Hoppa till huvudinnehåll

Malax satsar på fuktsäkert byggande

Byggarbetare river ner gamla väggar i ett hus.
Byggarbetare river ner gamla väggar i ett hus. Byggarbetare river ner gamla väggar i ett hus. Bild: Yle/Minna Almark bostadshus,lägenheter,renovering,byggarbetsplatser,sunpark

Vi kan bygga fuktsäkert idag men alltför ofta styrs kommunala byggprojekt istället av tid och pengar. Vid Yrkeshögskolan Novia jobbar man sedan flera år hårt för att föra ut den insikten på fältet. Malax kommun har lyssnat.

- Det kostar 10-15 euro mer per kvadratmeter om vi väljer att fuktsäkra byggprocessen, säger Lars Lundegård som är teknisk direktör vid Malax kommun.

Ändå är det precis vad kommunen tänker göra, betala mer. Just nu planerar kommunen byggstart i vår för ett nytt serviceboende för äldre. Kring fem miljoner euro räknar man med att projektet kommer att kosta.

Kvadratmeterpriset är alltså inte ovidkommande och det handlar om pengar som kommunen absolut kunde ha användning för på annat håll, men i Malax är man övertygad om fuktsäkert byggande sparar i slutändan.

- Det var bygget av Bergö skola som gjorde att vi fick upp ögonen för det här och nu vill vi satsa igen, säger Lundegård.

Bild av Bergö skolas yttervägg där det finns en stor klocka och texten Bergö skola bibliotek.
Bergö skola. Bild av Bergö skolas yttervägg där det finns en stor klocka och texten Bergö skola bibliotek. Bild: Yle/Sofi Nordmyr bergö nya skola

Tänk på alla som mår dåligt

Vid Yrkeshögskolan Novia hoppas man att fler kommuner ska följa i Malax fotspår. Något annat har kommunerna egentligen inte ens råd med, menar projektchef Annika Glader som har jobbat med frågor och forskning kring fuktsäkert byggande sedan 2004.

- Finlands renoveringsskuld uppgår idag till närmare 50 miljarder euro, det är nästan lika mycket som den årliga statsbudgeten. Med tanke på att man borde renovera vart trettionde år så kommer vi inte längre ha en chans att hinna ikapp.

Enligt Glader måste alla parter alltså verkligen tänka till kring hur man bäst kommer tillrätta med den problematik som finns vad gäller fuktskadade byggnader.

- Tänk på alla de som mår dåligt i de skadade byggnaderna. Det handlar ju också om otroligt höga samhällskostnader inom social- och hälsovården.

Annika Glader är projektledare på Yrkeshögskolan Novia i Vasa. Bredvid henne står Leif Östman, överlärare i byggnadsteknik.
Annika Glader och Leif Östman. Annika Glader är projektledare på Yrkeshögskolan Novia i Vasa. Bredvid henne står Leif Östman, överlärare i byggnadsteknik. Bild: Yle/Moa Mattfolk Yrkeshögskolan Novia,byggnadsteknik,Universitet och högskolor,Vasa,Österbotten,leif östman

Ny metod - Kuivaketju 10

Tillsammans med sin kollega på Novia, överläraren i byggnadsteknik Leif Östman, jobbar Glader för att i Finland sätta i system ett nytt verktyg för fuktsäkert byggande. Metoden liknar den som redan finns i Sverige, ByggaF, men kallas i Finland för Kuivaketju10.

- Meningen är att man följer med och dokumenterar byggprocessen ur ett fuktsäkerhetsperspektiv, från början till slut. Från det att planeringen startar, genom varje skede av bygget, så att man kan bedöma olika risker under arbetets gång. När det dessutom dokumenteras och granskas gör det att varje entreprenör är mer försiktig, säger Leif Östman.

Verktyget är fortfarande nytt och okänt i Finland, men intensivt arbete pågår för att få ut budskapet.

- Det är inte det att vi inte kan bygga fuktsäkert idag, det kan byggbranschen nog. Det är mer fråga om hur kunskaperna tillämpas ute på fältet. Och tyvärr styrs alltför många byggen av brist på tid och pengar. Många kommuner har ju satt i system att alltid välja den billigaste offerten. Men vi som utbildar nästa generation av byggnadsingenjörer försöker få till stånd en förändring, säger Leif Östman.

Östman får medhåll av sin kollega Annika Glader.

- Ute i kommunerna är verkligheten ofta den att en person sköter flera personers jobb, och då finns helt enkelt inte tid för att ta reda på om nya metoder och nya rön. Dessutom är beslutsfattarna ofta lekmän och ingenjörerna kommer in i ett alltför sent skede, säger Glader.

Man skulle ju tro att de österbottniska kommunerna står på kö här utanför för att få höra hur de kan spara pengar genom att bygga bra, men så är det alltså inte?

- Nej, tvärtom. Det är vi som får komma ut till dem. Och det gör vi.

Bergö skola en värdefull lärdom

Hur kommer det sig då att Malax kommun har lystrat till budskapet från Novia? Enligt Annika Glader var det en aha-upplevelse av stor betydelse då man i början av 2010-talet debatterade om den fuktskadade Bergö skola skulle renoveras eller rivas och ge plats för ett nybygge.

- Tack vare att man gick in för en ordentlig utredning av markförhållandena under den gamla skolbyggnaden upptäcktes en dold vattenbassäng undertill. Hade man bara renoverat eller byggt nytt utan att först utreda ordentligt så hade det blivit lika dåligt igen, säger Glader.

Leif Östman påpekar att varje bygge kan ha sina egna risker.

- Det är just den här typen av risker som man vill komma åt genom Kuivaketju10, varje bygge är unikt och varje byggplats unik, dessutom är våra fastigheter idag ganska komplicerade och krävande, säger Östman.

I Malax är man i varje fall övertygade.

- Under bygget av Bergö skola fick vi en helt annan fokus på frågan om fuktsäkerhet, tack vare att vi hade en person som ansvarig för just det. Och efteråt finns allt dokumenterat, vilket känns som en extra trygghet, säger Lars Lundegård.

Har den här frågan debatterats mycket eller har det setts som en självklarhet att satsa pengar på fuktsäkerhet också i bygget av det nya äldreboendet?

- Det har nog setts som helt självklart den här gången, säger Lundegård.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten