Hoppa till huvudinnehåll

"Moral och etik bör finnas i jägarens DNA"

Sjöfågelsjakt i Pedersöre i augusti 2015. Bjarne Häggblom på bilden.
Sjöfågelsjakt i Pedersöre i augusti 2015. Bjarne Häggblom på bilden. Bild: YLE/Marcus Lillkvist sjöfågelsjakt

All tjuvjakt är av ondo. Det verkligt osmakliga och hemska är att det dikteras av ekonomiska faktorer, säger veteranjägaren Lorentz Uthardt i Malax.

- Vanligtvis är jakten då väldigt välorganiserad jakt och arrangeras av kriminella. Det är främst fallet när det handlar om tjuvjakt på lejon, tiger, noshörning och elefant.

Forestry officials stand near a dead, one-horned Rhino which was killed by the poachers, inside the Pobitora Wildlife Sanctuary in Morigaon district of Assam about 50 km from Guwahati city, India, 15 November 2014. The Rhino was shot dead by the poachers
Forestry officials stand near a dead, one-horned Rhino which was killed by the poachers, inside the Pobitora Wildlife Sanctuary in Morigaon district of Assam about 50 km from Guwahati city, India, 15 November 2014. The Rhino was shot dead by the poachers Bild: EPA/STR tjuvjakt

De förtjänar enligt Uthardt inte att kallas jägare. Men man skall inte blanda ihop jakt med tjuvjakt, säger han.

Tjuvjakt är organiserad och profitinriktad

- Det är lätt att göra det, och ofta är känslor inblandade.

Han medger att det också är lite "råddigt" ibland att ha koll på vad som egentligen gäller.

Men om vi skall vara noggranna kan vi definiera tjuvjakt som att man under organiserade former skjuter ett djur som inte är lagligt skjut- och jaktbart.

Då gör man ju medvetet något som går emot lagen, förklarar Uthardt. Men det finns omständigheter som förändras. T.ex kunde Finland länge stoltsera med att älgkon alltid var fredad då hon kom tillsammans med sin kalv.

Det gjordes för att kalven inte klarar vintern på helt egen hand, den behöver sin mamma. Det gällde alltså att först skjuta kalven och först därefter kon.

En fullvuxen älg och en älgkalv
En fullvuxen älg och en älgkalv Bild: Yle/Sune Bergström älgkalv

- Men från och med 2016 blev det tillåtet att skjuta kon först. Ändringen gjordes för att det kommit in så många anmälningar om jaktbrott, på sätt och vis tjuvjakt.

Hetsigt och adrenalinfyllt

Enligt Uthardt kan det hända i hastigheten och hetsigheten när det är tätt framför passet att kon och kalven byter plats. Och jägaren kan då lätt göra ett misstag och skjuta fel älg.

Förr måste de här alltid rapporteras till polismyndigheten för utredning.

- Vanligtvis, men inte alltid, fick man inget straff för det här. Den anklagade måste kunna bevisa att handlade om tillfälligheter som på grund av olika faktorer.

Och det var därför man tog bort paragrafen om att ko med kalv var fredad.

Icke desto mindre, poängterar Uthardt, har alla jaktorganisationer i landet gemensamt skrivit under att en älgko tillsammans med sin kalv alltid ändå är "fredad".

Det känns bra, säger han, eftersom man ju då låter naturen ha sin gång.

"Viltstammen måste övervakas"

Hur ser då Lorentz Uthardt på den verkligt stora frågan om att alla, både djur och människor, har rätt att leva? Skriver han under det?

- Jo det gör jag, säger han. Men om vi tillåter stammarna av vilt att växa ohämmat har det konsekvenser.

- Vi har i dag en skrämmande statistik som handlar om älg- och hjortkrockar. Vi måste ha en begränsning på hur stora de här och andra djurstammar kan få bli.

hjortkrock,
hjortkrock, Bild: Vahinkovakuutusyhtiö If hjortkrock

Och samtidigt händer det å andra sidan att det skjuts för mycket av en stam. Till exempel har skogsfågelstammen minskat.

- Det har begränsat jakten på den. Nu återstår att se om det hjälper och om beståndet växer.

Predatorer ett problem

- Så - alla har rätt till liv och just därför strävar vi efter att ha en stam som är lämplig runt omkring oss, säger Uthardt. En annan sak är predatorer. T.ex. mårdhundsstammen växer oerhört just nu.

- De för med sig skabb som överförs på lodjur. Vi har vildssvin som kanske har afrikansk svinpest.

Ska vi då låta dem sprida sjukdomar? Nej säger Uthardt, vi måste nog jaga dem.

- Annars blir det ohållbart.

Vildsvin.
Vildsvin. Bild: YLE/Rolf Granqvist vildsvin

Ammunitionen då? Haglet och kulorna. Hurudana får vi använda?

- Det beror på vad man jagar. Gäller det skogsfågel på nära håll och som man jagar med hund är det hagel.

Vissa tider av året när de sitter i trädtoppar skjuter man med kula. Och när det gäller hare är det alltid hagel. Man kan inte skjuta dem på långt håll och en kula slår ofta sönder bytet.

Det har också att göra med ballistiken och använder man kula på ett litet villebråd blir det inget kvar av dem.

Man laddar ett gevär.
Man laddar ett gevär. Bild: Mostphotos/ Angel Nieto gevär,jägare,jakt,vapen (tekniskt objekt),fritid,skjutvapen,rekreation,ammunition

Fler miljömedvetna jägare

Finland har t.ex. förbud på blyhagel på sjöfågel. Vi börjar också alltmer gå in för icke-bly i ammunitionen överlag.

Det stora flertalet av jägarna följer numera med etiska metoder och att man använder lämplig ammunition. Bytet skall dödas så snabbt och smärtfritt som möjligt.

Lorenz Uthardt sitter på soffan i sitt vardagsrum.
Lorenz Uthardt sitter på soffan i sitt vardagsrum. Bild: Yle/Kati Enkvist. uthardt

På pass med Lorentz

På torsdag börjar vår nya jaktserie "På pass med Lorentz" sändas i Vega kväll. Där tar vi upp de jaktformer som är aktuella längs med hösten.

Det blir innehåll både för den inbitne jägaren och novisen. Lorentz Uthardt har erfarenhet från förtroendeposter i både inhemska och internationella jaktorganisationer.

Han har deltagit i flera europeiska furstehus-jakter och sitter på fina historier därifrån. Han är utnämnd till ödemarksråd och är dessutom politices doktor.

Läs också

Nyligen publicerat - Vega

  • Pianisten som älskas av diktatorer

    Ljuv musik för någon, rena tortyren för någon annan.

    Musiken har ett egenvärde i sin skönhet. Men därtill har musiken använts för att tvinga eller leda oss till ett önskvärt beteende. Det har handlat om så vitt skilda syften som att få oss att känna trygghet i hissar, (där av namnet hissmusik) konsumera mera eller rentav få oss att strida tapprare.

  • Eldringen, jordskalvens och vulkanernas rike

    90% av världens jordbävningar äger rum här.

    Mexico City är bara en av flera stora metropoler som ligger invid den så kallade Eldringen, en 40 000 kilometer lång hästskoformad ring där jordbävningar och vulkanutbrott är särskilt vanliga. Men Mexico City är av diverse orsaker särskilt sårbart för jordskalv.

  • Skilsmässans minsta glöms lätt bort

    Det är inte bara paret som sörjer en skilsmässa.

    En skilsmässa är aldrig lätt men ibland kan det bli onödigt knepigt, speciellt för de små. Kampanjen Se Mej vill sprida ljus på hur barnen uppfattar det hela.

  • Har du prövat på alternativ medicin?

    Det finns inga nationella krav på alternativ vård.

    Akupunktur, zonterapi, homeopati, atlasprofylax, bioresonans. Listan på alternativa vårdformer är lång, de här exemplen är bara en del av det som står till buds idag vid sidan av skolmedicinen. Har du använt dig av alternativ medicin?

  • Teaterrecension: Piaf ända ut i fingerspetsarna

    Imponerande musikdrama om Edith Piafs liv.

    Åbo Svenska Teaters storsatsning Piaf - jag ångrar ingenting är en pjäs som berör, skakar om och bjuder på grandiosa musikaliska uppträdanden. Ibland är det närapå skrämmande hur väl Emma Klingenberg tar sig an rollen som Edith Piaf, skriver Svenska Yles recensent Lotta Green.

  • Teaterrecension: Fullt ös i skogen när Finland firar 100 år

    Koivu ja tähti är en brokig kavalkad över vårt land.

    Nationalteaterns jubileumsuppsättning Koivu ja tähti bjuder på en mångfasetterad mosaik över Finland. En tokrolig, mytisk men också allvarlig bild av nationen målas upp i rasande takt. Tre teatertimmar flyger fram i historiska och samtida tecken, skriver Svenska Yles recensent Maria Lindh-Hindsberg.