Hoppa till huvudinnehåll

Är du redo för grodor i stan? Regnvattenexpert vill ha våtmarker i parkerna

Groda
Kvack. Grodor trivs där det är fuktigt. Groda Bild: Simon Eugster groda

Regnvatten ska nu renas där det fallit i stället för att ledas vidare - helst genom att det finns en odlingsplätt eller våtmark där vattnet kan stanna en stund och renas naturligt. Staden hoppas på fler våtområden i parker.

- En groda! Den måste jag fota - där ser vi att våtområden är bra för naturens mångfald i stan.

Kajsa Rosqvist från Helsingforsregionens miljötjänster hukar sig ner och försöker fotografera grodan - som piggt hoppar iväg.

Kajsa Rosqvist sitter på huk i gräset och tar ett foto med mobiltelefonen.
Kajsa Roqqvist blir glad när hon hittar en groda. Kajsa Rosqvist sitter på huk i gräset och tar ett foto med mobiltelefonen. Bild: Yle/ Karin Filén kajsa rosqvist

Kanske det blir flera grodor i framtiden, om Kajsa Rosqvist och hennes kolleger får som de vill.

Helsingforsregionens miljötjänster vill nämligen se flera våtområden i parkerna inne i staden.

- Det jobbar vi hårt på. Vi håller på att förnya vårt dagvattenprogram i staden. Den viktigaste målsättningen är att behandla dagvattnet på det ställe där det uppstår.

Med dagvatten avses vatten från hårda ytor så som hustak, vägar, parkeringsplatser och stenläggningar. Det mesta dagvattnet är regn eller smältvatten från snö och is.

"Klimatförändringen ger mera regn"

Det Kajsa Rosqvist och hennes kolleger jobbar med är att hitta på sätt att minska på mängden regnvatten som går ner i rören. Hon menar att det man måste göra är att filtrera regnvattnet där det kommer ner.

Som det är nu leds en del av dagvattnet genom rör direkt och ofiltrerat ut i havet och i bäckar och åar. En del leds till reningsverket.

- I framtiden i och med klimatförändringen kommer det att bli problem med kapaciteten i reningsverken ifall de förutspådda effekterna når oss. Då ökar regnets intensitet.

Översvämmad dagvattenbrunn vid café.
Ibland drar det inte. Översvämmad dagvattenbrunn vid café. Bild: Yle Victoria Wirén regnvattensbrunn

Öringarna i Hagabäcken tackar

Ett pilotprojekt för hur man kan behandla dagvatten håller på i Månsasparken i Helsingfors på biofiltreringsområdet där.

Det som syns är en bred grop som är täckt av kullerstenar och bortom den ett grönt område med våtmark.

Regnvattnet leds från regnvattenbrunnar genom rör till den här så kallade sedimenteringsbassängen där vattnet stannar upp ett tag. De fasta partiklarna stannar här.

Kajsa Rosqvist vid biofiltreringsområdet i Månsasparken.
Vid biofiltreringsområdet i Månsasparken. Kajsa Rosqvist vid biofiltreringsområdet i Månsasparken. Bild: Yle/ Karin Filén kajsa rosqvist

När vattnet når bassängens botten leds det vidare och framåt genom olika lager av grus, sand och vegetation.

Till sist rinner vattnet genom ett rör ut i Hagabäcken.

- Meningen är att testa det här systemet men en annan viktig målsättning är också att skydda Hagabäcken där det finns öringar.

Det är i marken kring sedimenteringsbassängen som våtmarksväxter nu har börjat trivas - och tydligen också grodor.

"Använd vattnet för att odla"

Inne i staden är det svårt att få så här stora områden att rymmas. Vilka alternativ har man där?

- Det nya är att vattnet inte alls ska ledas ner i rör, annat än vid husgrunderna. Till exempel vattnet som rinner från taken kan man använda till att vattna stadsodling och göra gårdarna trevligare. Gröntak och grönväggar blir också vanligare.

Odlingslådor med växter på Kabelfabrikens tak.
Odlingslådor på Kabelfabrikens tak. Odlingslådor med växter på Kabelfabrikens tak. Bild: Yle/Kati Enkvist grönt tak

Det här är ändå något som man främst kan förverkliga i nya områden. Vad kan man göra inne i staden där det är trångt och nästan allt är asfalterat?

Rosqvist berättar att man har pilotprojekt på gång där man funderar på hur man kan göra en redan befintlig gård grönare. Då måste man få med husbolaget i projektet.

- Det bästa skulle vara att alla hus har en egen liten våtmark eller odling där dagvattnet får dröja kvar en stund och filtreras.

Det är alltså idealet. Det näst bästa då?

- Det näst bästa är att vattnet genom rör leds till lokala parker eller naturområden där det kan behandlas innan det leds ut i havet eller i en bäck

Det skulle betyda små fuktiga områden i parker och på gemensamma områden. Små grod-oaser mitt i stan.

Vattenpöl med gula lönnlöv.
Blött. Vattenpöl med gula lönnlöv. Bild: Yle/ Ellen Henricson gula lös

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen