor i ett kärl med vatten. Den upprepade träningen på det här sättet har hjälpt många med skador på stämbanden. Exempelvis sångare och skådespelare.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland