Hoppa till huvudinnehåll

Två år efter flykten till Svenskfinland, hur gick det sedan?

Två unga män
Ghaith Altaie (tv.) kommer från Irak, Murtaza Ali kommer från Afghanistan. Två unga män asylsökande,flyktingar,Irak,Afghanistan,Vasa,Borgå,studerande,murtaza ali

År 2015 kom Ghaith Altaie och Murtaza Ali till Finland i hopp om en ny framtid. De placerades båda på finlandssvenska orter. Trots liknande bakgrunder, har deras liv sedan dess tagit mycket olika vägar.

När Murtaza kom till Finland blev först Esbo och sedan Borgå hans hemort. Ghaith placerades i Vasa.

Murtaza hör till de lyckliga som har fått asyl.

- För två år sen var jag stressad, ensam och allting var annorlunda, säger Murtaza. Det är jobbigt att komma till ett nytt land och börja från noll.

Ghaith har samma erfarenhet. I början var det svårt att få kontakt med finländare. Ensamheten var tung. Sysslolösheten var ett annat stort problem.

- Att sitta i en bostad utan att ha något att göra är frustrerande, säger han.

Nu har ändå Ghaith hittat ett jobb och det har förändrat det mesta för honom. Bland annat känner han sig mera som en del av det finländska samhället. Också den ömsesidiga rädslan håller på att försvinna.

- Alla gillade inte oss när vi kom. Nu när de ser att vi verkligen vill jobba har de lättare att acceptera oss, säger han. Inte heller jag är rädd för finländarna längre.

Pappret som gör skillnaden

Trots att både Murtaza och Ghaith håller på att bli en del av de samhällen de bor i är skillnaden mellan de unga männen enorm.

Murtaza hör till den lilla minoritet som har fått asyl. Ghaith har fått ett första avslag på sin ansökan och väntar med oro på ett andra besked.

Migrationsverkets dörr i Reso.
Migrationsverkets dörr i Reso. Bild: Yle/Lotta Sundström Migrationsverket,migri
Nu när de ser att vi verkligen vill jobba har de lättare att acceptera oss― Ghaith Altaie, asylsökande från Irak

När Ghaith kom till Finland var han en 24-årig juridikstuderande. Trots att studierna inte i detta skede går att fortsätta i Finland hoppas han kunna slutföra dem en dag. Att studera sjukvård är ett annat alternativ.

Jag börjar bli mera och mera rädd för min framtid. Att leva i Irak betyder att man aldrig vet vilken dag man dör. Det är verkligheten för oss― Ghaith Altaie

Huruvida de här drömmarna ska kunna gå i uppfyllelse beror på om han får stanna i Finland eller inte.

- Jag börjar bli mera och mera rädd för min framtid, säger Ghaith. Att leva i Irak betyder att man aldrig vet vilken dag man dör. Det är verkligheten för oss.

Ett positivt asylbeslut öppnar dörrar in i det finländska samhället. Murtaza har lärt sig svenska på Folkakademin i Borgå och sedan augusti studerar han till bilmekaniker på Inveon i Borgå.

När jag har lärt mig finska blir det lättare att få jobb― Murtaza Ali

Att det blev svenska som blev hans språk var en slump. Under de sex månader han studerade på Folkakademin, föll det sig bara naturligt att svenska blev hans första nya språk.

Nu återstår utmaningen att lära sig finska.

- I somras var jag arbetslös för att jag inte kan finska. När jag har lärt mig det blir det lättare att få jobb, säger han.

Svårast för irakier att få stanna

År 2015 var året då Finland fick ta emot fler flyktingar än någonsin i modern tid. 32 476 personer kom. Det är upp till sex gånger fler än normalt.

Grafik över asylbeslut år 2016
Mångas drömmar om en ny start har krossats när det negativa asylbeskedet har kommit. Grafik över asylbeslut år 2016 Migrationsverket,migri

Över hälften av dem som kom har fått negativt beslut. Många av dem har överklagat och hur det går för dem är fortfarande oklart.

Irakier utgör den överlägset största gruppen bland de avvisade. Under åren 2014 och 2015 avvisades 5793 irakier.

Ungefär var tionde person som avvisas är minderårig.

Naguandan engagerar

Bland de irakier som kom till Svenskfinland för två år sedan placerades en del på Nagu i Pargas. De togs emot med öppna armar och blev snabbt en del av samhället.

Den så kallade Nagu-andan var född och den håller i sig fortfarande.

Vi betalar deras hyra och hjälper dem med allt det som flyktingförläggningen annars hjälper dem med― Nina Viiala-Laude, stödperson

När flyktingförläggningen stängdes 2016 valde en del flyktingar att stanna kvar på ön. Då trädde Naguborna till och bildade stödringar runt dem. Stödringarna hjälper flyktingarna både praktiskt och ekonomiskt.

Najlaa Adnan och Niina Viiala-Laude
Vänskapsbanden mellan irakiska Najlaa Adnan och Nina Viiala-Laude har vuxit sig starka under de två åren familjen Anwer har bott i Nagu. Najlaa Adnan och Niina Viiala-Laude Bild: Yle/Maud Stolpe nb flyktingar najlaa adnan och niina viiala-laude

Asylsökande som inte bor på en förläggning får inget som helst stöd av finländska staten.

- Vi betalar deras hyra och hjälper dem med allt det som flyktingförläggningen annars hjälper dem med, säger Nina Viiala-Laude. Hon har varit aktivt med i flyktingarbetet från första början. Det blir mycket administrativt och mycket pappersarbete.

Först och främst är ändå stödpersonerna vänner, som finns där och delar samtalen under besvärliga stunder när det känns svårt och hopplöst. Nina själv är stödperson för sjupersonersfamiljen Anwer.

- Det kan vara migrationsproblem, men också problem i hemlandet, säger hon. Om det har hänt någonting i Irak, bombningar eller någonting annat otrevligt, märker man det genast när man kommer in. Det känns i atmosfären. Tankarna går till det som de har flytt från.

Familjen Anwer har anpassat sig mycket väl till det lilla ösamhället.

Systrarna Anwer sitter i trädgården
Systraran Jewareh och Dhay trivs både i skolan och på fritiden med sina nya vänner. Systrarna Anwer sitter i trädgården Bild: Maus Stolpe/Yle

Fyra av barnen går ännu i skola och integreras på finska. De tre yngsta går i grundskola i Pargas och den äldsta dottern i yrkeshögskola i Åbo.

Pappa Anwer Okab har sommarjobbat andra året i rad på restaurangen i Airisto och mamma Najlaa Adnan jobbar på kommunens äldreboende.

Najlaa jobbade först som volontär på boendet, men blev fort så omtyckt av både personal och invånare att ledningen beslöt att anställa henne som inhoppare.

Här kan jag ge min familj, hela min familj, en trygg och positiv framtid― Anwer Okab

Det går alltså bra för familjen Anwer, förutom för en sak. Familjen har ännu inte fått asylbeslut, trots att snart två år har gått sedan de kom hit.

Pappan och sönerna i sitt vardagsrum i Nagu
Anwer Okab tillsammans med sönerna Khaitab, Okab och Jarraah Anwer Pappan och sönerna i sitt vardagsrum i Nagu Bild: Maud Stolpe/Yle

Nervositeten för vad beslutet ska innehålla stiger för varje dag som går.

- Vi trivs och tycker om den här platsen, säger Okab. Jag hoppas innerligt på ett positivt beslut. Här kan jag ge min familj, hela min familj, en trygg och positiv framtid.

Lycka trots saknad

Murtaza, som i dag bor i en egen lägenhet i Borgå, vet vad ett positivt asylbeslut betyder.

Trots att han inte har sett sin familj och sina vänner i Afghanistan på tre år och inte heller räknar med att få återse dem på mycket länge, har han fått ett tryggt liv med nya vänner.

- Jag mår bra nu, säger han. Jag har fått chansen att studera, att bli nånting för min framtid.

Se hela programmet här:

Sänds även i Yle Fem måndag, kl 19.00 samt tisdag 12.9.2017, kl. 11.00.

  • Internationell konstnär skapar stor konst i Vasa

    Ricky Lee Gordon vill sprida glädje med sin muralmålning.

    En tidigare färglös och tråkig höghusvägg i Vasa pryds från och med denna vecka av ett storslaget bergslandskap. Det är den internationellt kända konstnären Ricky Lee Gordon som skapar en muralmålning inom ramen för gatukonstfestivalen UPEA17.

  • Nextjet: Vi har fått ordning på ekonomin

    Anser inte att man bryter mot marknadsföringslagen.

    Flygbolaget Nextjet anser inte att företaget bryter mot marknadsföringslagen. Dessutom är finanserna nu i ordning och flygbolaget har ansökt om permanent transporttillstånd säger Robert Allard på Nextjet.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland