Hoppa till huvudinnehåll

I Terjärv leker och lär barnen på två språk

Sagostund på tvåspråkiga Strandfyren i Terjärv, Siri, Annina och Joel
Sagostund på tvåspråkiga Strandfyren i Terjärv, Siri, Annina och Joel. Sagostund på tvåspråkiga Strandfyren i Terjärv, Siri, Annina och Joel Bild: Nathalie Lindvall rantamajakka

På daghemsavdelningen Rantamajakka - Strandfyren i Terjärv är det sagostund på två språk. Tvåspråkig barnpedagogik stärker både språkkunnigheten och gemenskapen säger dagvårdsledare Susanne Högkvist.

Det fanns för få platser på daghemmet i Terjärv och dessutom ville man erbjuda finskspråkiga barnpedagogik på modersmålet.

Resultatet blev Strandfyren - Rantamajakka, en helt tvåspråkig daghemsavdelning.

- Vi startade verksamheten för att få fler platser men också för att kunna erbjuda finskspråkig barnpedagogik i den egna hemkommunen, säger dagvårdsledare Susann Högkvist.

Susanne Högkvist
Dagvårdsledare Susanne Högkvist ser den tvåspråkiga avdelningen som ett intressant och roligt projekt. Susanne Högkvist Bild: Nathalie Lindvall Tvåspråkigt dagis

En del finskspråkiga familjer har tidigare valt barnpedagogik på svenska i hembyn, men resten har varit hänvisade till Kaustby.

- Vi vill ju gärna att familjerna stannar kvar i Terjärv, säger Högkvist.

Intressant utmaning

Strandfyren finns inrymd i Terinits gamla lokaler i centrum. Här går sex barn och barnträdgårdslärare Annina Storrank som pratar finska och Pia Fagernäs som pratar svenska med barnen.

Det finns sen tidigare en stark tvåspråkighet i byn och dessutom har det flyttat in många finskspråkiga familjer.

De barn som går på avdelningen är delvis tvåspråkiga, några har finska eller svenska som modersmål och ett barn pratar ryska hemma.

- Det är en intressant utmaning och vi har redan tidigare haft barn med många främmande modersmål. Det är roligt att prova på något nytt, säger Högkvist.

De flesta vill lära sig svenska

Inför starten i augusti fick de finskspråkiga familjerna som har barnen i svensk dagvård välja om de ville flytta sina barn till den nya avdelningen. Det ville de flesta inte göra.

- De tycker att all svenska barnen lär sig är till nytta. Men några som redan bestämt att barnen ska gå i skola på finska var glada över den här möjligheten, säger Högkvist.

Bland de svenskspråkiga är intresset å andra sidan stort. Men man har valt att starta lite försiktigt.

En person, ett språk

Både Annina och Pia är tvåspråkiga så att de ska kunna förstå barnen, men de svarar alltid på sitt eget arbetsspråk.

Det är viktigt att personalen är konsekvent i vilket språk de talar säger Högkvist.

- Personalen är otroligt duktig på det här och det sporrar också barnen att försöka prata det andra språket. Om de skulle märka att Annina pratar svenska ibland då blir det lätt så att de inte ens försöker prata finska, säger Högkvist.

Annina Storrank pratar själv svenska hemma med sina barn. På jobbet är det finska som gäller och det har fungerat bra.

Lekande barn
Pia Fagernäs pratar svenska med barnen på Strandfyren. Lekande barn Bild: Nathalie Lindvall dagis

- Det här blev lite av en nytändning i arbetslivet och barnen har inte alls reagerat negativt på att jag pratar finska. Det har gått smidigare än man kunde tro, säger Storrank.

Så du byter inte språk fast de inte förstår?

- Nej, det gör jag inte. Om de inte förstår så använder jag gester eller tar bilder till hjälp, säger Annina Storrank.

Och barnen tar efter Annina och försöker prata finska de med.

Siri på det tvåspråkiga dagiset Strandfyren i Terjärv
Siri på det tvåspråkiga dagiset Strandfyren i Terjärv Bild: Nathalie Lindvall Tvåspråkigt dagis

- De härmar mig ofta och lär sig mycket snabbt vardagsord, enkla fraser och de sånger vi sjunger. Barn lär sig otroligt lätt, säger Annina Storrank.

Föräldrarna är också positiva och vill gärna att Annina pratar finska med dem.

- Flera helt svenskspråkiga vill att jag pratar finska med dem, då får vi också öva säger de. Gäller något riktigt viktigt som rör barnen, och som kan vara svårt att förstå på främmande språk, då byter jag naturligtvis till svenska.

Önskar att möjligheten funnits

Responsen på den tvåspråkiga avdelningen har varit mycket god. Även från dem som inte själva har barn i dagvård.

- Människor har kommit fram och sagt att det är ett så bra initiativ och de önskar att den här möjligheten hade funnits när deras barn var små, säger Storrank.

För Pia Fagernäs är det en rolig och intressant utmaning att arbeta i en tvåspråkig miljö.

Hon säger att de finskspråkiga barnen verkar vara rätt vana att höra svenska. Och sagostunden är lika intressant på båda språken.

Lekande barn
Lekande barn Bild: Nathalie Lindvall dagis

- Barnen väljer inte mig eller Annina för att det skulle vara enklare på deras eget språk. Det är ingen skillnad. Det fungerar helt naturligt på båda språken, säger Pia Fagernäs.

På Strandfyren finns böcker på båda språken.

- I början kanske jag la bort boken om ett barn kom med en finskspråkig bok till mig. Men nu översätter jag direkt när jag läser, säger Pia Fagernäs.

Stöda barnens språk

Det system som man valt i Terjärv är inte den vanliga språkbadsmodellen. Men det blir vanligare med olika modeller för språkinlärning.

I Seinäjoki, på ett helt finskspråkigt daghem, har exempelvis en i personalen delvis pratat svenska med barnen.

Men det har främst handlat om attitydfostran och att ge en liten försmak på svenskan säger lektor och forskare Karita Mård- Miettinen på Jyväskylä universitet.

I Terjärv får barnen stöd för båda modersmålen.

Tvåspråkiga dagiset i Terjärv
Tvåspråkiga dagiset i Terjärv Bild: Nathalie Lindvall rantamajakka

- På så sätt är det en bra kompromiss och det stödjer också båda språken hos de tvåspråkiga barnen, säger Mård- Miettinen.

Den här lösningen kan vara känslig om finskan är mycket dominerande i omgivningen säger Mård- Miettinen.

Man måste se till att de svenskspråkiga barnen i tvåspråkiga kommuner där finskan är stark får utveckla det som ska bli deras skolspråk.

- Men det behöver man inte vara rädd för i Terjärv, så det här är säkert en fungerande lösning. Jag hoppas också att man tar i beaktande att barnen gått i tvåspråkigt daghem sedan när de börjar skolan, säger Mård- Miettinen.

Familjen har en viktig roll

I Finlands anser vi att det idealiska sättet att bli tvåspråkig är genom två enspråkiga modeller. Att man inte blandar språken säger Mård- Miettinen. Men så ser det sällan ut i verkligheten.

- När man har sett på språk i familjer så är det sällan så renodlat. Ofta händer det att föräldrar växlar språk. Det har inte ändå lett till några farliga konsekvenser för barnets språkutveckling, säger Mård- Miettinen.

Med professionella pedagoger som planerar verksamheten kan man säkert se till att både finskspråkiga och svenskspråkiga barn får det stöd de behöver säger Mård- Miettinen.

Hon lyfter också fram familjens viktiga roll i att stöda språkutvecklingen genom till exempel sagor och sånger.

Stärker gemenskapen

Förutom att Strandfyren ger barnen möjlighet att lära sig sitt eget språk och det andra språket stärker modellen också gemenskapen säger Susanne Högkvist.

Det är inte så lätt att knyta lokala kontakter om man för sitt barn till dagvård i en annan kommun fem dagar i veckan.

- Nu lär både de finskspråkiga barnen och deras föräldrar känna andra familjer på hemorten och de blir en del av gemenskapen, säger Susanne Högkvist.

Läs också