Hoppa till huvudinnehåll

Riksdagens siffror bekräftar: Fattiga blir fattigare och rika blir allt rikare

Man i kostym tar 50-eurossedel u kavajficka.
De som har kapitalinkomster gynnas betydligt snabbare än de med bara förvärvsinkomster. Man i kostym tar 50-eurossedel u kavajficka. Bild: lev dolgachov pengar,euro,affärsmän,korruption

Regeringens nedskärningar drabbar låginkomsttagarna, samtidigt som de har svårt att dra nytta av högkonjunkturen. Skillnaden mellan rika och fattiga har varit rätt oförändrad i över tio år men nu växer klyftorna igen.

Tidigare i veckan erkände statsminister Juha Sipilä i Yles A-studio att besluten som regeringen hittills har fattat har drabbat låginkomsttagarna hårt.

Förslaget för nästa års budget bådar inte heller gott för låginkomsttagarna, regeringen föreslår ytterligare nedskärningar i bidragen.

Enligt nya beräkningar från Riksdagens informationstjänst hotar nu inkomstskillnaderna att öka igen, efter en stabil period under 2000-talet.

Kurva som visar att inkomstskillnaderna ökade särskilt på 90-talet.
Kurva som visar att inkomstskillnaderna ökade särskilt på 90-talet. Bild: Yle inkomstskillnader,inkomstklyftor

Inkomstskillnaderna var som störst efter kriget, men minskade fram till 1970-talet.

Under högkonjunkturen under 1990-talets senare hälft växte klyftan ordentligt, och nu under 2000-talet har skillnaderna mellan rika och fattiga alltså varit rätt oförändrad.

Experter: Fattiga gynnas långsamt

Inkomstklyftor tenderar växa under högkonjunkturer, och speciellt i början av dem.

Enligt professor Markus Jäntti gynnas de med kapitalinkomster betydligt snabbare än de med bara förvärvsinkomster.

Jäntti förklarar att höginkomsttagarnas löner också påverkas snabbare av högkonjunkturen, samtidigt som både högre börskurser och större utdelningar bidrar till deras ekonomi.

Det främsta som däremot drar ner på låga inkomster är politiska beslut om nedskärningar, vilket alltså nu regeringen föreslår mer av.

Läs mera:

Fattiga barnfamiljer tvingas hitta egna överlevnadsstrategier

Fattiga barnfamiljer litar inte på att de får den hjälp de behöver från myndigheterna. De måste därför hitta på egna sätt att överleva och skaffa mat åt barnen. Det visar en nyutkommen avhandling från Diakoniyrkeshögskolan. ”Det blev att ställa sig i brödkön”, säger Sabina som är sjukpensionär och ensamstående med två barn.

Läs mera:

Sipilä medger att regeringens politik drabbat låginkomsttagarna hårdast

Statsminister Juha Sipilä medger att regeringens politik har slagit hårdare mot låginkomsttagare än mot dem med stora inkomster, och på så vis vidgat samhällsklyftorna. Sipilä beskrev utvecklingen som beklaglig i onsdagens A-studio.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes