Hoppa till huvudinnehåll

Skadeståndsfrågan för skolans surfplattor åter aktuell

Pojke använder en pekplatta för att räkna matematik.
Surfplattor och bärbara datorer är ett vanligt inslag i skolan i dag - men vem ansvar för om de går sönder? Pojke använder en pekplatta för att räkna matematik. Bild: Yle/Malin Valtonen filip vuorio

Frågan om vem som ska stå för kostnaderna när skolans pekplatta eller bärbara dator går sönder hemma hos en elev, har åter blivit aktuell.

Hem och Skola uppmanade förra veckan i ett pressmeddelande föräldrar att inte skriva på ett slags avtal som många skolor använder då eleverna ska få tillgång till viss IT-utrustning.

Porträttbild av Micaela Romantschuk
Micaela Romantschuk har lyft ärendet tidigare Porträttbild av Micaela Romantschuk Bild: YLE/Ted Urho micaela romantschuk-pietilä

Enligt skadeståndslagen ska eleven betala om de har förstört den lånade surfplattan eller datorn med flit. Om det är fråga om oavsiktlig förlust eller förstörelse så är de inte ersättningsskyldiga.

Enligt Hem och Skolas verksamhetsledare Micaela Romantschuk kan de modifierade avtalen försätta vårdnadshavare och elever i en situation där de förbinder sig till andra skadeståndsvillkor än de skadeståndslagen föreskriver.

- Vissa kommuner har skrivit in lite oskäliga ersättningskrav på föräldrarna, till exempel.

Kvittens okej, men avtal problematiskt

Hon tror inte att utbildningsanordnarens avsikt på något vis är att lura vårdnadshavare, utan att det snarare handlar om otydlighet eller okunskap.

- Många föräldrar blir ju väldigt förvånade och vet inte riktigt vad de tar ställning till och skriver på utan att förstå vad det handlar om.

Enligt Romantschuk är det inget problem om skolan vill ha en enkel kvittens på den utlånade utrustningen.

Dilemmat uppstår när vissa skolor formulerar de här otydligt och dessutom har rader för underskrift av både skolan och vårdnadshavaren.

Det kan leda till att man som förälder har tagit på sig större ansvar än det som menas

- Genast när det finns två undertecknare, två parter, så kan det tolkas som ett avtal. Om det då finns skrivet sådant som avviker från lagen om den grundläggande utbildningen eller skadeståndslagen så kan det leda till att man som förälder har tagit på sig större ansvar än det som menas.

Juridiskt sett kan till och med vissa muntliga arrangemang ses som avtal, det behöver inte vara skriftligt.

I fallet med skolornas avtal i fråga kan det mycket väl ses som ett avtalsarrangemang.

Det innebär att om kommunerna eller skolorna av någon anledning vill trycka på sin sak i en skadeståndsfråga så kan det bli en tvist som måste lösas rättsligt.

Utbildningsstyrelsen förtydligar

Skadeståndsfrågan har diskuterats förut, och många ville då gärna se ett förtydligande från Utbildningsstyrelsens håll.

Utbildningsstyrelsen har gett ut en handbok där de går igenom hur man hanterar olika situationer som relaterar till användande av IT-utrustning.

Bland annat förtydligar man att skolorna bör vara beredda på fall där utlånad utrustning förstörs.

"Skolan rekommenderas att som regel bära risken om enheten går sönder eller försvinner, såvida man inte kan bevisa att eleven har handlat vårdslöst"

I handboken inkluderade man även bilagor med mallar för hur sådana här användarkvittenser skulle kunna utformas och det är de här mallarna som undervisningsanordnare i Finland har modifierat på olika sätt.

- Det kan ju vara så att man inte känner till de här rekommendationerna eller mallarna utan i god anda och för att kunna ha de här överenskommelserna har gjort en egen tolkning, säger Maj-Len Engelholm, undervisningsråd på Utbildningsstyrelsen.

Maj-Len Engelholm
Maj-Len Engelholm Bild: Yle/Maria Wasström engelholm

Från Utbildningsstyrelsens håll verkar det dock rätt klart att avsikten inte är att lokala versioner ska skrivas om till avtal.

- Det är givet att de överenskommelser som kommunerna gör med vårdnadshavarna behöver följa det som skadeståndslagen säger, menar Engelholm.

Det är alltså inte meningen att lokala variationer ska inkludera till exempel andra ersättningsnivåer än vad skadeståndslagen anger.

Kom överens

Det är, som med allt annat man skriver på, viktigt att läsa igenom noga först och notera om man inte förstår eller inte är nöjd med någon del.

Om man som förälder känner sig osäker med sådana här dokument råder både Romantschuk och Engelholm att man för en dialog med skolan och kommunen så att alla är på det klara med vad det är som gäller.

Det samma gäller om man har skrivit under. Vanligtvis bör det gå att lösa lokalt.

Pappershögar
En rättstvist i frågan kan bli dyr och långdragen, det är bättre att försöka komma överens Pappershögar Bild: Malin Ekholm/Yle pappershögar

Ifall parterna inte kan komma överens, och dokumentet är undertecknat, så måste man gå den rättsliga vägen.

Föräldern kan vägra att betala och då är det upp till kommunen att driva processen. En sådan kan bli kostsam och lång.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes