Hoppa till huvudinnehåll

De allra flesta säger nej till barnaga - en del av dem slår i alla fall

En flicka på en soffa blir åthutad av en förälder.
En flicka på en soffa blir åthutad av en förälder. Bild: Mostphotos barn (familjemedlemmar),föräldraskap

De flesta finländare tar avstånd från aga som uppfostringsmetod. I stället kommenderar föräldrarna allt oftare sina barn till det så kallade utvisningsbåset.

Det har skett en klar vändning i attityderna under de senaste drygt 30 åren, noterar Centralförbundet för barnskydd. Förbundet presenterar på tisdagen en undersökning om saken.

Då Finland lagstiftade om förbud mot barnaga i mitten av 1980-talet tyckte ungefär hälften av finländarna att det var okej med aga som uppfostringsmetod.

Piskan har förpassats till historien.― Centralförbundet för barnskydd

I dagens läge känner nästan alla finländare (95%) till att förbudet existerar. De som motsätter sig aga har vuxit till en klar majoritet på 81 procent.

Bland dem som själva är föräldrar är andelen ännu större.

Det får barnskyddsförbundet att i rubriken till sitt meddelande om forskningen deklarera att piskan har förpassats till historien.

Tar avstånd, men slår ändå

Riktigt så bra är det ändå inte. Trots att det är förbjudet i lag uppger sig fortsättningsvis nästan var tredje förälder ha luggat sina barn.

- Det är alldeles för mycket, säger Sauli Hyvärinen vid Centralförbundet för barnskydd.

Bland alla finländare som är med i undersökningen säger fyra av tio att de någon gång har tagit till någon form av aga. Det handlar om att lugga, smälla på fingrarna eller ge örfilar - och fortsättningsvis om att ge barnen smisk.

Dessutom förekommer hot om våld.

Lego
Lego Bild: Yle/ Annika Holmbom lego

Uppgifterna ger vid handen att också sådana som i princip tar avstånd från aga, använder sig av den i vissa situationer.

- Men i alla fall har barnagan minskat avsevärt de senaste tio åren, säger Hyvärinen.

Utvisningsbås istället för aga

Istället för att slå eller luggas väljer många föräldrar numera att förpassa trilskande barn till "utvisningsbåset". De kommenderar alltså barnen till en avskild plats för att lugna ner sig.

- Det så kallade utvisningsbåset har blivit en allmännare uppfostringsmetod och det kan ha bidragit till att aga blivit sällsyntare, säger Hyvärinen.

Han manar ändå föräldrar till eftertanke också här.

- Det kan också vara skadligt för barnen att bli lämnade ensamma med sina känslor, säger han.

Kvinnor agar mera

Det finns en skillnad mellan könen när det gäller barnaga.

En betydligt mindre andel av kvinnorna (8%) godkänner fysisk bestraffning jämfört med männen (18%).

Ändå är det oftast kvinnor som agar barn.

Det kan delvis förklaras av att männen i undersökningen lämnade den frågan obesvarad i större utsträckning än kvinnorna, uppger Centralförbundet för barnskydd.

Den som själv har blivit agad som barn, använder sig mer sannolikt själv av våld.― Sauli Hyvärinen

Förbundet tillägger ändå att också andra undersökningar har visat att kvinnor oftare än män riktar våld mot barn. Männen har under de senaste åren dessutom minskat på agan snabbare än kvinnorna.

Sauli Hyvärinen vid Centralförbundet för barnskydd säger att det är viktigt att bryta våldsbeteende bland föräldrar, eftersom det tenderar att gå i arv.

- De som har blivit agade som barn, använder sig mer sannolikt av våld när de uppfostrar sina egna barn, säger han.