Hoppa till huvudinnehåll

När tar roboten över ditt jobb?

Robotarna kommer att ersätta mycket av det jobb som människor gör i dag.
Robotarna kommer att ersätta mycket av det jobb som människor gör i dag. Bild: Epa robotar

Studier i USA har visat att varje ny robot i industrin tar jobbet av över fem personer och sänker lönenivån. Men robotiseringens negativa följder kan vara överdrivna. I Finland tycker både Centralorganisationen för högutbildade Akava och finanskoncernen Nordea att oron är överdriven.

Arbetstagare har fruktat att maskinerna skall ta deras jobb ända sedan spinnmaskinen Spinning Jenny år 1770 sparkade igång den industriella revolutionen.

I början av 1800 gick det så långt i England att en grupp arbetare organiserat började slå sönder textilmaskiner i protest.

Många yrken har också försvunnit med tiden. Hur många kittelflickare eller tunnbindare känner du till i dag? Den tekniska utvecklingen har i alla tider gjort vissa yrken överflödiga.

Många har redan hunnit varna för medelklassens död.

Varje gång utvecklingen tar ett steg framåt får många sparken. På det stora hela har arbetstagarnas oro ändå varit obefogad.

Automationen slog aldrig ut stora samhällsgrupper ur arbetskraften. Inte ens digitaliseringen ledde till okontrollerad massarbetslöshet.

I takt med att gamla jobb har försvunnit har den tekniska utvecklingen skapat tillväxt och nya jobb.

trägravyr föreställande maskinplundrare i 1800-talets Böhmen.
Böhmiska hantverkare plundrar en fabrik. Trägravyr från 1840-talet. trägravyr föreställande maskinplundrare i 1800-talets Böhmen. Bild: ullstein bild - Archiv Gerstenberg/ All Over Press maskinplundrare

Robotarna tar över om fem år?

Den här gången kan det vara annorlunda. Robotiseringen kommer att slå ut gamla yrken i en aldrig tidigare skådad takt. Det kan leda till massarbetslöshet och ökande ojämlikhet. Många har redan hunnit varna för medelklassens död.

I USA räknar forskare vid Bostons universitet med att varje ny robot per 1000 anställda sänker lönerna med 0,25 till 0,5 procent.

- Vi kanske tror att det tar tio till tjugo år men jag tror faktiskt att det tar fem år, säger robotikexeperten och författaren Cristina Andersson.

Robotikexperten och författaren Cristina Andersson
Robotikexperten och författaren Cristina Andersson robotar,cristina andersson

År 2013 förutspådde den internationella robotikföreningen att robotarna skulle skapa fler arbetsplatser under de då närmast följande fem åren. Därefter bedömde man att arbetsplatserna skulle börja minska.

- De fem åren tar slut nästa år. Så år 2018 får vi se om det är sant eller inte. Själv tror jag att den positiva utvecklingen fortsätter kanske fem år till. Men vi måste vara beredda på att förändringen sker fortare än vi tror, säger Cristina Andersson.

Sociologen Roland Paulsen på Lunds universitet hoppas utvecklingen skall ge på kortare arbetsdagar.

Akava & Nordea: Utvecklingen är långsam

I Finland vill Centralorganisationen för högutbildade Akava och finanskoncernen Nordea tona ner oron.

Jan von Gerich som är chefsstrateg på Nordea betonar att det redan finns robotar som påverkar ekonomin. Deras effekt på den ekonomiska tillväxten syns redan.

- Om robotarna för tillfället skulle ta över arbetsuppgifter i snabb takt borde vi ha en hög produktivitetsutveckling. Men om vi tittar på produktivitetssiffror ser vi inte något sådant. Det är klart att robotarna inte ännu har tagit över så snabbt som det har talats om, säger Jan von Gerich.

Jan von Gerich, chefsstrateg på Nordea.
Jan von Gerich, chefsstrateg på Nordea. Nordea,jan von gerich

Han talar både om digitala robotar som på egen hand utför specifika uppgifter på nätet och fysiska robotar som ta över arbetsuppgifter på arbetsplatser och i hem.

- Robotarna kommer att ta över under en längre period och det kommer att ge oss tid att förbereda oss. Det är sant att de åtminstone delvis kommer att ersätta många arbeten, men som tidigare kommer nya jobb att uppkomma.

- Samhället förändras men jag tror att folk kommer att ha jobb också i framtiden. Utmaningen är att man då behöver annorlunda kunskaper än nu. För det måste man utbilda sig vidare, säger Jan von Gerich.

Akava & Nordea: Robotiseringen skapar nya jobb

Vesa Vuorenkoski som är jurist på Centralorganisationen för högutbildade i Finland Akava ser robotiseringen både som ett hot och en möjlighet för Finland.

- Vi har en chans att få helt nya yrken som vi inte ännu har en aning om på samma gång som vi ökar vår produktivitet genom robotisering. Samtidigt är det klart att vissa jobb kommer att försvinna. Det är vi oroliga för. Folk måste få en möjlighet att ge sig in i en ny karriär efter att de har förlorat sitt jobb, säger Vesa Vuorenkoski.

Om jag förlorar mitt jobb lär jag mig något nytt

Juristerna hör till dem som förväntas förlora sina jobb till robotar i ganska snabb takt. I USA löser robotar redan enklare rättsfall bättre än jurister.

- Jag är inte så orolig. I Finland kommer juristernas arbete att förändras senare än i andra delar av världen. Vi kommer att ligga kanske fem år efter USA och en del länder i Europa, bedömer Vesa Vuorenkoski.

Vesa Vuorenkoski är jurist på Centralorganisationen för högutbildade i Finland Akava.
Vesa Vuorenkoski är jurist på Centralorganisationen för högutbildade i Finland Akava. Akava,Vesa Vuorenkoski

Juristerna i Finland har en bred utbildning. Vesa Vuorenkoski säger att det är lätt att vidareutbilda sig och skaffa sig ny kompetens om just den del av juridiken som man har specialiserat sig på tas över av robotar.

- Under de kommande 20 åren kommer en tredjedel eller hälften av de jobb vi har i dag att försvinna. Det är mycket. Men effekten på arbetsmarknaden beror till stor del på hur bra vi kan göra de nya jobb som uppstår.

Vesa Vuorenkoski är 40 år. Han räknar alltså med att ha en ca 50 procents chans att ha kvar sitt jobb när han är pensionär. Men han är inte orolig.

- Om jag förlorar mitt jobb lär jag mig något nytt.

Akava & Nordea: Finland väl rustat för robotisering

Vesa Vuorenkoski framhåller att ett land som Finland är bättre rustat än många andra för de förändringar som robotiseringen för med sig.

- Vi tror på utbildning och det är mycket viktigt. Vi måste också i framtiden kunna utbilda oss och få möjlighet att förbättra våra kunskaper. Vart femte eller tionde år måste vi kunna förnya våra yrkeskunskaper.

Man måste bara lita på att produktiviteten kommer att bli bättre.

Också Jan von Gerich tycker att den nordiska välfärdsstaten erbjuder ett bra skydd mot robotiseringens biverkningar.

- Att vidareutbilda sig tar tid. Därför behöver många stöd från samhället. Samhället måste ge alla en möjlighet att hitta något nytt.

Finland måste bli bättre på vidareutbildning

Alla tre lyfter fram vikten av att man lätt skall kunna vidareutbilda sig i framtiden.

- Ju bättre chanserna att få återutbildning är, desto bättre klarar vi av robotiseringen. Den nordiska modellen är ganska bra, men det betyder inte att vi inte skulle kunna utveckla den vidare, säger Jan von Gerich.

- Man skall inte bara behöva arbeta hela tiden. Man måste också få chanser att vidareutbilda sig. Det kräver mycket från samhället och utbildningssystemet, men också från företag och arbetsgivare. De måste ge arbetstagarna möjlighet att utbilda sig mer än i dag, säger Vesa Vuorenkoski.

Robotit rakentavat autoja.
Robotit rakentavat autoja. Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle Valmet Automotive,Nystad,Mercedes-Benz,arbete,robotar

Samtidigt tycker han inte de unga som i dag funderar på hur de skall planera sin utveckling har orsak att oroa sig.

- De kunskaper man får lära sig i sina studier i dag är inte nödvändigtvis de som man kommer att behöva i sitt arbete om tio år, men det är ingenting man skall känna sig hotad av. Man måste bara lita på att produktiviteten kommer att bli bättre. Varje gång som produktiviteten har blivit bättre har det uppstått nya arbetsuppgifter också för människor. Speciellt högutbildade människor.

Cristina Andersson: Vi saknar en vision om framtiden

Cristina Andersson tycker tror ändå att det inte räcker med vidareutbildning för att Finland skall kunna möta robotiseringens krav:

- Utan en vision av hur det robotiserade samhället skall fungera är vi inte beredda att möta en framtid som kan komma snabbare än vi tror. Jag tycker det är farligt. Innan robotiseringen har slagit igenom kommer vi att vara tvungna att förändra många av våra samhällssystem. Till exempel skattesystemet i Finland och hela Europa.

Hon håller med om att robotiseringens kommer att skapa nya arbetstillfällen, men är ändå orolig för förändringstakten.

- Det finns ingen som kan säga hurdana de nya jobben kommer att vara. Själv tror jag att de flesta kommer att kräva kreativitet. I många fall tror jag att människor kommer att måsta skapa mervärde och robotarna kommer att utföra basarbetet.

Läs mera:

Fritidsbild

Sociolog: Nyttan av robotisering kunde tas ut som kortare arbetsdag

Fler robotar i arbetslivet kan leda till något positivt, nämligen en kortare arbetsdag. Idén odlas av den svenska sociologen Roland Paulsen.

  • Pedersörebo åtalas för djurskyddsbrott

    Åklagaren yrkar på kort villkorligt fängelsestraff.

    En man från Pedersöre åtalas för djurskyddsbrott mot de cirka hundra nötkreatur han äger. Mannen har genom bristfällig skötsel, utfordring och ordnande av ändamålsenliga utrymmen utsatt nötkreaturen för onödigt lidande och plåga.

  • Åbolänningar gillar labradorer – "den ser vänlig ut och är vänlig"

    Den människokära och nyfikna labradoren gillas av många.

    Hunden sägs vara människans bästa vän - och många åbolänningar har en labrador retriever i sitt hem. I Brusaby i Kimito finns landets enda skola för assistenthundar - samtliga är labradorer. Den nyfikna och människokära hundrasen fungerar utmärkt både i myndighetsarbete och som sällskapshund och är säkerligen en orsak till rasens popularitet.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes