Hoppa till huvudinnehåll

Grundtrygghetsdirektör: Kameror skulle kunna se vanvård då personalen minskar allt mera

Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg.
Äldre kanske inte vågar, vill eller kan berätta om vanvård. Därför behövs ett bra arbetsklimat så att personal och anhöriga vågar rapportera om missförhållanden. Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark attendo

Ett tryggt arbetsklimat inom vården gör att både personal och anhöriga vågar rapportera om missförhållanden. Hangös grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander säger att kameraövervakning också kan vara en lösning.

Polisen har undersökt ett misstänkt fall av misshandel på ett äldreboende i Raseborg.

I ett fall påstods vårdaren ha slagit en klient i ansiktet och i ett annat fall misstänktes vårdaren ha tvångsmatat en annan klient.

Rollator i korridor
Den myndighet som utreder misstänkt vanvård beslutar vem som kontaktas om det som skett. Rollator i korridor Bild: Mostphotos äldreomsorg,åldringar,äldre,rullstolar,vårdare,närvårdare,sjukvård,social- och hälsovårdstjänster,hälsovård,vård (omsorg),Åldrande,ålderdomshem,ålderdom,Rollator,korridorer,åldringsvård

Arbetsgivaren Raseborgs stad bad polisen utreda den påstådda misshandeln, men utredningen ledde inte till åtal utan lades ner i brist på bevis.

De anhöriga fick inte veta något om utredningen förrän efter två år.

Myndigheten bestämmer vem som kontaktas

Om en kommun misstänker att vården i ett äldreboende är bristfällig gäller det att utvärdera hur allvarlig situationen är.

På basis av resultaten väljer man hur man agerar, säger Hangös grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander.

närbild på kvinna
Hangös grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander. närbild på kvinna Bild: Yle/Monica Slotte Hangö,elisabeth kajander

En anmälan kan göras till Regionförvaltningsverket i Södra Finland (Avi) eller till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) eller till polisen.

De anhöriga i Raseborg var bestörta över att de inte fick information om att en utredning var på gång.

I vilket skede kopplas de anhöriga in så att de får veta om att det finns problem med vården på ett boende?

- Det beror på hur man fått veta att något hänt och vem som tar tag i det. Det är myndigheten som bestämmer hur man går vidare och vem som kontaktas. Man kan inte säga i förväg hur det blir.

Få effektiva redskap

Elisabeth Kajander påpekar att det oftast är de anhöriga som tar kontakt med personalen om det är något som händer med deras anhöriga.

Det kan också vara personalen som upptäcker något och de tar upp fallet med sina förmän.

händer. en äldre persons knäppta händer och så en yngre människas hand ovanpå
Anhöriga är i nyckelställning då det gäller att ta tag i vanvård. händer. en äldre persons knäppta händer och så en yngre människas hand ovanpå Bild: Mostphotos Händer,äldreomsorg,vård (omsorg),Beröring,åldringar,senior,vänskap,äldrevård

- Det finns ganska få effektiva redskap i dag för att ta tag i den här problematiken. Personalen, de anhöriga och klienten är i nyckelställning för att missförhållanden ska upptäckas.

- Det betyder att det behövs ett tryggt arbetsklimat så att personal och anhöriga känner att de kan rapportera om de ser något som inte stämmer. Då kan man så fort som möjligt förebygga att något händer.

Rädsla kan vara en orsak till dröjsmål

Elisabeth Kajander säger att det finns många orsaker till varför det kan dröja innan det kommer fram att någon klient har problem.

Klienten är kanske i så dåligt skick att denna inte själv kan berätta om det som händer. Personen kanske inte heller vill eller vågar säga något.

Det kan också hända att varken de anhöriga eller personalen vet att något är på tok.

Vad kan kommunerna göra för att verksamheten på äldreboendena blir genomskinlig?

Elisabeth Kajander säger att kommunen måste övervaka att vården fyller kvalitetskraven.

- Det betyder att det borde finnas flera vårdare som är involverade i vården på samma gång. Då vet alla vad som händer.

Kvinna skjuter på rullstol där det sitter en äldre person.
Förr jobbade vårdarna ofta i par, numera är vårdpersonalen så liten att det är svårt att jobba tillsammans hela tiden. Kvinna skjuter på rullstol där det sitter en äldre person. Bild: Yle/Stefan Paavola äldrevård,äldreomsorg,äldrearbete

Det här är inte lätt att uppfylla då antalet vårdare minskar allt mera medan klienternas antal ökar.

Svårt om ingen sett

Då står ord mot ord, om ingen sett något, konstaterar Kajander.

- Det är svårt att bevisa något om det inte är frågan om regelrätt tjänstefel eller vårdfel där man svart på vitt kan visa att något gjorts fel.

Elisabeth Kajander anser att de problem som kan uppstå inom vården borde diskuteras mera i arbetsenheten.

- Det borde bli klart att det är allas ansvar att rapportera om det förekommer problem. Det här är en del av den interna kontrollen som bör finnas hela tiden.

Kameror skulle kunna bevisa vanvård

Kajander tycker att kameraövervakning kunde vara en lösning för att se om det förekommer vanvård på äldreboenden.

En vit lite övervakningskamera.
Är det här svaret på övervakning i framtiden? En vit lite övervakningskamera. Bild: Wikimedia commons Övervakningskamera,kameror

- Kameror används ju i andra sammanhang så varför inte inom vården om man inte kan garantera att personalen kan jobba i par. Tidigare var det vanligt att man ofta jobbade i par, men då resurserna tryter så måste man fundera på andra lösningar.

Konkreta bevis behövs alltid

Det är väldigt svårt för en kommun att säga upp en anställd som till exempel misstänks för att ha behandlat en klient fel.

Kommunen kan inte göra något om det inte finns bevis svart på vitt att fel begåtts, säger Kajander.

- Bevisen måste vara väldigt konkreta och de måste dokumenteras. Om ingen sett eller rapporterat något så står ofta ord mot ord.

Kolla referenser

Då kommunen anställer ny personal är det bra att höra sig för hur den arbetssökande varit på de tidigare arbetsplatserna.

- Då vi anställer personer i Hangö så vill vi att de anmäler referenser som vi kan diskutera med. Det tycker jag att vi kunde bli bättre på.

"Beslutsfattarna måste prioritera vården"

Allt flera äldre bor hemma i dag och de som bor på ett boende är ofta i sämre skick.

Finns det en risk att det blir vanligare med vanvård då klienterna kräver allt mera vård, men antalet vårdare inte blir flera?

Elisabeth Kajander hoppas att det inte blir så. Hon sätter sin tillit till beslutsfattarna.

- Jag hoppas att politikerna prioriterar flera händer inom vården eftersom antalet klienter ökar. Då kan man förebygga den här typen av fall.

S:t Karins fullmäktigeklubba
Politikerna borde se över antalet vårdare, anser Hangös grundtrygghetsdirektör. S:t Karins fullmäktigeklubba Bild: Yle/Monica Forssell fullmäktigeklubba

Kajander hoppas också att personalen får kontinuerlig utbildning så att diskussionen om vanvård sker med jämna mellanrum.

- Personalen borde fundera i den egna arbetsenheten hur sådana missförhållanden kan förebyggas, hur man hjälper varandra att orka och hur klienterna ska få en värdig ålderdom och en bra vård.

Malin Valtonen intervjuade Hangös grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander.


Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland