Hoppa till huvudinnehåll

Muslim eller kristen? Inte så stor skillnad i Albanien

Begravningsplats i Berat i Albanien.
Muslimska och kristna gravstenar på begravningsplatsen i Berat. Begravningsplats i Berat i Albanien. Bild: Patrick Holmström Albanien,religion (fenomen)

Den äldre albanska kvinnan tittar oförstående på mig som just upplyst henne om att kristna, muslimer och judar inte vilar tillsammans på finländska begravningsplatser.

Samt att inte ens de olika kristna grupperna - katoliker, ortodoxa, lutheraner och andra - brukar samsas om samma begravningsplats.

- Varför gör ni så, frågar hon. Vad ska det vara bra för?

Det är alltför komplicerat att förklara på stående fot och hon går sin väg utan att få svar.

Jag strövar omkring på begravningsplatsen i staden Berat och ser hur muslimer och kristna ligger begravda sida vid sida.

Begravningsplats i Berat i Albanien.
Begravningsplats i Berat i Albanien. Bild: Patrick Holmström Albanien,religion (fenomen)
Begravningsplats i Berat i Albanien.
Begravningsplats i Berat i Albanien. Bild: Patrick Holmström Albanien,religion (fenomen)
Begravningsplats i Berat i Albanien.
Begravningsplats i Berat i Albanien. Bild: Patrick Holmström Albanien,religion (fenomen)

Lite senare talar jag med den 36-åriga Tiranabon Romelda Koka och frågar henne om hennes religiösa hemvist – om det finns någon.

- Min pappa är muslim, min mamma är kristen ortodox, jag var tidigare gift med en katolsk man och nu är jag gift med en muslim, säger hon utan att göra något större nummer av det.

Romelda Koka.
Romelda Koka. Romelda Koka. Bild: Patrick Holmström Albanien,religion (fenomen)

Själv vill hon inte definiera sig som kristen eller muslim, utan som någon form av syntes.

- Jag gillar alla religioner vi har här, deras läror och högtider. Man kan finna något vackert i varje religion. Och det är så fint då man kan fira varandras högtider tillsammans vid samma bord, vare sig det är påsk, jul, ramadan eller något annat.

Så i din familj har ni alltid firat både kristna och muslimska högtider?

- Ja, naturligtvis.

Albanien som exempel för omvärlden

Den här samexistensen är något som de flesta albaner jag talar med verkar vara stolta över.

Ett stort erkännande var då påven Franciskus kom på besök 2014.

Han sade sig vilja uppmärksamma att muslimer och kristna kan leva fredligt sida vid sida trots att atmosfären är infekterad på många andra håll.

Påven Franciskus under sitt besök i Albanien 2014.
Plakat vid påvens besök: ”Jag älskar Bibeln och Koranen eftersom jag är alban”. Påven Franciskus under sitt besök i Albanien 2014. Bild: EPA/ARMANDO BABANI Albanien,påvar,Franciskus,religion (fenomen)

Albanien är det enda landet i Europa som anses ha muslimsk majoritet, men det märks knappast alls i gatubilden om man ser till exempelvis klädkoden för kvinnor.

Huvudduk verkar främst bäras av lite äldre kvinnor som är ortodoxa eller katoliker – åtminstone i städerna.

Alla helger firas

Det finns ingen pålitlig statistik över den religiösa fördelningen, men en vanlig uppskattning är 60 procent muslimer, 15 procent katoliker och 10 procent ortodoxa.

De flesta muslimer är sunni, men också den sufiska Bektashiorden har flera anhängare.

Omstridd statistik om religionerna

Under kommunisttiden i Albanien efter andra världskriget fördes ingen statistik över vilken religion folk bekände sig till.

Det blev småningom direkt förbjudet i lag att utöva någon religion.

Diktatorn Enver Hoxha utropade Albanien till världens första ateistiska stat.

Före kriget var fördelningen grovt taget 50 procent sunnimuslimer, 20 procent bektashi, 20 procent ortodoxa och 10 procent katoliker.

Efter kommunistdiktaturen hölls en folkräkning 2011 som dock blev mycket omstridd.

Enligt den var andelen sunnimuslimer 57 procent men bektashi endast knappt 3 procent.

Katolikerna noterades vara 10 procent av befolkningen, men endast knappt 7 procent var ortodoxa.

Både den ortodoxa kyrkan och bektashisamfundet protesterade mot resultaten och sade att bara en minoritet av deras anhängare hade kontaktats.

Enligt kyrkans bedömning borde andelen ortodoxa vara cirka 24 procent, inte 7 procent.

Den låga andelen ortodoxa i resultaten förklaras bland annat med att många etniska greker i södra Albanien bojkottade folkomröstningen av olika orsaker.

Hur många greker det egentligen bor i Albanien har varit en omstridd fråga redan länge.

Albanien hade tidigare också en judisk befolkning, men de flesta emigrerade till Israel då kommunismen föll och gränserna öppnades.

Både julen, den katolska och ortodoxa påsken, id al-fitr och id al-adha är officiella helger i den albanska kalendern, liksom nouruz som firas som religiös högtid av bektashierna.

Under den kommunistiska diktatorn Enver Hoxha blev Albanien ett land som till skillnad från de övriga kommunistländerna i Europa uttryckligen förbjöd religioner.

Alla bönerum stängdes och förstördes eller fick förfalla.

Gammal moské i nordöstra Albanien vid gränsen mot Kosovo.
Gammal bymoské i nordöstra Albanien nära gränsen mot Kosovo. Gammal moské i nordöstra Albanien vid gränsen mot Kosovo. Bild: Patrick Holmström Albanien,moskéer
Kyrkoruin i byn Mesopotam i Albanien.
Delvis förstörd bysantisk kyrka i byn Mesopotam i södra Albanien. Nu under försiktig uppbyggnad. Kyrkoruin i byn Mesopotam i Albanien. Bild: Patrick Holmström Albanien,religion (fenomen),Mesopotam
Begravningsplats i byn Mesopotam i Albanien.
Begravningsplatsen i Mesopotam. Begravningsplats i byn Mesopotam i Albanien. Bild: Patrick Holmström Albanien,religion (fenomen)

En del bedömare tror att den avslappnade inställningen till olika religioner beror på att religionerna effektivt undertrycktes under kommunismen.

Det avfärdas som cynism av den 26-åriga läkarstuderanden Hasib Buba i Berat.

Han sköter böneutropen och leder emellanåt bönen i en av moskéerna i den Unescolistade staden.

Hasib Buba.
Hasib Buba. Hasib Buba. Bild: Patrick Holmström Albanien,religion (fenomen),hasib buba

- Den här ömsesidiga respekten grundar sig på historia och kultur som går långt tillbaka i tiden även om kommunismen säkert också bidrog, säger Buba.

Albanerna ville vara sina egna och byggde upp egna församlingar för att kunna vara självständiga gentemot Vatikanen, Bysans och Osmanska riket, förklarar han. Det skapade en gemenskap.

Ikon med muslimska inslag av ikonmålaren Onufri på 1500-talet.
Den kristna ikonmålaren Onufri använde även muslimska minareter i sitt kristna måleri i Albanien på 1500-talet. Den här ikonen finns i Onufrimuseet i Berat. Ikon med muslimska inslag av ikonmålaren Onufri på 1500-talet. Bild: Patrick Holmström (med tillstånd av Muzeu Kombëtar Ikonografik "Onufri") Albanien,ikoner,Onufri,Onufri Iconographic Museum

Albanerna har alltid gjort som de vill och i dag är det helt normalt med exempelvis äktenskap över religionsgränserna, konstaterar den unga muezzin i Berat. Dessutom firar man varandras högtider.

- De kristna lyckönskar oss muslimer då det blir id och kommer med passande mat. Och vi kommer till dem med presenter på julen, säger Buba som ursprungligen kommer från en kristen familj men som konverterade i de sena tonåren.

- Före det visste jag inte ens att det fanns folk som gick i moskén.

Han säger att han studerade flera religioner av pur nyfikenhet och stannade för islam, som han tyckte gav bäst svar på hans stora frågor. Bibeln studerar han fortfarande.

Lättsamt förhållande

Det kan tilläggas att albanerna fortfarande gör som de vill då det gäller religiösa traditioner och regler.

I staden Kavaja strax sydväst om Tirana saknade en imam både moské och minaret.

Han gjorde om en skorsten på ett gammalt fabriksområde till minaret, klättrade upp i skorstenen för att sköta böneutropen helt utan tekniska hjälpmedel och höll bönestunder vid skorstenens fot.

Skorstensminaret i Kavaja i Albanien.
Skorstensminareten i Kavaja. Skorstensminaret i Kavaja i Albanien. Albanien,religion (fenomen)
Skorstensminaret i Kavaja i Albanien.
Imamen klättrade upp skorstenen flera gånger om dagen trots att han var över 80 år gammal. Skorstensminaret i Kavaja i Albanien. Bild: Patrick Holmström Albanien,religion (fenomen)

Och strax bredvid en liten moské i staden Berat finns ett snabbmatsställe som kallar sig Heaven’s Kitchen.

Det är en anspelning på Hell’s Kitchen i New York men som får en helt annan dimension då minareten tornar upp sig invid.

Heaven's Kitchen i Berat i Albanien.
”Himmelens kök” i Berat. Heaven's Kitchen i Berat i Albanien. Bild: Patrick Holmström Albanien,religion (fenomen)

Efter kommunismens fall har det byggts stora katedraler i Tirana för både katolikerna och de ortodoxa.

Och som bäst pågår byggandet av en moské som ska bli den största på hela Balkan. Den finansieras av Turkiet.

Moskébyggen är Turkiets spjutspets i utlandet

Byggandet av den nya stora moskén i centrum av Albaniens huvudstad Tirana är ett led i Turkiets strävanden att utöka sitt inflytande på olika håll i världen.

Moskén fick byggnadslov av Tiranas borgmästare och sedermera premiärminister Edi Rama, som leder det albanska socialistpartiet.

Albaniens premiärminister Edi Rama.
Edi Rama. Albaniens premiärminister Edi Rama. Bild: Ragnar Gunnarsson Edi Rama,Albanien

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan var med och lade grundstenen då bygget påbörjades i maj 2015. Det beräknas vara klart 2018.

Den blir den största moskén på Balkan om man inte räknar med Blå Moskén i Istanbul på den europeiska sidan av Bosporen.

Moskébygge i Tirana.
Moskébygget i Tirana. Moskébygge i Tirana. Bild: Patrick Holmström Albanien,Tirana,moskéer,Turkiet
Moskébygge i Tirana.
Moskébygget i Tirana. Moskébygge i Tirana. Bild: Patrick Holmström Albanien,Tirana,moskéer,Turkiet

Den nu största moskén på Balkan är Kung Fahd-moskén i Sarajevo, som även den är relativt ny men som är finansierad av Turkiets ideologiska rival Saudiarabien.

Länderna förespråkar olika former av islam. Turkiet anser att den saudiska versionen är alltför intolerant och hårdför. Bägge länder finansierar moskébyggen i andra länder, bland annat i Sverige.

Turkiet har under Erdoğan försökt stärka sitt inflytande genom moskébyggen i utlandet. Det har främst skett på det osmanska rikets gamla områden på Balkan, men även på andra håll i Europa, i Mellanöstern och till och med på det katolska Kuba.

Centralmoskén i Köln i Tyskland.
Den turkiskt finansierade och administrerade nybyggda centralmoskén i Köln i Tyskland. Centralmoskén i Köln i Tyskland. Bild: Raimond Spekking / Wikimedia Commons moskéer,Köln,Islam (berg i Marocko),Turkish-Islamic Union for Religious Affairs

Erdoğan har begärt tillstånd att bygga Latinamerikas största moské i Havanna med motiveringen att det enligt honom var muslimer som upptäckte Amerika, inte den kristne Kristoffer Kolumbus.

De turkiska mosképrojekten utomlands styrs och verkställs av myndigheten för religiösa angelägenheter Diyanet.

Kanske betecknande för den albanska religiösa samlevnaden är att den stora moskén i Tirana ligger vid en bulevard som är uppkallad efter Jeanne d’Arc.

Hon är ett av de viktigaste helgonen i katolicismen.

Dessutom passeras moskébygget av en gata som uppkallats efter den förra amerikanska presidenten George W. Bush.

Han startade det USA-ledda korståget mot den islamistiska terrorismen efter attackerna mot World Trade Center i New York den 11 september 2001.

Jeanne d'Arcs gata invid moskébygge i Tirana.
Jeanne d’Arcbulevarden i Tirana med det turkiska moskébygget i bakgrunden. Jeanne d'Arcs gata invid moskébygge i Tirana. Bild: Patrick Holmström Albanien,religion (fenomen)
George W. Bushgatan i Tirana.
George W. Bushgatan i Tirana. George W. Bushgatan i Tirana. Bild: Patrick Holmström Albanien

Allt är dock inte som i Strömsö. Ett hundratal albaner hann rekryteras till al-Nusra och IS i Irak och Syrien innan myndigheterna fick stopp på fenomenet.

Tiotals ex-jihadister har återvänt och Hasib Buba i Berat säger sig börja se tecken på albansk hatretorik på sociala medier.

- Världen är mera uppkopplad än tidigare och olika extrema tänkesätt sprider sig.

Han vill att regeringen ska försöka stämma i bäcken och starta en kampanj för att lära medborgarna att hantera personer med radikala åsikter och få dem att avvisa sådana tankar.

- Jag är rädd för att vårt toleranta samhälle håller på att förändras. Och jag vill att folk inte ska ta det fredliga nuläget för givet utan börja jobba för att det överlever, säger Hasib Buba.

Graffiti med Enver Hoxhas namn i Porto Palermo i Albanien.
"Religionsdödaren" Enver Hoxha spökar fortfarande på en del ställen i Albanien. Här i Porto Palermo vid kusten i söder. Graffiti med Enver Hoxhas namn i Porto Palermo i Albanien. Bild: Patrick Holmström Albanien,Enver Hoxha
Enver Hoxhas verk säljs i souvenirbutik i Gjirokaster.
Hoxhas verk säljs som souvenirer i hans hemstad Gjirokaster. Läromästaren Lenin flankerar. Enver Hoxhas verk säljs i souvenirbutik i Gjirokaster. Bild: Patrick Holmström Albanien,Enver Hoxha,böcker

Albanien landsfakta

  • Första statsbildning år 1190
  • Folkmängd: 2,9 miljoner
  • Huvudstad: Tirana 420 000 invånare
  • Premiärminister: Edi Rama
  • Nato-medlem sedan 2009
  • EU-kandidatland sedan 2014
  • BNP (PPP) per capita: 12 500 (Finland 43 500)
  • Tidszon: Finland -1 timme
  • Landsnummer: 355

Uppgifterna om folkmängd och BNP är uppskattningar för 2017.

Karta över Albanien.
Karta över Albanien. Bild: Google kartor,Albanien

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes