Hoppa till huvudinnehåll

Studerande stressar mer men är inte sjukare än för 50 år sedan - fler vågar söka hjälp

En kvinna studerar och skriver på datorn.
En kvinna studerar och skriver på datorn. Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press datorer,studier (verksamhet),studerande,kvinnor

Andelen studerande som lider av psykisk sjukdom har inte ökat de senaste åren, tvärtemot vad man ofta tror. Däremot har mängden stress fördubblats sedan 1960- och 1970-talen.

Nyligen pensionerade överläkaren vid Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS, Kristina Kunttu har jämfört förekomsten av psykisk sjukdom hos studerande på 1960-talet och 2000-talet.

- Redan 1960-talets studerande hade mycket problem med den psykiska hälsan. Jämförelsen visade att mängden är ungefär den samma i dag, kanske till och med lite lägre, säger Kunttu.

På 60-talet led 23 procent av förstaårsstuderande av någon form av psykisk sjukdom. Problemen ökade en aning i takt med studietiden. Bland tredje årets studerande var andelen 29 procent.

"Mentala problem normalt"

SHVS överläkare Pauli Tossavainen påminner om att mentala problem är väldigt vanliga och hör till i livet.

- Mentala problem och psykisk sjukdom är två olika saker. Mentala problem kan till exempel vara tillfällig sömnlöshet, koncentrationssvårigheter, spändhet, depression och ångest.

Tossavainen uppskattar att ungefär var femte studerande i något skede söker sig till SVHS på grund av mentala problem. Allvarliga, funktionsnedsättande psykiska sjukdomar har uppskattningsvis ungefär var tionde studerande.

Stressen fördubblades

Medan mängden psykisk sjukdom ligger på samma nivå, har mängden stress fördubblats sedan 1960- och 1970-talen. Ju flera år man har studerat, desto större blir stressen.

- Stressen har ökat framför allt efter år 2008 hos de som studerat länge. Det beror delvis på examensreformen som försvårade långtidsstuderandes position, säger Tossavainen.

Samhället och studielivet har förändrats en hel del sedan 1960-talet. Studierna garanterar till exempel inte längre en fast tjänst. Tossavainen ser orsaker till den ökande stressen också i samhällets stora förändringar.

- I ett samhälle som betonar effektivitet och snabbhet faller det lätt en skugga av misstänksamhet över en långtidsstuderande. På SVHS mottagning syns det i att långtidsstuderande ofta dryftar rädslan för att de inte duger på arbetsmarknaden.

Medvetenheten har ökat, drabbade vågar söka hjälp

Trots att antalet som lider av psykisk sjukdom har stannat på ungefär samma nivå i femtio år, så har efterfrågan på tjänster ökat rejält. Bra så, anser experter.

När hjälpen fås i tid hjälper det den studerande att orka med studierna och bibehålla sin arbetsförmåga i arbetslivet.

- Det talas mer om dessa problem i dag. Psykiska sjukdomar har accepterats som sjukdomar bland andra, säger Kristina Kunttu.

- Kontakten till hälsovården har ökat, tjänsterna likaså, säger Pauli Tossavainen.

Rädslan för att stämplas som svag eller galen har minskat i takt med att det talas med om psykisk sjukdom och mentala problem. På 1970-talet klagade studerande hellre över fysiska åkommor än den mentala orken.

- Ofta sökte man till exempel hjälp för huvudvärk. Om jag lyfte fram att det kanske finns något annat bakom än fysiska problem, så avvisades det ofta kraftigt, minns Kunttu.

Svårt att få vård i tid

Ju tidigare man sätter in vård för psykisk sjukdom, desto bättre fungerar vården. Även om flera numera förmår söka hjälp i tid, så är det inte alltid som vården inleds tillräckligt snabbt.

Vid brådskande ärenden kan man vid SVHS få träffa en hälsovårdare eller allmänläkare inom 1-7 dagar. Vården kommer igång och tillräcklig hjälp kan fås.

Däremot kan man få vänta flera veckor för att få träffa en av SVHS psykologer eller psykiatrer, då efterfrågan under vintern är som störst. Hur snabb tillgången till vård är inom den offentliga sektorn varierar mycket.

- Tyvärr har nedskärningarna i vården drabbat även dessa tjänster, säger Kunttu.

Artikeln är en bearbetning och översättning av Paula Tiessalos artikel.

Läs mera:

Vi vet det men vad gör vi? Sjukpensioneringar bland unga ökar

Av drygt 200 000 sjukpensionärer är tio procent, eller omkring 23 000, i åldern 16-34 år. De yngre sjukpensionärerna ökar och det är katastrofalt, säger psykoterapeut Monica Halinen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes