Hoppa till huvudinnehåll

Social- och hälsovårdsfacket: Vårdbolagen gör vinst genom att skära ner på personal

Attendos flagga vajar utanför pyttis hälsovårdscentral.
Attendos flagga vajar utanför pyttis hälsovårdscentral. Bild: Yle/Lone Widestam pyttis hälsostation

Privatiseringen av vårdreformen har diskuterats vitt och brett i Åboland på sistone. Men hur påverkas de anställda när vården privatiseras?

Tidigare i veckan blev det klart att vårdbolagen Attendo och Esperi Care är intresserade av att att köpa Kimitoöns äldreboenden Hannahemmet och Almahemmet.

Samtidigt har missnöjet mot just Attendo varit stort i Raseborg. Där kräver kommunen vårdbolaget på 350 000 euro på grund av avtalsbrott. Bolaget anklagas för att ha haft en mindre personalstyrka än avtalat.

Hur påverkas personalen?

Marianne Leskinen är förhandlingschef för privata sektorn på Tehy, fackorganisationen för social- och hälsovården. Hon menar att erfarenheterna av privatisering till stor del är negativa för personalens del.

- Personalen påverkas på flera sätt. Om man tidigare har jobbat på en viss ort blir det ofta så att man får rotera mellan olika vårdenheter med ganska långa avstånd. För det andra blir det mer jobb per vårdare än tidigare. Det beror på att målet med privatiseringen ju är att spara pengar. Inom vården utgör personalkostnaderna upp till 60 procent av de totala kostnaderna, så det är där man måste skära för att göra vinst.

Enligt Leskinen förändras också lönesystemet till det sämre då vården övergår i privat regi. Det beror dels på att kollektivavtalen på den offentliga sidan är bättre, dels på att lönestrukturen förändras.

- På den privata sidan finns olika kollektivavtal för olika yrkesgrupper såsom läkare, socialvårdare, tandläkare och så vidare. Eftersom privatiseringen är så ny är det lite av ett testlaboratorium.

Dessutom är lönestrukturen annorlunda på det viset att den offentliga lönen är lika för alla medan de privata kollektivavtalen utgår från en kombination av grundlön och personliga prestationsbaserade lönedelar.

Leskinen ger följande exempel på det. En person som har 2500 euro i lön före privatiseringen behåller sin lön då arbetsgivaren byts, men då i form av 2000 euro grundlön och en personlig lönedel på 500 euro. När företaget då anställer nästa person kan de säga att lönen för uppgiften är 2000 euro. På det sättet kan de på lång sikt pressa ner lönerna.

Finns det inga regler för hur vårdbolag kan skära i personalstyrkan?

- Det finns minimigränser, men problemet har varit att arbetslistorna inte visar det rätta antalet personer som är på jobb. När listorna granskas innehåller de personer som egentligen inte är på plats. Det var just det som hände i Raseborg, menar Leskinen.

Konkurrens hjälper inte om kostnadseffektivitet är måttstocken

En tanke med fri konkurrens är att kostnaderna ska tvingas ner, samtidigt som bara de bästa bolagen får uppdragen. Det vill säga att de vårdbolag som visar sig vara opålitliga inte kommer klara sig i längden eftersom det finns andra som gör jobbet bättre. Men i nuläget tror Leskinen inte att konkurrensmekanismen kan fixa de problem som hon räknar upp.

- Problemet är att målet med reformen är att spara pengar. Kommunerna kan ställa krav på vårdproducenten, men egenvärdet i att effektivera är högt. Om ett företag satsar på kvalitet, att hålla uppe personalstyrkan, så vinner de inte anbudstävlingen.

Fackets åsikter

Det som framförs i artikeln är fackets åsikter om privatiseringen. Trots kritiken har ändå Attendos personal i Raseborg försvarat vården på äldreboendet Stella.

Bolaget Attendo bygger vårdhem.
I augusti öppnade Attendos vårdhem Pärla i Kimito. Bolaget Attendo bygger vårdhem. Bild: Yle/Monica Forssell Attendo