Hoppa till huvudinnehåll

Sociolog: Nyttan av robotisering kunde tas ut som kortare arbetsdag

Fritidsbild
När robotarna gör jobbet, borde man få mera fritid. Fritidsbild Bild: Unsplash/Nick Casale hobbyer,fritid

Fler robotar i arbetslivet kan leda till något positivt, nämligen en kortare arbetsdag. Idén odlas av den svenska sociologen Roland Paulsen på Lunds universitet.

Paulsen ser inte roboten som ett stort hot mot sysselsättningen. Produktiviteten kan utvecklas ännu snabbare, till exempel när ny teknologi implementeras i tjänstesektorn.

Samtidigt kommer man att också i framtiden att kunna hitta på nya jobb för att ersätta dem som rationaliseras bort.

- Det viktiga är värdefrågan; vill vi fortsätta hitta på arbetstillfällen i all evighet eller vill vi kanske ta ut en del av produktiviteten i form av kortare arbetstid?

Maskiner har gett välfärd - och ojämlikhet

För många industrianställda har maskinernas framfart varit ödesdiger och de har förlorat sitt jobb.

Statistik från OECD visar samtidigt att den ökade produktiviteten också gett välfärd.

I och med familjeledigheter och pensionssystem, men också arbetslöshet och snuttjobb, har arbetsveckan i de flesta OECD-länderna förkortats.

Person som utför metallarbete med visir, gnistor i mörk omgivning.
Person som utför metallarbete med visir, gnistor i mörk omgivning. arbetare

Men i USA och Sverige jobbar man i snitt mera per person i dag än på 1970-talet, trots bättre produktivitet, noterar Paulsen.

- Då inser man ju att det finns ett överflöd där någonstans som man inte har tagit tillvara i form av kortare arbetstid eller högre löner i någon särskilt hög grad. Utan vad vi ser är allt högre kapitalavkastning och därmed också allt starkare ekonomisk ojämlikhet, säger Paulsen.

Arbetarrörelsen har gjort arbetet till en allmänlösning på alla slags problem. Det har romantiserats till en institution som gör våra liv meningsfulla.― Roland Paulsen, sociolog

Krafterna som är emot en kortare arbetstid är starka. Näringslivet vill absolut inte göra arbetet dyrare.

Tvärtom vill man i många länder, bland annat i Finland och Frankrike, se billigare arbetskraft för att få konkurrensnytta, och det betyder en längre arbetsvecka och lönesänkning.

En grupp kollegor har möte runt ett kaffebord.
Är ett jobb nutidsmänskans lösning på alla problem? En grupp kollegor har möte runt ett kaffebord. Bild: CC0 kollegor

Men inte heller arbetarrörelsen har drivit frågan hårt, trots att det traditionellt sett varit en hjärtefråga. Snarare har man gjort arbetet till en allmänlösning på alla slags problem.

- Det har romantiserats till en institution som gör våra liv meningsfulla, som något som vi kan behålla hälsan med, och det viktiga är inte att minska arbetet utan att alla ska ha ett jobb, säger sociologen.

Generös medborgarlön "revolutionär reform"

I Finland, där mångas arbetsvecka nyligen förlängts i och med konkurrensavtalet, låter en sextimmars dag som en utopi. Men Paulsen ger den större möjligheter än medborgarlönen.

Den ser han som något potentiellt mycket radikalt.

- Läggs basinkomsten på en någorlunda generös nivå kallar jag det för en revolutionär reform, som ändrar samhällsmaktbalansen i grunden. Den skulle leda till att alla har ett så kallat strejkkapital, eller så kallade 'dra åt helvete-pengar', och alla kan säga nej till arbete eftersom de inte har ett ekonomiskt tvång, säger Paulsen.

Det i sin tur skulle tvinga företagen till att locka arbetstagare med goda arbetsvillkor och lön.

Nina Tonberg, Rosita Kock och Vivan Frlund
En verklig medborgarlön skulle ge anställda "strejkkapital". Nina Tonberg, Rosita Kock och Vivan Frlund Bild: YLE/Patrik Enlund Österbotten,Jakobstad,demonstration

Men Paulsen ser att vi ligger långt ifrån den ideologiska skiftning som ett liknande system skulle kräva.

Gällande det experiment med medborgarlön som genomförs i Finland säger Paulsen att inkomstnivån är alldeles för låg för att det ska leda till en ordentlig reduktion av tvånget att arbeta.

Läs också

  • Analys: Det tyska valresultatet bromsar EU-integrationen

    Tyska valresultatet ett hårt bakslag för Macron.

    Den tyska finalen på EU:s supervalår skulle vara kronan på verket för de som vill se att planerna på ett långtgående fördjupat EU-samarbete ska ta fart. Men istället får EU:s integrationsförespråkare nu tona ner sina ambitioner, skriver Europakorrespondent Daniel Olin.

  • Hjärnan kan återhämta sig från språkstörningar

    Men de flesta får inte tillräckligt mycket rehabilitering.

    I Finland har hundratusentals vuxna drabbats av språkstörningar, eller afasi, men färsk forskning visar att man kan återhämta sig. Tidigare ansågs det att en hjärnskada alltid orsakade bestående svårigheter, men nu finns det bevis för att hjärnan hittar nya vägar.

  • HUGO från Kronoby segrade i MGP 2017

    Vann med låten "Var dig själv".

    Årets MGP, Melodi Grand Prix, avgjordes under lördagskvällen i tv-centret i Böle. På scen uppträdde tio finalister, nio soloartister och en grupp, med egenskrivna låtar. Segrare blev HUGO (Hugo Käld) från Kronoby med sitt bidrag ”Var dig själv”.

Nyligen publicerat - Inrikes