Hoppa till huvudinnehåll

Inrikesministern vill se snabb grundlagsändring

Inrikesminister Paula Risikko i Hämeenlinna i augusti.
Inrikesminister Paula Risikko i Hämeenlinna i augusti. Inrikesminister Paula Risikko i Hämeenlinna i augusti. Bild: Lehtikuva Paula Risikko

Inrikesminister Paula Risikko vill driva en grundlagsändring för att försnabba de nya underrättelselagarna redan under den här riksdagsperioden. Risikko uttalade sig i Morgonettan på Yle TV1 lördagsmorgonen.

Underrättelselagarna ska bland annat ge möjlighet till övervakning exempelvis på nätet i ett tidigare skede om det föreligger ett nationellt hot.

Det kan ge polisen, skyddspolisen eller försvarsmakten möjlighet att bryta den så kallade brevhemligheten som nu skyddas av grundlagens 10:e paragraf.

- Säkerheten är det viktigaste, vi behöver nya underrättelselagar snabbt. Nu är vi helt beroende av vad andra länders underrättelseverksamhet får fram och berättar för oss, säger Risikko.

Skyddspolisen och centralkriminalpolisen har sammanlagt drygt ettusen personer som de på något sätt bevakar.

Inrikesministern: Motstånd mot polis förkastligt

Inrikesminister Risikko har ingen större förståelse för civil olydnad, i motsats till till exempel de Grönas ordförande Touko Aalto, som var gäst i Morgonettan för en vecka sedan.

- Min utgångspunkt är att man ska följa lagen. Det rätta sättet att motsätta sig flyktingpolitiken är inte att göra motstånd mot polisen, säger Risikko.

Men allt som stör samhällsfreden är illa. Det är viktigt att till exempel händelserna i Jyväskylä gås igenom, då folk motsatte sig utvisningen av en afghansk familj.

Demonstranter vid Salmiranta flyktingförläggning i Jyväskylä
Demonstranter vid Salmiranta flyktingförläggning i Jyväskylä Bild: Lehtikuva Jyväskylä,mottagningscentraler,salmiranta

- En människa i nöd ska alltid hjälpas, men om man hindrar polisen från att göra sitt jobb och gömmer en person som vistas olagligt i landet, måste polisen kunna göra sitt jobb, säger Risikko.

Därför utreder man nu vid justitieministeriet hur man kunde sanktionera det att någon hindrar polisen arbete.

Det sker på polisens begäran. Polisen kan inte i nuläget ingripa mot dem som försöker hindra avvisningarna, för det finns inte stöd för det i lagen.

Demonstranter vid flyktingförläggning i Jyväskylä
Demonstranter vid flyktingförläggning i Jyväskylä Bild: Lehtikuva Jyväskylä,mottagningscentraler,demonstranter

- Vi utreder sanktioner som gäller det att man hindrar polisen arbete, inte hjälpande i sig, understryker Risikko.

Hur många papperslösa som finns i Finland är oklart, men cirka 5 000 personer har försvunnit ur systemet.

1 400 personer väntar på att återbördas av polisen till exempel till Irak.

Mera kvotflyktingar

Risikko menar också att diskussionen om att höja flyktingkvoten inte är avslutad, eftersom EU-kommissionen ännu i höst kommer att vilja att varje land tar emot mer flyktingar och med säkerhet kommer att påminna Finland om saken.

- Den här frågan lever nog ännu, säger Risikko.

Risikko har tidigare föreslagit att flyktingkvoten skulle höjas tillbaka från nuvarande 750 till 1050, men det gick inte igenom i budgetförhandlingarna.

Om vi tänker på hur mycket flyktingar det finns i andra länder och i världen så känns ju den här mängden väldigt liten.― Paula Risikko

Också statsminister Juha Sipilä har sagt att han för sin del kunde tänka sig att höja flyktingkvoten till 2 000.

- Att ta kvotflyktingar är att hjälpa de allra svagaste, samtidigt som man stöder de lagliga vägarna för migration. Kvotflyktingarnas situation har redan utvärderats av någon annan, de har flyktingstatus, säger Risikko.

Finland har hjälpt flyktingar i över 40 år och vi har satsat på barnfamiljer.

Teckning som visar en lycklig familj
Teckning som visar en lycklig flyktingfamilj i Finland. Teckning som visar en lycklig familj Bild: Victoria Wirén/Yle teckningar,familjer,Finland,asylsökande,barnfamilj

Till exempel på lägren i Libyen kan det finnas 300 000 människor.

- Om vi tänker på hur mycket flyktingar det finns i andra länder och i världen så känns ju den här mängden väldigt liten. Om Finland skulle vara proaktiv och ta emot fler kvotflyktingar än nu skulle vi också ha en bättre förhandlingsposition med EU-kommissionen, säger Risikko.

Inrikesministern beklagar också det nuvarande debattklimatet i samhället. Enligt Risikko vågar många inte längre säga sin åsikt av rädsla för att bli stämplade, utan diskussionen förs av marginalgrupper.