Hoppa till huvudinnehåll

Matos den vanligaste orsaken till onödiga brandalarm i Östnyland

Räddningschef Peter Johansson på Räddningsverket i Östra Nyland.
Räddningschef Peter Johansson på Räddningsverket i Östra Nyland. Räddningschef Peter Johansson på Räddningsverket i Östra Nyland. Bild: Yle / Hanna Othman räddningsverket i östra nyland

240 onödiga automatalarm per år. De senaste åren har Räddningsverket i Östra Nyland jobbat hårt med att få ner antalet onödiga automatalarm – och lyckats till en del.

Räddningsverket i Östra Nyland rycker ut på ungefär 240 automatalarm i året. De står för tio till femton procent av alla utryckningar.

Antalet utryckningar på grund av automatalarm har varit konstant under de senaste åren.

- Alltid finns det en orsak varför alarmet har gått i gång. Men ett år var det endast en situation som var sådan att den kunde klassificeras som fara för byggnadsbrand, säger räddningschef Peter Johansson.

Brandmän med utrustning
Automatalarm sysselsätter brandmännen. Illustrerande arkivbild. Brandmän med utrustning Bild: Yle/Fredrika Sundén brandmän,brandman,räddningsverksamhet,räddningsverk,olyckor,eldsvådor

Den allra vanligaste orsaken till att automatalarmet reagerar är matos från matlagning. Det händer oftast på äldreboenden men också på daghem och i industrifastigheter.

Ett annat exempel på alarm kan vara i kyrkor med höga tak. Om temperaturen stiger snabbt på grund av en värmebölja kan sensorerna reagera.

På de före detta flyktinganläggningarna i Borgå har det också hänt att alarmet gått då någon tagit en varm dusch med dörren öppen eller då en brödrost placerats i ett rum där man inte får laga mat.

Mer sällsynt med busstreck

Peter Johansson säger att räddningsverket jobbat på att få ner antalet onödiga alarm under de senaste två, tre åren. Och har dessutom lyckats med det.

I ett skede hade räddningsverket problem med alarm som startades med flit i skolor men det har inte hänt på senaste tiden.

I nya anläggningar reagerar alarmet ibland flera gånger. Johansson förklarar att det har att göra med att det kan finnas byggdamm kvar som detektorerna känner av.

Trots att automatiska brandalarm så ofta inte beror på att det verkligen brinner, hoppas Johansson att de som jobbar i en byggnad där larmet går ändå tar det på allvar och utrymmer byggnaden.

Använd bondförnuft där det finns automatalarm

Det som alla som rör sig i lokaler med brandalarm kan tänka på är att endast göra saker som rummet är planerat för.

- Om du tar en het dusch på ett hotell, gör det med dörren fast och vänta till och med att ångan lite lättat innan du öppnar dörren till sovrummet. Och rosta inte brödet riktigt svart i ett rum med brandvarnare, säger Johansson.

Han säger att det i och för sig också gäller för planerarna att kolla att rätt sorts detektorer finns på rätt platser.

Räddningschef Peter Johansson på Räddningsverket i Östra Nyland.
Räddningschef Peter Johansson på Räddningsverket i Östra Nyland. Bild: Yle / Hanna Othman räddningsverket i östra nyland

Ett automatalarm orsakar inga extra kostnader för räddningsverket eftersom personalen ändå är på jobb.

Men på ställen där det finns en deltidskår är det en annan sak. Det handlar om Strömfors, Lappträsk, Mörskom, Pukkila och Askola.

- Det är vi skattebetalare som betalar för personalkostnaderna, säger Peter Johansson.

Rosta inte brödet riktigt svart i ett rum med brandvarnare.― Peter Johansson

Men om brandkåren upprepade gånger kallas till ett ställe där man fått råd om hur man ska se till att alarmet inte går i gång på nytt, får räddningsverket skicka en räkning för utryckningen.

- Om man helt nonchalerar att underhålla alarmet får vi fakturera 790 euro för det.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland