Hoppa till huvudinnehåll

Närvårdare: Vi kan inte göra något då en klient med minnesstörning vägrar att äta

Ett äldre par på promenad en en park.
Även minnessjuka personer har rätt att bestämma över sina liv. Ett äldre par på promenad en en park. Bild: Jyrki Lyytikkä/Yle sommar,parförhållande,parker,åldringar,promenadleder,stavgång,webbdoktorn

En person med minnesstörning har rätt att bestämma i sitt eget hem. Närvårdaren Margita Björklöf säger att det kan ställa hemvårdspersonalen inför ett etiskt dilemma.

Närvårdare Margita Björklöf har 30 års erfarenhet inom äldrevården i Västnyland.

Självbestämmanderätten har kommit bort i debatten.

Hon konstaterar att självbestämmanderätt betyder att man har rätt att bestämma i sitt eget hem även om man lider av minnesstörningar.

- Hemvårdens personal står inför ett stort etiskt dilemma då alla vet att man behöver mat, dryck, torra blöjor och god omvårdnad i hemmet. Men vi kan inte göra något då en klient med minnesstörning vägrar att äta. Denna har rätt att bestämma.

"Det är inte fullt så enkelt"

Björklöf tycker att debatten om fallet i Hangö för mycket fokuserat på varför hemvården inte beställer ambulans.

- Självbestämmanderätten har kommit bort i debatten. Det är inte fullt så enkelt.

Vad kan en hemvårdare göra då en minnessjuk person bor hemma och vägrar att äta och dricka?

Margita Björklöf säger att en hemvårdare med lång erfarenhet och vana att handskas med olika människor kan förklara varför det är viktigt att äta och dricka.

Porträttbild av Margita Björklöf.
Margita Björklöf jobbar som närvårdare. Porträttbild av Margita Björklöf. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,margita björklöf

Orsakerna till att klienten inte äter eller dricker kan vara flera: klienten är ensam eller har en depression. Livskvaliteten är långt ifrån vad den borde vara och klienten vill kanske inte leva längre.

Förr fanns olika former av lätta serviceboenden och grupphem för dementa.

Margita Björklöf säger att det i sin tur kan vara en följd av målet att alla nu för tiden ska bo hemma så länge som möjligt.

Hon anser att personer med minnesstörningar inte skulle ha bott hemma i lika hög grad för 15 år sedan som de gör i dag.

- Förr fanns olika former av lätta serviceboenden och grupphem för dementa. Det är en vårdform som nästan inte alls finns i dag. Nu finns resurserade serviceboenden och man ska vara i väldigt dåligt skick för att få en plats.

Dokumentationen är viktig

Hemvårdarna besöker allt mellan fem och femton klienter per dag. Det hinner hända mycket mellan besöken, så därför är dokumentation viktigt. Det ska finnas ett vårdkontakthäfte i hemmet och en sjukjournal.

- Det är viktigt att dokumentera alla iakttagelser i sjukjournalen. Då kan man lägga märke till förändringar hos klienterna, speciellt då de vägrar äta och dricka.

Lunch i Brandbackens servicecenter.
Det är viktigt att dokumentera om de äldre äter och dricker. Lunch i Brandbackens servicecenter. Bild: Yle/ Alexandra Karlsson service center

Hemvårdarna måste ha tid att skriva dokumentationen, säger Björklöf.

- Det kan man inte tumma på, utan man tar sig den tiden eftersom det är så viktigt.

Margita Björklöf förklarar varför dokumentationen är viktig. Hon har själv varit med om flera fall där klienterna varit i mycket dåligt skick.

- Det är tryggt för personalen då man med hjälp av dokumentationen kan visa att man varit i kontakt med läkare, men att klienten har valt att stanna hemma.

Klienten kan vägra åka med ambulansen

Hemvårdspersonalen kan förstås ringa efter ambulans. Då mäter ambulanspersonalen vitala kroppsfunktioner, men om det inte finns något att anmärka på så åker ambulansen i väg.

Dessutom har klienten rätt att vägra åka med ambulansen.

- Det är annat om klienten fallit och blöder, men om klienten vägrar att åka med så kan man inte göra något.

Ambulans i Karis nya brandstation på Bangatan.
Ambulansen får kanske åka tillbaka utan patient om denna vägrar att åka med. Ambulans i Karis nya brandstation på Bangatan. Bild: Yle/Marica Hildén ambulans karis brandstation

Björklöf förklarar att det behövs läkarremiss för omhändertagande mot sin vilja, men då krävs det att klienten är en fara för sig själv eller andra.

Det är ett etiskt dilemma. Var går gränsen för vad en person med minnesstörning ska få bestämma om?

- Man utgör ingen fara för sig själv om man vägrar att äta och dricka. Det är inte ett kriterium för tvångsomhändertagning.

Borde hemvårdare, myndigheter eller ambulanspersonal ha mera makt att ingripa?

- Det är ett etiskt dilemma. Var går gränsen för vad en person med minnesstörning ska få bestämma om?

Anhöriga får heller inte gå mot klientens vilja

Anhöriga kan också vara till stor hjälp i en minnessjuk persons vardag. Men de har inte heller rätt att gå emot klientens vilja.

Kvinna skjuter på rullstol där det sitter en äldre person.
En del klienter har anhöriga som ställer upp, andra är kanske ensamma. Kvinna skjuter på rullstol där det sitter en äldre person. Bild: Yle/Stefan Paavola äldrevård,äldreomsorg,äldrearbete

- Jag har sett när anhöriga beställt ambulans, och så har de fått se på då ambulansen åker i väg eftersom klienten vägrar att åka med, säger Björklöf.

- De kanske följer med ambulansen då benen inte längre bär, eller då två vattenklunkar kommer upp igen. Men det kan också sluta så tragiskt som i Hangö.

Mera smör i gröten behövs

Politikern Eero Koli (Obunden) i Hangö sade till Västra Nyland att personalen inom äldrevården är belastade med administrativa uppgifter. Margita Björklöf håller med.

En portion havregrynsgrör med smöröga
Det är viktigt att dokumentera vad klienten äter, men ibland skulle det vara viktigare med ett smöröga. En portion havregrynsgrör med smöröga Bild: Arja Lento smöröga

- Det är bra med dokumentation, men det finns saker som kan uppfattas som onödiga. Jag tänker på de nutritionsblanketter vi har inom hemvården där vi ska notera en vårdtagares risk för undernäring.

- De är bra så länge de fungerar, men det kunde vara bra att använda tiden till att blanda i mera smör i gröten så att kosten blir näringsrik. Det är inte hela sanningen att arbetsbördan skulle bero på dokumentation.

Minnestest går att lura

Regeringens mål är att få ner andelen 75-åringar och äldre som vårdas på institutioner till 2-3 procent år 2017. Det här ska spara 300 miljoner euro.

Margita Björklöf säger att det finns olika vårdmätare för att avgöra om klienten ska bo hemma eller på ett effektiverat serviceboende.

En vårdmätare kontrollerar klientens fysik: kan denna stiga upp själv ur sängen, kan klienten gå på toaletten och så vidare.

dyna och skrynkliga lakan i en obäddad säng
Klientens fysik testas bland annat genom att kolla om denna kan ta sig upp ur sängen. dyna och skrynkliga lakan i en obäddad säng Bild: Yle/ Tiina Grönroos sängkläder

Det finns också minnestest, men Björklöf är inte nöjd med dem som används i dag.

- En kraftigt minnesstörd person kan få goda resultat om denna är verbal, även om det fysiska testet är lika med noll. Man måste ha höga poäng för att få plats på ett serviceboende.

Testerna utförs vanligtvis av hemvårdspersonalen.

En grupp som för det mesta består av läkare, socialarbetare och förmannen inom hemvården går genom ansökningarna och kriterierna och avgör om klienten beviljas en plats eller inte.

Allt kan stå stilla länge och så försämras klienten på kort tid.

Det som är problematiskt med minnessjukdomar är att de går i så kallade trappor, säger Björklöf.

- Allt kan stå stilla länge och så försämras klienten på kort tid. Det är klart att bedömningarna kan omprövas, ingen får fara illa i sitt hem trots självbestämmanderätten.

Äldre ska få bo hemma - om de vill

Regeringen vill satsa på och utveckla hemvården och närståendevården. Målet är att hemvården ska bli mera effektiv, mera högklassig och klientorienterad.

Brandbackens servicecenter
Äldre ska få bo hemma om de vill, säger Margita Björklöf. Brandbackens servicecenter Bild: Yle/ Alexandra Karlsson service center

Det ser både bra och dåligt ut, är Margita Björklöfs kommentar om regeringens mål.

- Det är självklart att äldre ska ha en chans att bo hemma då allt fungerar och åldringen själv vill det. Men det kräver ett nätverk av anhöriga och det kräver helt klart andra insatser förutom hemvården.

"Lättare vårdformer återkommer så småningom"

Margita Björklöf tror att samhället i något skede åter börjar med lättare vårdformer mellan det egna hemmet och resurserat serviceboende.

Äldre person sitter i en rullstol som en vårdare skuffar fram.
Man ska vara ordentligt sjuk för att få serviceboende i dag. Margita Björklöf hoppas det ändrar i framtiden. Äldre person sitter i en rullstol som en vårdare skuffar fram. Bild: Mostphotos/ Arne Trautmann äldreomsorg,åldringar,äldre,rullstolar,vårdare,hemvårdare,närvårdare,sjukvård,social- och hälsovårdstjänster,hälsovård,sjukskötare,vård (omsorg),Åldrande,ålderdomshem,ålderdom,åldringsvård

- Tyvärr kommer det att hända en hel del innan vi är där. Alla kan inte var hemma till vilket pris som helst.

Lättare boenden är ju en vårdform som kommunerna vill sluta med då de är dyra, så Margita Björklöf tror inte att hon hinner se dem igen under sin arbetskarriär.

- Tänk på en minnesstörd person där det är fullt kaos i hjärnan. Det finns ingen annan stimulans än hemvården och kanske de anhöriga som kommer en gång i veckan. Det känns helt enkelt inte bra.

Här kan du läsa vad lagen och statliga myndigheten Valvira säger om rätten att bestämma om sin vård.

Polisen: Vi har kännedom om ett fall som motsvarar beskrivningarna i Hangö

Det har uppstått diskussioner om vad vårdpersonal och anhöriga har rätt att göra efter att en hemvårdsklient i Hangö kan ha avlidit som följd av undernäring.

Saken kom fram när en anhörig kontaktade Hangötidningen.

Den närstående besökte en äldre kvinna som led av demens. Kvinnan hade enligt den närstående råkat ut för vanvård. Den äldre kunde inte längre röra på sig och klagade att hon var både hungrig och törstig.

Kriminalkommissarie Mats Sjöholm säger till Yle Västnyland att han inte kan bekräfta ett enskilt fall i Hangö. Men det har kommit till polisens kännedom ett fall som motsvarar beskrivningarna.

Mats Sjöholm är kriminalkommissarie i Raseborg.
Kriminalkommissarie Mats Sjöholm. Mats Sjöholm är kriminalkommissarie i Raseborg. Bild: Marica Hildén / Yle raseborg

Det har upprättats en anmälan om dödsorsaksutredning. Det är normalt förfarande då en människa till exempel avlider överraskande, säger Sjöholm.

Mats Sjöholm säger att polisen väntar på att den rättsmedicinska undersökningen ska bli klar.

- Då vi har fakta gör vi en bedömning ifall det finns skäl att misstänka brott eller inte.

En förundersökning inleds om "skäl att misstänka-tröskeln" överskrids, säger Sjöholm.

Jonas Sundström intervjuade Margita Björklöf.

Läs mera:

Hemvårdsklient kan ha dött av undernäring i Hangö: Staden lovar utreda noggrant

En hemvårdsklient från Hangö kan ha avlidit som följd av undernäring. Hangö stad utreder nu om något gick fel i vårdkedjan. Saken kom fram när en bestört anhörig
kontaktade Hangötidningen.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland