Hoppa till huvudinnehåll

Vadå kolsänkor och vad käbblar de riktigt om? Finlands och EU:s skogsgräl "avgör framtiden för Finlands skogsindustri"

EU-parlamentet ska på onsdag rösta om ett miljöförslag som kan få stora följder för Finland.

Förslaget gäller skogen som kolsänka, och Finland har lobbat febrilt inom EU för att få parlamentet att ändra sig. Men vad handlar det riktigt om?

Vad är en kolsänka?

Kolsänkor är skogar och vegetation, kärr och hav. Det handlar om reservoarer i naturen som binder koldioxid från atmosfären.

Till exempel plankton och träd använder koldioxid för att växa och binder det på så sätt.

Kolet finns överallt, men då det frigörs i luften i för stora mängder blir det problem. I luften bildar kolet en förening med syret och det blir koldioxid, en växthusgas.

Solens strålning tar sig igenom växthusgaserna i atmosfären och ner till jorden, men växthusgaserna fångar upp en stor del av värmestrålningen från jordens yta. Det blir en uppvärmande växthuseffekt.

Därför är det viktigt att så mycket kol som möjligt lagras i till exempel hav och skogar - kolsänkorna.

Kolsänkorna är alltså en nyckel i kampen mot klimatförändringen, en kamp som EU har tagit upp på allvar.

Målet är att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent från 1990 års nivå före år 2030.

Korpimaisema Itä-Suomessa
Korpimaisema Itä-Suomessa Bild: Yle/Kimmo Ohtonen skogskärr,Myr,skog,landskap,Östra Finlands län

Vad är problemet?

Diskussionen, som bottnar i EU-kommissionens förslag, handlar om huruvida medlemsländerna ska få räkna kolsänkorna som minskade utsläpp eller inte.

För Finlands del är det skogarna som är brännpunkten.

De nya klimatmålen kräver alltså för Finlands del en definition av vad som är ett hållbart skogsbruk.

EU-parlamentets miljöutskott ENVI slog i juli fast att man inte ska få använda kolsänkorna som en slags betalning för sina utsläpp, till Finlands stora förtret.

Miljöutskottets förslag är i stället att skogsarealens storlek ska jämföras med åren 2000 till 2012 då man räknar hur mycket koldioxid ett land släpper ut.

Det är just precis här skon klämmer ordentligt för Finlands del.

Förslaget skulle innebära att om skogsarealen blir mindre än den var under de här åren räknar EU det som utsläpp.

Det här rimmar illa med den finländska regeringens mål: att avverka mer skog.

Flis i högar.
Statsminister Juha Sipilä, Centern, är en varm anhängare av bioekonomi. Han har bland annat en bil som går på flis. Flis i högar. Bild: YLE / Seppo Nykänen råvara

Vad anser Finland?

Orättvist, är vad Finland anser att det är. Orättvist, om den aktiva växande skogsindustrin i Finland börjar räknas som utsläpp.

Dessutom råkade skogsavverkningen av olika orsaker gå på lågvarv i Finland åren 2000 till 2012.

Den finländska ekonomin var i en svacka och Finland importerade mycket virke.

Sverige, till exempel, avverkade skog i en betydligt snabbare takt än Finland under de här åren. Också stormen Gudrun 2005 som stormfällde väldigt många träd bidrog till att den svenska avverkningen ökade.

Det här leder till en underlig situation ifall miljöutskottets förslag godkänns.

Om Finland och Sverige i framtiden skulle avverka skog i samma takt skulle det räknas som utsläpp för Finlands del, men inte för Sveriges.

Hur kan man motivera att samma grad av skogsanvändning, det vill säga avverkningens nivå i relation till skogarnas årliga tillväxt, räknas som utsläpp för ett EU-land, men som en utsläppsminskning som till och med berättigar till ökade utsläpp för ett annat?― Centerns Europaparlamentariker Anneli Jäätteenmäki

Orättvisa är inte Finlands enda argument.

Finland kan hävda att även om vi skulle avverka mera skog så har Finland fortfarande skog som binder koldioxid, till skillnad från många andra EU-länder.

Finland försöker också hänvisa till att de finländska skogarna i själva verket växer, och till att unga träd binder mera koldioxid än äldre.

När man avverkar, så under ungefär en 20 års period på just det skiftet så är kolbindningen mindre, men därefter så ökar den och den ökar väldig kraftigt
― Mats Nylund, viceordförande för Svenska Lantbruksproducenters centralförbund.

Finland har lobbat flitigt för att ändra på miljöutskottets utslag.

Lobbyn har varit hård både från skogsindustrin, regeringen och från de finländska EU-parlamentarikerna, med miljöutskottets finländska medlemmar Nils Torvalds (SFP) och Anneli Jäätteenmäki (Centern) i främsta ledet.

Europaparlamentariker Nils Torvalds (sfp) har lobbat för finlands linje i Europaparlamentet.
Europaparlamentariker Nils Torvalds (sfp) har försökt få gehör för Finlands linje inom EU. Europaparlamentariker Nils Torvalds (sfp) har lobbat för finlands linje i Europaparlamentet. Bild: Nya �land / Lehtikuva Nils Torvalds

Vad talar emot Finland?

Inom EU kan Finland få svårt att få förståelse för sin linje, eftersom det är få EU-länder som har stora skogar.

I parlamentets miljöutskott gick omröstningen lite olyckligt. Antagligen för att alla inte riktigt förstod vad det var man röstade om― Europaparlamentariker Nils Torvalds, SFP.

Också forskarna talar emot Finlands ståndpunkt, i en relativt enig kör.

I mars publicerade 68 ledande forskare inom skogs- och miljösektorn ett ställningstagande där de kritiserade regeringens skogspolitik och planerna på att öka avverkningen.

Enligt forskarna är det bästa sättet att bromsa klimatförändringen att minska avverkningen.

För att skogen effektivt ska fungera som kolsänka måste skogen avverkas i betydligt långsammare takt än den växer.

Finlands planer på att producera mera biobränslen och flis får också kritik.

Virket som avverkas borde användas för produkter med lång livslängd, till exempel inom byggandet. Koldioxiden i kortlivade produkter återvänder snabbt till atmosfären.

Inom skogsindustrin menar man däremot att det här är ett vilseledande argument eftersom det är bara grova träddelar som lämpar sig för husbyggen.

Regeringens mål är att öka skogsavverkningen till 80 miljoner kubikmeter från nuvarande 66 före år 2030.

- Om avverkningen ökar upp till 80 miljoner kubik eller mer blir följden att skogen inte längre är en kolsänka och att klimatnyttan av att skogen växer blir i stort sett noll, säger skogsindustriprofessorn Timo Pukkala vid Östra Finlands universitet.

Han är en av dem som undertecknade ställningstagandet.

Metsässä tehtyä hakkuuta.
Metsässä tehtyä hakkuuta. Bild: Yle, Tuomas Stedt skogar,skogsindustri,Avverkning,hyggesavfall,avverkningar

Finlands klimatpanel är inne på samma linje i sin rapport från i våras: om avverkningen ökar, ökar också utsläppen.

Jussi Nikula som ansvarar för ekologiska fotavtryck på WWF säger att skogsavverkningen syns långt in i framtiden.

Alla modeller visar att ju mer man hugger desto mindre är kolsänkan― Jussi Nikula på WWF.

Om målet är att stoppa klimatförändringen är förslaget från EU-parlamentets miljöutskott bra, sade Nikula till Yle Nyheter förra veckan.

Vilken inverkan har EU:s kommande utslag på Finland?

Stor, enligt skogslobbyn och Nils Torvalds, som säger att utslaget från EU avgör framtiden för Finlands skogsindustri.

Torvalds får medhåll av UPM-Kymmenes vd Jussi Pesonen som var en av talarna när skogsindustrin ordnade en lobbytillställning i Bryssel härom dagen.

- Givetvis inverkar det på det våra beslut, tillgången av råvara styr våra investeringsbeslut.

Pesonen vill att alla EU-länder ska behandlas likvärdigt och menar att skogsvården i Finlands sköts på ett hållbart sätt.

Klimatfrågan borde rikta in sig på själva slutprodukterna, inte begränsa tillgången av råvara. Vi bör nå en uppgörelse där finländska skogsvården fortsättrr vara lika bra som den är i dag.― UPM-Kymmenes vd Jussi Pesonen

Om EU-parlamentet går på miljöutskottets linje blir det dyrt för Finland.

Finland kan tvingas köpa utsläppsrätter av andra länder och minska sina utsläpp mer på andra håll, om skogsavverkningen ökar. Och Finland får oerhört svårt att nå sina utsläppsmål.

Dessutom kan utslaget skrämma bort de stora investerarna som har planerat enorma biobränslefabriker i Finland.

En av dem är Kaidi som planerar att bygga en biobränslefabrik för 900 miljoner euro i Kemi.

Carl Haglund, som är Kaidis vice vd, var förra veckan i Bryssel för att försvara sin nuvarande arbetsgivares intressen.

Försvarsminister Carl Haglund
Carl Haglund är vice vd för Kaidi som planerar att bygga en enorm biobränslefabrik i Kemi. Försvarsminister Carl Haglund Bild: Lehtikuva/ Antti Aimo-Koivisto carl haglund

Haglund säger sig vara bekymrad över de olika skogspaket som EU behandlar och menar att beslutsfattarna i Bryssel inte förstår sig på skogsfrågor.

- Det avspeglar sig i det aktuella direktivet som skulle begränsa vår årliga avverkning. Utöver det finns det också andra direktiv som också skulle begränsa tillgången på råvara och det klart att det inom industrin finns en stor oro över planerna som finns här i Bryssel.

Europaparlamentarikern Nils Torvalds lyfte fram frågan om fabrikerna redan efter miljöutskottets omröstning i juli.

- Finland skulle inte kunna bygga alla fabriker som det talats om. Det
betyder helt enkelt färre arbetsplatser
― Nils Torvalds

Det finns förstås skog i andra EU-länder, så det är inte bara Finland som påverkas av parlamentets utslag.

Men inget annat EU-land har en ekonomi som är så beroende av skogsindustrin som Finlands. Det också därför den finländska skogslobbyn är väldigt intensiv i Bryssel.

Kommissionen får kritik – men säger sig inte vara på trädkramarnas sida

Både Finlands regering och skogsindustrin anser att EU-kommissionens ursprungliga förslag om kolsänkorna är roten till det onda.

Vid kommissionen säger ändå klimatdirektör Artur Runge-Metzger att kommissions förslag har feltolkats.

- Vi är inte på trädkramarnas sida utan vi försvarar skogsbruket, konstaterade Runge-Metzer vid paneldebatt i Bryssel.

Hur går dragkampen vidare?

I oktober ska ministerrådet som består av de 28 medlemsländerna enas om sin ståndpunkt.

Efter det inleds förhandlingar där EU-parlamentet och ministerrådet ska enas om det slutgiltiga förslaget.

I förhandlingarna deltar kommissionen som medlare mellan de två andra institutionerna.

Finlands EU-kommissionär Jyrki Katainen säger att målet aldrig varit att begränsa avverkningarna.

Vår målsättning är att hitta en lösning så att de länder som sköter väl om sin skog kan öka användningen av trä i framtiden― Jyrki Katainen

Samtidigt betonar Katainen att kolsänkorna måste mätas för att EU ska kunna klara av sitt klimatmål i enlighet med Paris-avtalet.

- Klimatförändringen är ett enormt problem för hela mänskligheten. Vi européer bör bära vårt ansvar. En ansvarsfull skogspolitik är ett sätt att klara av det.

Läs mera:

Avverkning på gång

Finlands skogssektor ser ut att vinna grälet med EU - spännande omröstning närmar sig

En majoritet av EU-parlamentarikerna verkar ställa sig bakom Nils Torvalds förslag om hur skogsbruket ska beakta klimatskyddet. Om kompromissen godkänns kan Finlands skogsindustri dra en suck av lättnad.

  • Internationell konstnär skapar stor konst i Vasa

    Ricky Lee Gordon vill sprida glädje med sin muralmålning.

    En tidigare färglös och tråkig höghusvägg i Vasa pryds från och med denna vecka av ett storslaget bergslandskap. Det är den internationellt kända konstnären Ricky Lee Gordon som skapar en muralmålning inom ramen för gatukonstfestivalen UPEA17.

  • Nextjet: Vi har fått ordning på ekonomin

    Anser inte att man bryter mot marknadsföringslagen.

    Flygbolaget Nextjet anser inte att företaget bryter mot marknadsföringslagen. Dessutom är finanserna nu i ordning och flygbolaget har ansökt om permanent transporttillstånd säger Robert Allard på Nextjet.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes