Hoppa till huvudinnehåll

Boskapens gödsel behövs - men transporten för dyr

En ko sticker ut huvudet genom ett stängsel vid en ladugård.
En ko sticker ut huvudet genom ett stängsel vid en ladugård. Bild: Yle/Juho Karlsson ladugårdar,kor,Kristinestad,Österbotten,köttproduktion,köttboskap,köttboskapsgårdar

Boskapens gödsel borde bättre utnyttjas för att tillgodose behovet av fosfor för växtodlingen i hela Finland. Det visar en utredning från naturresursinstitutet Luke.

Viljan hos bönderna finns, men varifrån ska man ta pengarna?

- Allt handlar om pengar och det är dyrt på alla sätt och vis. I framtiden kommer det säkert att gå att ta till vara mer på något sätt. Men nu för tillfället är det svårt att köra fastgödsel med en sandbil till Pargas till exempel. Det är inte hållbart i längden, säger köttproducenten Samuel Ingves i Kristinestad.

Samuel Ingves står bredvid en stor gödselbrunn.
Samuel Ingves vid gödselbrunn. Samuel Ingves står bredvid en stor gödselbrunn. Bild: Yle/Juho Karlsson Kristinestad,Österbotten,gödsel,gödselbrunn

Ingves har tillsammans med Marcus Teir en jätteladugård med ungefär 850 tjurar i Skaftung i Kristinestad. Dessutom har båda egna djurgårdar och totalt kommer man upp till 1 400 djur.

Det produceras med andra ord en hel massa gödsel.

- Det kommer varje dag många kubik, så nog är det mycket gödsel. Men det sprids ut på åkrarna och fastän vi har mycket djur har vi också areal så det räcker till med spridningsarealen.

Det blir ingen överloppsgödsel?

Enorma gödselbrunnar fyllda med flytgödsel.
Gödselbrunnar. Enorma gödselbrunnar fyllda med flytgödsel. Bild: Yle/Juho Karlsson gödsel,Kristinestad,Österbotten,gödselbrunn

- Nej, egentligen inte. Vi har i princip nästan för lite gödsel, men växtodlingsgårdar, potatisbönder och spannmålsgårdar här i närheten är nog intresserade av fastgödsel.

Borde transporteras längre bort

Enligt utredningen från Luke borde gödseln från boskapsgårdarna transporteras till områden där det är brist på gödsel.

Från bland annat Österbotten där det finns mycket boskapsgårdar och enligt rapporten ett överutbud på gödsel.

Fredrik Grannas, ombudsman på Österbottens svenska producentförbund säger att gödseln måste processas på något sätt för att göra det lönsamt att transportera den längre vägar.

- På gårdarna finns inte ekonomin att göra de här investeringarna. Det behövs stöd för att man ska kunna göra investeringarna, så att man till exempel kan ta bort vätskan. Då har man också en mindre mängd att transportera.

Fredrik Grannas, ombudsman för Österbottens svenska producentförbund ÖSP.
Fredrik Grannas. Fredrik Grannas, ombudsman för Österbottens svenska producentförbund ÖSP. Bild: Yle/Jukka Tyni österbottens svenska producentförbund

I dagens läge är det enligt Grannas lönsamt att köra ut gödseln inom ett område på tio kilometer.

Tre gödselbrunnar samlar avföringen

På Ingves och Teirs ladugård samlas all avföring i tre stora gödselbrunnar som sammanlagt rymmer ungefär 8 000 kubik.

Men flytgödseln processas inte på något sätt utan den samlas i brunnarna, varifrån den sedan körs ut till åkrarna.

- Det är många i övriga Finland som har börjat med separatorer för att återvinna lite gödsel, men för tillfället har vi inga sådana planer. Kanske i framtiden då vi bygger ut, säger Ingves.

- Många har frågat om biogasanläggningar och dylikt, men just nu behöver vi all gödsel själv.

Gödselstack på åker i Virmo (Mynämäki).
Gödselhögar på åker. Gödselstack på åker i Virmo (Mynämäki). Bild: Yle/Annvi Gardberg virmo (mynämäki).

Utöver processfabriker behövs det också lagerutrymmen, där spannmålsodlarna som tar emot gödseln kan lagra den innan det körs ut på åkern.

Finland ska bli mönsterland

Finland strävar efter att bli ett mönsterland då det gäller återvinningen av näringsämnen.

Enligt regeringsprogrammet ska hälften av näringsämnena från gödseln och det kommunala avloppsvattnet tas till vara år 2025 i känsliga områden så som vid Östersjökusten och sjöar.

Enligt Marja-Liisa Tapio-Biström på jord- och skogsbruksministeriet finansierar man för tillfället många olika projekt. Målet är att utveckla tekniken för att producera nya cirkulära gödselmedel.

- Regeringens spjutspetsprogram för näringscirkulation har pengar för att utveckla innovativa teknologier och vi har mycket på gång. Men det tar sin tid, konstaterar Tapio-Biström.

Satsas mycket på biogas

Tapio-Biström medger att det i dagens läge inte går att transportera gödseln som sådan. Volymerna blir helt enkelt för stora.

Enligt henne satsas det mycket just nu på biogas och via det kommer vi att få processat gödslingsmedel.

- Idén med biogas är ju att man separerar bort vätskan som innehåller kväve och det kan bönderna använda i sina egna åkrar.

- Kvar blir då torra substansen som innehåller fosfor och det kan man processa vidare så att det kan transporteras, packas och användas enkelt.

Lada på åker.
Lada på åker. Bild: Yle/Lotta Sundström fält

I dag återvinns bara fem procent av fosforn och kvävet i gödseln, visar Lukes rapport. I stället använder många växtodlingar konstgödsel.

År 2015 användes 11 000 ton konstgödselfosfor på åkrarna i Finland.

Kan man i framtiden bli helt av med konstgödseln i Finland?

- Det tror jag knappast. Teoretiskt skulle den fosfor vi har i gödseln räcka för 20 år i hela landet, men vi kommer aldrig att lyckas med det helt.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten