Hoppa till huvudinnehåll

Västanfjärdföretagare: Jag är en idékläckare

Man vid orgel.
Får man tro Pasi Tamminen är allt möjligt. På bilden Tamminen vid en gammal orgel i den före detta skolan i Brännboda. Man vid orgel. Bild: Yle/Monica Forssell Pasi Tamminen

Nästa vecka ska köpebrevet för Kalkholmen undertecknas och företagaren Pasi Tamminen tror att första gingroggen kan serveras redan om ett drygt år. Nuvarande krögaren tänker ändå besvära sig över affären.

När Pasi Tamminen får en fråga svarar han på den rappt och rakt på sak. Att ekonomi är hans sämsta sida sticker han inte under stol med. Bästa sidan handlar om att kläcka idéer.

Estland blev Kimitoön

För ett drygt år sedan ville han och partnern Marja-Leena Jukka starta småskalig och enkel inkvartering någonstans. Estland var ett alternativ, men den historia med gruvverksamhet, kalkbrytning och spritsmuggling som finns i Västanfjärd avgjorde att det blev Kimitoön.

- Det behövs alltid en berättelse och det finns det här, säger Tamminen.

Lykta på segelfartyget Eugenia
Spritsmuggling och skärgård är ingredienser som kommer väl till pass då man skapar nytt i Västanfjärd, tycker Tamminen. Lykta på segelfartyget Eugenia Bild: Yle/Nina Bergman västanfjärd

Lyckad säsong för B&B

Varken Jukka eller Tamminen har någon tidigare relation till Kimitoön och besökte ön för första gången för ungefär ett år sedan.

I vintras köpte Jukka Brännboda skola av Kimitoöns kommun och i somras öppnade de B&B Kansakoulu med restaurang, inkvartering och campingplats.

- Vi har haft dubbelt fler besökare än vad vi tänkte att vi skulle ha, berättar Tamminen och konstaterar att antalet besökare varit 7000-8000 i sommar.

Kalkholmen nästa

Samtidigt som paret öppnade Kansakoulu inledde de också förhandlingar med Kimitoöns kommun om att få köpa en hall, kafé och ett strandområde på Kalkholmen.

I tisdags godkände kommunen Jukkas anbud på cirka 120 000 euro.

I Jukkas och Tamminens affärsidé ingår bland annat destilleri för gin samt restaurang. Från restaurangen ska det finnas möjlighet för kunderna att följa med tillverkningen av gin.

Man sitter i restauranglokal.
Kansakoulu har marknadsförts nästan enbart i sociala medier men haft mellan 7000 och 8000 besökare på bara några månader, uppger Tamminen. Man sitter i restauranglokal. Bild: Yle/Monica Forssell Pasi Tamminen

Första groggen kommer kanske att serveras redan om ett eller ett och ett halvt år på Kalkholmen, tror Tamminen.

Huruvida tidtabellen håller återstår ändå att se. Alla är nämligen inte förtjusta i Tamminens planer.

”Jag ska kriga - lita på det”

I båthallen och kaféet finns för tillfället Krogen Eugenia och D-Marin. Med Åke Sirén har Tamminen inga planer på att samarbeta.

Sirén själv, som för tillfället befinner sig i Portugal, meddelar att han hade planer på att fortsätta krogverksamheten i maj men att han nu inte vet vad som kommer att hända.

Hyreskontraktet med kommunen löper ut i mars 2018.

- Vi utgick från att han inte är intresserad av att fortsätta verksamheten då han inte ansökte om en förlängning på kontraktet, säger Greger Lindholm, teknisk chef på kommunen.

Krogen var också till salu i våras för en summa på 140 000 euro.

- Det var ändå mest bara för att se om det fanns något intresse för krogen. Jag har hela tiden tänkt fortsätta, säger Sirén.

Kati Sandelin och Åke Sirén har öppnat krogen Eugenia
Åke Sirén driver krogen Eugenia och har också skapat Kalkholmsfestivalen som brukar ordnas i juni. Kati Sandelin och Åke Sirén har öppnat krogen Eugenia Bild: Yle/Nina Bergman västanfjärd

Sirén säger att han kommer att besvära sig över försäljningen eftersom man från kommunens sida inte berättade att det var möjligt att köpa också ett strandområde på Kalkholmen.

Sirén fick bara ett erbjudande om att köpa krogfastigheten för 90 000 euro och det var han inte intresserad av.

- Enligt vad jag har läst nu så kommer jag inte att få förlängt på grund av att Pasi ska öppna egen krog. Därmed kommer jag att gå i personlig konkurs. Men innan jag gör det så ska jag kriga, lita på det, skriver Sirén i ett textmeddelande från Portugal.

”Rockfestival passar inte på Kalkholmen”

Någon fortsättning på Kalkholmsfestivalen lär det inte heller bli. Det här trots att Tamminen, som under flera år hade hand om rockfestivalen Down by The Laituri, är välförtrogen med branschen.

- Själva tycker vi inte att festivalverksamhet är det som passar in på Kalkholmen. Vi tycker att god mat på lokala råvaror och ett destilleri är det som gäller, säger Tamminen som ändå tillägger att de kan vara med på ett hörn om någon annan vill ordna festivalen.

D-Marin: Vi har känt till att hallen är till salu

Vid D-Marin uppger Seidi Lindroos att man inte har något emot försäljningen.

- Vi har känt till att hallen är till salu, säger Seidi Lindroos.

D-Marin har vinterförvaring och reparation av träbåtar i hallen och kommer att sjösätta båtarna i hallen enligt normal tidtabell.

Pasi Tamminens motto: I morgon är en bättre dag

Största misstaget?
Handlar nog om DBTL. Jag begick stora misstag på slutet.

Största framgången?
DBTLs framgång och två härliga barn

Vad vill du att folk känner till om dig?
Att jag har ett gott hjärta och oftast tänker på andra framom mig själv.

Din bästa sida?
Jag är en idékläckare och försöker hela tiden hitta på något nytt.

Din sämsta sida?
Ekonomi. Det vet ju hela Finland vid det här laget. Men man lär sig av sina misstag.

”Kimitoön har flow”

Tamminens första intryck av Kimitoön då han besökte ön på vintern 2016 var att många restauranger var stängda.

- Det undrade vi lite över, säger Tamminen som nu granskat befolkningsunderlaget och kommit till att det nog går att idka inkvarterings- och restaurangverksamhet på Kimitoön.

Skiss över de nya välkomstskyltarna i Kimitoön.
Kimitoön är intressant, tycker Tamminen. Skiss över de nya välkomstskyltarna i Kimitoön. Bild: Copyright: Creative Commons Kimitoön (kommun),skyltar,Vägskyltar,Välkomstskylt,kimitoön

Enligt Tamminen bygger lönsamheten på att det finns överraskande mycket människor på ön. Kimitoön har också en jättebra "flow", anser Tamminen och räknar upp Dalsbruk som valts till årets by, Örö, Kasnäs.

Vi fick höra att allt stannar av när skolorna börjar. För oss har omsättningen i augusti varit bättre än i juli.

- Det finns många platser som regelbundet lyfts fram i offentligheten och det gör ön intressant. Och när ön är intressant kommer det turister hit, både långväga resenärer och dagsbesökare. Den vägen får också företagsamheten fart, säger Tamminen.

Men om förutsättningar för affärsverksamhet finns, varför håller då till exempel en del restauranger stängt under vintern?

- Jag tror att det bara kan vara av gammal vana. Vi fick höra att allt stannar av när skolorna börjar. För oss har omsättningen i augusti varit bättre än i juli.

Varnades för språksvårigheter

Ett annat varningens ord, som Tamminen och Jukka fick då de startade upp sin verksamhet, var att det skulle bli svårt då de inte talar svenska.

- I början varnade man oss för det men i verkligheten är det mycket ovanligt att någon lyfter fram språkfrågan i praktiken. Det är inte alls så besvärligt som man skulle tro.

Gästbryggan i Kalkholmen, Västanfjärd
Gästbryggan i Kalkholmen, Västanfjärd Bild: Yle/ Monica Forssell kalkholmen

Affärsidén för Kalkholmen bygger på en helhet där inte bara destilleri och restaurang ingår utan också en uppsnyggning av stranden och kanske en badstrand.

Finansieringen av själva verksamheten är ändå ännu ett frågetecken.

- Eventuellt kan vi få EU-bidrag för något eller gräsrotsfinansiering, funderar Tamminen.

Gräsrotsfinansiering kallas också för massfinansiering och kan till exempel handla om att människor på förhand köper en produkt och på det sättet hjälper företagaren att komma i gång.

Du säger själv att din sämsta sida är ekonomi. Har du anställt någon som kan ekonomi för projekten i Västanfjärd?

- Både för Pirturanta och Kansakoulu har vi folk som följer upp den ekonomiska biten. Jag sätter min energi på idéer - andra kollar om de går att förverkliga.

Fotnot: Pasi Tamminen har jobbat vid Auran Aallot, Welldone Productions och under åren 2005-2015 arrangerade han stadsfestivalen Down by the Laituri i Åbo. När festivalen efter några goda år började gå på förlust tog Tamminen stora personliga lån för att försöka rädda festivalen. Tamminen har flera olika bolag varav åtminstone Happening Laituri försattes i konkurs i våras. I en intervju för Yle 2015 uppgav Tamminen att han har skulder på cirka 400 000 euro. Hur stora skulderna är i dag kan han inte svara på.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland