Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Junckers federalistiska tankar får det att svindla för Sipilä & co

Dan Ekholm
Dan Ekholm Dan Ekholm Bild: Yle Kuvapalvelu dan ekholm

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker kommer med långtgående planer på att fördjupa den europeiska integrationen. Det här är såväl nya och gamla idéer som kommer att bli svåra att smälta för Finlands regering som har varit den mest tvehågsna i förhållande till EU sedan Finland gick med i unionen för 22 år sedan.

Tillståndet i unionen, det vill säga EU, börjar bli bättre. Arbetslösheten är lägre än på nio år och ekonomin börjar repa sig.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker påpekade i sitt tal om unionens tillstånd inför Europaparlamentet det otacksamma i att EU knappast tackas när det går bra. Men om 8 miljoner människor hade förlorat jobbet skulle många ha klandrat EU.

Statsministrarna vill ta åt sig äran om något går bra medan de lätt skyller på EU om något går illa.

Juncker pekar på ett evigt problem i EU-sammanhang. Eftersom offentligheten i EU oftast är nationell vill statsministrarna ta åt sig äran om något går bra medan de lätt skyller på EU om något går illa. Det blir enklast så.

Juncker går långt i att driva på en djupare integration eller federalism om man så vill.

Alla länder bör gå med i euron

I sitt tal krävde han att alla EU-länder som uppfyller kriterierna ska införa euron som valuta. Det är bara två länder som har ett rättsligt undantag från euron – det är Danmark och Storbritannien.

Och snart är det bara Danmark kvar i och med att Storbritannien vill lämna samarbetet helt och hållet.

Alexander Stubb brukade ofta när han var Europaminister påpeka att Sverige ”lever i synd”. Han menade att Sverige inte har någon rättslig grund att ställa sig utanför den gemensamma valutan.

Pekfingret gäller givetvis inte bara Sverige. Också Tjeckien, Polen och Ungern borde göra samma sak.

55,9 procent av svenskarna röstade i och för sig nej till euron i en folkomröstning 2003. Men rent rättsligt borde Sverige redan för länge sedan ha infört euron i stället för kronan, men politiskt har det setts som orimligt att köra över folkviljan.

Men pekfingret gäller givetvis inte bara Sverige. Också Tjeckien, Polen och Ungern borde göra samma sak.

En enda EU-ledare

Juncker förespråkar ett tydligare EU. Det brukar för amerikanerna (och andra) vara svårt att veta vem de ska vända sig till då de ska ringa EU. Det finns så många nivåer och institutioner som har sina olika kompetenser.

Nu vill Juncker införa en enda EU-president. Han vill alltså slå ihop sitt eget jobb EU-kommissionens ordförande med rådets ordförande.

Det brukar för amerikanerna (och andra) vara svårt att veta vem de ska vända sig till då de ska ringa EU.

Juncker talar ändå inte i egen sak. Det här skulle gälla nästa kommission och han meddelade ännu en gång att han inte kommer att ställa upp för omval. Europeiska rådet leds av polacken Donald Tusk.

Kommissionen är tjänstemannaorganisationen som kommer med alla förslag som senare, om de godkänns, blir direktiv och lagar. Kommissionen är alltså överstatlig till sin karaktär.

Rådet däremot är medlemsländernas organisation och Tusk förbereder och leder Europeiska rådet, det som i vanligt tal brukar kallas för EU-toppmöten då premiärministrarna (och från vissa länder presidenterna) möts i Bryssel.

Jean-Claude Juncker i talarpodiet.
Jean-Claude Juncker. Jean-Claude Juncker i talarpodiet. Bild: EPA-EFE / MATHIEU CUGNOT Jean-Claude Juncker

Redan år 2014 tog EU ett steg i riktning mot en mer politisk och integrerad union. Det skedde i och med att de politiska grupperna i Europaparlamentet ställde upp sina egna kandidater för kommissionsordförandeposten.

Juncker själv var kandidat för EPP alltså de borgerliga europeiska högerpartierna. I Finland representeras de av Samlingspartiet och Kristdemokraterna. I och med att EPP-gruppen blev störst i valet till Europaparlamentet 2014 blev också Juncker kommissionsordförande senare samma år.

Rösta på en annan europé i valet till Europaparlamentet

Nu vill Juncker gå ett steg längre. Han talade om gemensamma listor i valet till Europaparlamentet. I det finländska valsystemet röstar vi direkt på en kandidat som tillhör ett parti medan väljarna i många andra länder röstar på en lista där partiet har ställt upp kandidaterna enligt sin egen rangordning.

Nu vill Juncker att inhemska och kandidater från andra länder skulle ställa upp på samma lista. Det skulle betyda att vi i Finland kunde rösta på en kristdemokrat från Tyskland eller en republikan från Frankrike vid sidan av att vi röstar på till exempel Henna Virkkunen från Samlingspartiet.

Den här idén drev redan den förre kommissionsordföranden portugisen José Manuel Barroso, men så långt gick det aldrig.

Ett av problemen med det här är att vi inte har särskilt mycket av en gemensam europeisk debatt. Många koncentrerar sig på att debattera sina egna frågor och någon eventuell koppling till EU. I Finland är ju frågan om kolsänkorna eller tidigare svaveldirektivet bra exempel på det.

Jean-Claude Juncker i talarpodiet.
Jean-Claude Juncker i talarpodiet. Bild: EPA-EFE / MATHIEU CUGNOT Jean-Claude Juncker

Juncker upprepar sitt förslag om en gemensam europeisk finansminister med utvidgade befogenheter och som skulle leda euroländernas samarbetsorgan Eurogruppen.

Folk i Europa längtar inte efter nya avtal, påpekade Juncker. Som den skicklige politiker han är undvek han mycket av det EU-snömos många av hans kolleger brukar släppa ur sig.

Han hävdade att EU-kommissionen har koncentrerat sig på de viktiga frågorna och börjat strunta i ovidkommande detaljer.

Här försöker Juncker gå en kinkig balansgång. För att den inre marknaden ska fungera med rättvis konkurrens måste vi ha en gemensam uppfattning till exempel om vad som kan säljas som choklad eller vad som får kallas öl. Men samtidigt ska EU inte lägga sig i för mycket.

Nu efterlyste Juncker fler majoritetsbeslut i utrikespolitiken, något som säkert får Paavo Väyrynen och kanske också de Blå i Finlands regering att se rött.

Ett omfattande problem är att de högsta kommissionstjänstemännen brukar belönas enligt hur mycket reglering de får igenom. Den nitiske och ambitiöse EU-byråkraten ska alltså driva igenom mer reglering om hen vill ha löneförhöjning och befordran.

Juncker vill också ha en bättre samordnad utrikespolitik. Hittills har det krävt enhällighet mellan EU-länderna och utrikespolitiken har alltid hanterats enligt principen ”minsta gemensamma nämnaren”.

Nu efterlyste Juncker fler majoritetsbeslut i utrikespolitiken, något som säkert får Paavo Väyrynen och kanske också de Blå i Finlands regering att se rött.

Steg för steg fördjupas integrationen

Juncker ansåg att det fanns ett möjligheternas fönster. Han menade att det som nu uppfattas som orealistiskt i ett längre perspektiv kanske inte är det. I tiderna var det få som trodde på en gemensam europeisk inre marknad utan tullhinder än mindre en gemensam europeisk valuta.

Steg för steg går integrationen vidare. Den största bromsklossen Storbritannien är på väg ut. Frankrike har en ny president som gärna vill driva integrationen och solidariteten mellan EU-länderna längre.

EU-integrationen lär ta fart efter det tyska valet

Två dagar efter det tyska parlamentsvalet ska Macron lägga fram sina tankar för eurozonen. Om Angela Merkel sitter kvar vid makten efter valet den 24 september, vilket verkar sannolikt, lär också Tyskland sätta in en högre växel i den europeiska integrationen.

Det här leder högst troligt till en del konvulsioner inom den finländska regeringstrion under hösten. Det lär också bli debatt om Finland ska vara i politisk periferi vid sidan av den geografiska eller om man ska vara i alla kärnor eller någonstans mittemellan.

Dan Ekholm är politisk reporter vid Svenska Yle. Han var EU-korrespondent i Bryssel åren 2011–2014 och Europakorrespondent i Berlin 2015–2016.

Läs mera:

Jean-Claude Juncker.

EU-bossen Juncker ingjuter framtidstro: Möjligheternas fönster är öppet - nu gäller det att bygga ett starkare Europa

Kommissionschefen säger att EU mår bättre än på flera år. Juncker säger att möjligheternas fönster är öppet och tiden nu är inne att bygga ett starkare och mer enigt EU.

  • Man hittad efter sökoperation i Nagu

    Mannen eftersöktes i fem timmar.

    Under natten till måndagen har en sökoperation genomförts i Nagu. Anledningen till det var att en man i 50-årsåldern var försvunnen. Mannen har nu hittats välbehållen.

  • Trots protesterna – Penguins på väg till Vita huset

    "Great team" skrev Donald Trump på Twitter som reaktion.

    President Donald Trump är på kollisionskurs med idrottsfolket i USA. Hans retorik har rört upp känslor bland annat inom basket och amerikansk fotboll, men protesterna till trots kommer NHL-mästarna Pittsburgh Penguins att besöka Vita huset.

Läs också

  • Analys: Det tyska valresultatet bromsar EU-integrationen

    Tyska valresultatet ett hårt bakslag för Macron.

    Den tyska finalen på EU:s supervalår skulle vara kronan på verket för de som vill se att planerna på ett långtgående fördjupat EU-samarbete ska ta fart. Men istället får EU:s integrationsförespråkare nu tona ner sina ambitioner, skriver Europakorrespondent Daniel Olin.

  • Hjärnan kan återhämta sig från språkstörningar

    Men de flesta får inte tillräckligt mycket rehabilitering.

    I Finland har hundratusentals vuxna drabbats av språkstörningar, eller afasi, men färsk forskning visar att man kan återhämta sig. Tidigare ansågs det att en hjärnskada alltid orsakade bestående svårigheter, men nu finns det bevis för att hjärnan hittar nya vägar.

  • HUGO från Kronoby segrade i MGP 2017

    Vann med låten "Var dig själv".

    Årets MGP, Melodi Grand Prix, avgjordes under lördagskvällen i tv-centret i Böle. På scen uppträdde tio finalister, nio soloartister och en grupp, med egenskrivna låtar. Segrare blev HUGO (Hugo Käld) från Kronoby med sitt bidrag ”Var dig själv”.

Nyligen publicerat - Inrikes