Hoppa till huvudinnehåll

Kan växter höra musik? Italiensk vinodlare spelar Mozart för sina vinrankor

En anställd på vingården Paradiso Di Frassina i Toscana, Italien.
En anställd på vingården Paradiso di Frassina. En anställd på vingården Paradiso Di Frassina i Toscana, Italien. Bild: Yle/Petri Burtsov Italien,vinodling,Wolfgang Amadeus Mozart

Vingården Paradiso di Frassina ligger belägen mitt i det vackraste Toscana, omringad av åkrar och cypresser. Landskapet är som taget ur en film, och soundtracket är klart. På vinåkrarna ljuder nämligen Mozart. Mozart överallt, hela tiden.

Runtom på sin vingård har Carlo Cignozzi placerat ut 84 förstärkare som spelar den egensnickrade samlingen med ”Mozarts bästa”.

- Många anser att jag är galen eller säger att det bara är ett sätt att branda mitt vin med en berömd kompositör. Men de vet inte att musik har spelats för växter till exempel i Japan och Kina i hundratals år, säger Cignozzi.

Mozart syns i Paradiso di Frassinas viner.
Mozart syns på Cignozzis viner. Mozart syns i Paradiso di Frassinas viner. Bild: Petri Burtsov / Yle viner,Wolfgang Amadeus Mozart

Det var där idén tog fart: Cignozzi intresserade sig för naturliga vinodlingsmetoder och efter att ha läst om musikterapi för växter i asiatiska länder bestämde han sig för att prova det på sin egen gård.

I stället för att spruta bekämpningsmedel på växterna började han spela musik för vinrankorna.

Italiensk forskare övertygad om musikens effekt

Professor Stefano Mancuso vid universitetet i Florens, forskar i växternas neurobiologi, det vill säga hur växter reagerar på sin omgivning. Hans forskning visar att växter, till exempel vinrankor, reagerar på musik.

- Musiken behöver så klart inte vara just Mozart, eller ens musik. Växter reagerar på ljud. Genom att hitta rätt frekvens kan vi påverka hur de växer, säger han.

På Paradiso di Frassina-vinodlingen finns sammanlagt 84 högtalare.
På Paradiso di Frassina står 84 högtalare utplacerade. På Paradiso di Frassina-vinodlingen finns sammanlagt 84 högtalare. Bild: Petri Burtsov / Yle vinodling,Wolfgang Amadeus Mozart

Mancuso har också undersökt Cignozzis viner och han är övertygad om att musiken har förbättrat vinets kvalitet.

- I vinerna som har fått Mozart spelat för sig förekommer högre halter av polyfenol och socker, vilket i sin tur förbättrar vinets kvalitet, säger Mancuso.

Cignozzi har också själv testat musikens effekt genom att placera högtalare på en åker, men låtit en annan vara utan.

- Skillnaden var stor. Rankorna som utsattes för musik fick fler blad som var tjockare, större och grönare. Dessutom förekom det mindre skadlig svamp.

Vindruvor
Vindruvorna som lyssnat på Mozart hade högre halter polyfenol och socker. Vindruvor Bild: Petri Burtsov / Yle vinodling,Wolfgang Amadeus Mozart

Finsk forskare: Inte omöjligt att ljudvågor påverkar, men belägg saknas

Professor Kurt Fagerstedt vid Helsingfors universitets biovetenskapliga institution förhåller sig skeptisk.

- Inom forskarsamfundet tvivlar man på Mancusos forskningsresultat, säger Fagerstedt.

Enligt honom blir resultaten från prover tagna på åkrar svåra att tolka eftersom det alltid borde göras oberoende kontrollprover och upprepningar för att vetenskapliga slutsatser ska kunna dras baserat på resultaten.

- Jag har inte sett en enda ordentlig publikation gällande växters hörsel och jag förhåller mig ytterst försiktig till dessa undersökningar, säger han.

Fagerstedt anser ändå inte att det är omöjligt att ljudvågor skulle kunna påverka vin till exempel genom att hålla borta skadedjur. Det finns ändå inga vetenskapliga belägg för detta.

Varför just Mozart?

Cignozzis vinrankor har inte bara fått lyssna på Mozart. Musikexperimentet började med barockmusik och italiensk folkmusik. Också toner av blues har ekat över Paradiso di Frassis kullar.

- Forskarna vid universiteten i Florens och Pisa föreslog att det ur forskningsprojektets synvinkel vore smart att välja bara en artist vars musik ligger på en viss frekvens. Därför blev det Mozart, jag tänkte att det är trevligast att lyssna på varje dag, säger Cignozzi.

Carlo Cignozzi
Carlo Cignozzi har grundat vingården Paradiso di Frassina. Carlo Cignozzi Bild: Petri Burtsov / Yle vinodling

Däremot är de anställda vid vingården trötta på Mozart, skrattar Cignozzi.

- Men eftersom de vet att det är bra för vinrankorna så står de ut.

Enligt professor Mancuso är det bästa ljudet för rankorna musik som ligger på 200 hertz eller lägre.

- Det bästa skulle vara ett jämt surr på låg frekvens, men det skulle ingen orka lyssna på hela dagarna. Mozart är ett riktigt bra val, eftersom det finns mycket lågfrekventa ljud i hans produktion, säger Mancuso.

"New Age-tok och udda fågel" - kollegorna skeptiska

En av Italiens mest berömda och uppskattade viner är Brunello di Montalcino. På Montalcino-området har släkter odlat vindruvor i hundratals år och de traditionella metoderna står högt i kurs.

Där förhåller man sig skeptisk till Cignozzis musikexperiment. Enligt Cignozzi själv betraktas han som en New Age-tok och en uppmärksamhetssökande udda fågel.

Cignozzi har i och med Mozart blivit en lokal kändis. Hans vingård besöks av turister och journalister från hela världen. Till slut har också de lokala vinodlarnas inställning mjuknat.

- Vissa har kommit för att fråga om de också kan spela musik för sina vinrankor, så att det inte skulle bli så dyrt med kemikalier, skrattar han.

Också forskningssamfundet har blivit allt mer intresserat av Cignozzis vingård. Nästa höst kommer University of California att inleda en bred undersökning om musikens inverkan på vinrankor.

Texten är skriven av Yle Uutisets Petri Burtsov och översatt av Svenska Yle.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes