Hoppa till huvudinnehåll

Läsambassadören oroar sig - barns läskunskaper är en demokratifråga

Barn läser bok med klassiska sagor.
Barn läser bok med klassiska sagor. Bild: Yle/Rolf Granqvist inlärning

Läskunskaperna varierar kraftigt på olika håll i Svenskfinland, men det finns uppmuntrande exempel på hur skolor och föräldrar kan åtgärda eventuella problem.

I tre års tid har projektet Den finlandssvenska läsambassadören pågått. Under den tiden har läraren och författaren Katarina von Numers-Ekman jobbat för att stärka läsandet bland barn och unga.

Samtidigt har hon analyserat hurdana möjligheter finlandssvenska barn har att bli goda läsare, och vad som kan förbättras.

Katarina von Numers-Ekman är läsambassadör.
Läsambassadören Katarina von Numers-Ekman. Katarina von Numers-Ekman är läsambassadör. Bild: Yle / Hannah Norrena katarina von numers-ekman

En av gnistorna som fick i gång projektet var en rapport om att finlandssvenska unga är betydligt sämre läsare än jämngamla finskspråkiga unga.

Läskunskaper en demokratifråga

I de finlandssvenska skolorna finns det stora skillnader i hur mycket pengar det finns för böcker.

Vissa skolor har endast en bokhylla med begagnade böcker som lärarna själva sätter i hyllan.

Andra skolor har tillgång till egna välutrustade bibliotek och ett kommunalt bibliotek med svenskspråkig service.

Interiör från bokhandel
Interiör från bokhandel Bild: Yle/Stefan Härus böcker,barnböcker,ungdomsböcker,Bokhandel

Skillnaderna kommunerna emellan oroar von Numers-Ekman så till den grad att hon kallar dem en ”demokratifråga”.

Ett problem är att det inte finns några lagar om hurdant bokutbud skolelever ska få ha tillgång till.

Läsning påverkar skolframgången

I slutrapporten för Läsambassadörsprojektet skriver von Numers-Ekman att högläsning under de tidiga barndomsåren har en gynnsam effekt på barnets språkutveckling och skolframgång.

Enligt modern forskning finns det också ett behov av att lära sig lässtrategier, läsförståelse och genrekunskap.

Två högar med böcker, i den främre högen är böckerna öppna.
Två högar med böcker, i den främre högen är böckerna öppna. Bild: Mostphotos Böcker,book,books,Bok

Därför anser man i rapporten att det är bekymrande att det finns stora variationer i hur mycket man läser eller uppmuntrar till läsning i hem, dagvård, skolor och eftisar.

Som exempel satsar föräldrar i tvåspråkiga hem mycket mer på högläsning än enspråkigt svenskspråkiga föräldrar, eftersom de tidigare nämnda vill stimulera båda språken.

Goda resultat av läsprojekt

Trots att resurserna är små finns det gott om goda exempel på hur man kan väcka läslusten hos barn.

Många skolor har tagit till sig konceptet En kvart om dagen, för att nämna ett exempel på hur skolorna kan få barnen att läsa.

Böcker i hylla
Böcker i hylla Bild: Mikael Crawford/yle romaner

Det finns också tecken på att läsprojekten faktiskt ger resultat. Lärare i Borgå gymnasium har vittnat om en stigande trend i resultaten i läsförståelsetester.

Dessutom har barn- och ungdomslitteratur fått mer synlighet de senaste åren, till exempel i och med Estrids bokklubb, Bärtils bokklubb och de nyinstiftade priserna Vanessapriset och Runeberg Junior.

Samarbete, samarbete, samarbete

von Numers-Ekman har inte enbart sett på nuläget, i egenskap av läsambassadör ger hon även några förbättringsförslag för att ge alla barn jämlika förutsättningar att utvecklas som läsare.

En av de viktigaste punkterna är att det inte enbart ligger på modersmålsundervisningen att barnet lär sig läsa. Inom skolan ska alla ämnen bygga upp läsförmågan.

Sibbos bokbuss innifrån.
Barn bör få möjligheten att besöka bibliotek eller bokbuss, tycker läsambassadören Katarina von Numers-Ekman. Sibbos bokbuss innifrån. Bild: Yle / Hanna Othman bokbussar,bokbuss,böcker,bibliotek,biblioteksservice,sibbos bokbuss

Samtidigt borde skolan och föräldrarna samarbeta kring läsandet, medan utomstående aktörer bidrar med resurser, information och inspiration.

När en skola har goda erfarenheter av ett projekt borde det dessutom kunna spridas, exempelvis genom att lärare och rektorer delar med sig av sina idéer.

Pedagoger borde också få relevant fortbildning om läskunskap.

Varifrån ska resurserna komma?

Mycket står eller faller på resurserna. von Numers-Ekman hoppas att skolor och kommuner kunde få stöd till exempel av olika fonder.

En detalj som alla förbättringsförslag har gemensamt är att det är de vuxna som har ansvar för att barnen får goda kunskaper i läsning.

Du kan läsa Katarina von Numers-Ekmans hela rapport på läsambassadörens webbplats.

En öppen bok med ett rött pappershjärta mellan sidorna.
En öppen bok med ett rött pappershjärta mellan sidorna. Bild: Yle/Louise Lindberg boktips

Projektet Den finlandssvenska läsambassadören har finansierats av Svenska kulturfonden och Sydkustens landskapsförbund. Läsambassadörer finns på fler olika håll i världen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes