Hoppa till huvudinnehåll

Finskan är fortfarande en stötesten för många finlandssvenskar: "Kan man språket gör man fler affärer"

Håkan Westermark i sitt kontor
Håkan Westermark diskuterar dagligen språkkunskaper med sina kunder. Håkan Westermark i sitt kontor Närpes,verkställande direktörer,företagshuset dynamo

Närpes är känt för sin starka svenskspråkighet. Staden blev officiellt tvåspråkig år 2016, men fortfarande är det svenskan som dominerar. Ändå behövs finskan dagligen.

Håkan Westermark är vd för företagshuset Dynamo. Han jobbar med bland annat rådgivning för företagare. Han har lärt sig finska först som vuxen.

- Jag slarvade mig genom finskan i grundskolan, minns han. Jag tänkte att jag skulle klara mig ganska bra här i livet utan att kunna finska överhuvudtaget.

Så gick det ändå inte. Under en jobbkurs för att lära sig om produkter han skulle sälja kom den obevekliga verkligheten emot. Kursen gick på finska och samtliga deltagare, förutom han, var finskspråkiga.

- Jag kommer mycket väl ihåg situationerna när jag skulle kommunicera med mina finskspråkiga arbetskamrater. Det var nog mer än knaggligt, säger han.

Sedan dess har han kämpat på för att kommunicera på finska i de situationer som arbetet kräver. I dag flyter finskan bra.

Ska man lära sig ett språk bra eller bättre så borde man också ha förstånd att gå i bastu med pojkarna och flickorna.― Håkan Westermark, vd, Dynamo

Westermark är övertygad om att det går att lära sig finska, trots att man lever helt och hållet på svenska. Han understryker ändå att man måste vistas i finska miljöer också på fritiden för att få ett brett språk.

- Jag har alltid sagt att ska man lära sig ett språk bra eller bättre så borde man också ha förstånd att gå i bastu med pojkarna och flickorna.

Att kunna tala finska öppnar möjligheter

Av landets kommuner är Närpes på elfte plats när det gäller företagstäthet. Övervägande delen är småföretag där kundservicen är viktig.

Kevin van Aarle jobbar i en elektronikaffär. Också han har lärt sig finska först i arbetslivet.

- Man blir ju mer eller mindre tvungen att lära sig och försöka prata. Man försöker ta sig fram med språket och man lyssnar på det.

manlig försäljare bakom disken i elektronikaffär
Kevin van Aarle betjänar på många språk. manlig försäljare bakom disken i elektronikaffär försäljare,elektronik,Närpes,elektronikaffär

82 procent av invånarna i Närpes har svenska som modersmål. Bara fem procent är finskspråkiga. 13 procent talar något annat språk än finska eller svenska.

Jag lärde mig bosniska genom att prata. Jag tycker det har varit svårare att lära mig finska än de andra språken― Kevin van Aarle, försäljare

Trots att Kevin van Aarle ser sig som svenskspråkig, växte han upp med många språk. Hans far talade holländska och kompisarna bosniska.

- Jag lärde mig bosniska, vardagligt språk genom att prata, säger han. Jag tycker det har varit svårare att lära mig finska än de andra språken. Kanske för att jag har pratat mindre finska eller hört mindre finska.

Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli

I huvudstadsregionen är skillnaden mellan barnen stor när det gäller kunskaper i finska.

Vissa kommer från tvåspråkiga familjer, medan andra lever väldigt isolerat på svenska där allt från dagvård och skola till vänkrets och hobbyer går enbart på svenska.

Familjen Mickelsson i Esbo är ett typexempel på en familj där finskan lyser med sin frånvaro i vardagen. För att få in finskan i vardagen krävs medvetenhet. Bland annat har man alltid valt finska barnprogram på tv.

- Vi försöker också tala finska med barnen ibland, säger Joacim Mickelsson. Det går ganska bra. Barnen har lärt sig överraskande mycket från tv-programmet Pikku Kakkonen.

Finska och svenska under samma tak ger resultat

För elever i helsvenska miljöer är skolans finskundervisning avgörande.

Dagens språkundervisning ska vara rolig, mångsidig och lära eleverna att våga prata. Det försöker man tillämpa också i det övervägande svenskspråkiga Korpo i Åbolands skärgård.

Sirkku Rautakorpi är finsklärare i grundskolan i Korpo. Hon har hård konkurrens av engelskan. För att locka eleverna att också vilja lära sig finska gäller det att kunna koppla språket med elevernas vardag.

- Jag försöker uppmuntra eleverna att nappa ord och uttryck ur sin omgivning, säger hon. Då blir språket mera levande.

Finsklärare Sirkku Rautakorpi i biblioteket i Korpo
Sirkku Rautakorpi undervisar finska både i svenska och finska grundskolan på Korpo. Finsklärare Sirkku Rautakorpi i biblioteket i Korpo Bild: Maud Stolpe/Yle nb sirkku rautakorpi

I Korpo underlättas språkinlärningen av att den finska och svenska grundskolan finns under samma tak.

Jag försöker uppmuntra eleverna att nappa ord och uttryck ur sin omgivning― Sirkku Rautakorpi, finskalärare

Lärarrummet för de två skolorna är gemensamt och klasserna är placerade om varandra. Både lärarna och elevkårerna samarbetar över språkgränserna.

- Vill man så kan man knyta bekantskap med dem som har finska som modersmål, säger Sirkku Rautakorpi. På samma sätt kan de finska eleverna bli bekanta med dem som har svenska som modersmål. Det ger möjlighet till naturligt umgänge över språkgränserna.

Grundskolan i Nagu har det på samma sätt. Det har förändrat inställningen till finskan, säger skolan rektor Martin Hartman.

- Trots att det här är mycket svenskspråkiga trakter och finskan i allmänhet anses svår, är inställningen till språket i dag positiv, säger han. Det har kanske inte alltid varit så, men nu är det så.

Extra pengar ger plats åt lek i språkundervisningen

Med en extrabudget på 50 000 euro från staten kan skolorna i Esbo intensifiera sin språkundervisning. I stället för en timme finska i veckan blir det nu två timmar.

Också de allra yngsta eleverna får lära sig finska.

Isabelle Gustafsson och Alexandra Mitts
Isabelle Gustafsson och Alexandra Mitts går i samma klass, men har helt olika utgångsläge när det gäller att lära sig finska. Isabelle Gustafsson och Alexandra Mitts finno skola

Isabelle Gustafsson och Alexandra Mitts går i klass 2 -3 i Finno skola. De har börjat läsa finska nu i höst.

- Det känns liksom sådär, säger helsvenska Isabelle. Om jag förstår vad läraren säger och jag kan säga vad det är på finska, brukar jag säga det.

Om jag förstår vad läraren säger och jag kan säga vad det är på finska, brukar jag säga det― Isabelle Gustafsson, 8 år

Alexandra, som är tvåspråkig, har det betydligt lättare.

- Jag talar finska med hela familjen. Jag brukar läsa finska böcker.

Klassläraren Kerstin Grönqvist intygar att skillnaderna är stora när barnen börjar skolan.

För att alla ändå ska få ut något av undervisningen är lekfullheten viktig. Den tar bort pressen att man måste kunna finska.

- På det sättet kanske man vågar mera när man blir äldre och börjar studera finska på riktigt.

Utan finska krymper kundkretsen

Lär man sig inte finska ordentligt i skolan, måste man lära sig det i arbetslivet. Det är mer eller mindre ofrånkomligt.

Företagshusets i Närpes vd, Håkan Westermark, diskuterar dagligen språkfrågor med sina kunder. Fortfarande kan många nya entreprenörer inte finska.

- Jag kan lova att när de har hållit på i fyra, fem år kommer de att prata finska så att de klarar sig, säger han. Situationen kräver det. Det finns ju ändå en grund i deras kunnande från den utbildning de har fått.

En bidragande orsak till den förändrade inställningen till finskan är att man har förstått att Sverige inte är det förlovade landet längre.

Om man kan lite finska gör man också bättre och fler affärer― Håkan Westermark, vd Dynamo

I takt med att utbildningsnivån har stigit och företagandet har förändrats, har företagarna blivit tvungna att söka sig nya, större marknader på hemmaplan.

- Man har märkt att om man kan lite finska så gör man också bättre och fler affärer, säger Westermark.

Se hela programmet här:

Sänds även i Yle Fem, måndag kl 19.00, samt på tisdag 19.9.2017, kl. 11.00.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten