Hoppa till huvudinnehåll

Drönare med hjärtstartare kan rädda liv – fyra gånger snabbare än ambulansen i tester

En hjärtstartare kan komma snabbt fram till den som har fått hjärtstopp om apparaten levereras med drönare. Systemet börjar användas på försök i Sverige nästa år. Trafiksäkerhetsverket Trafi i Finland vill se liknande lösningar också i vårt land.

Några tusen personer drabbas av hjärtstopp i Finland varje år när de inte är på sjukhus - vanligen i det egna hemmet. Av dem överlever i medeltal bara var tionde.

Ju snabbare en hjärtstartare når patienten, desto bättre överlevnadschans har han eller hon. Åtminstone hundratals, om inte tusentals, fler personer skulle kunna överleva varje år om hjärtstartare i vissa fall levererades med drönare.

Med en hjärtstartare, eller defibrillator, kan man med hjälp av en elchock få hjärtat att hitta tillbaka till sin vanliga rytm.

– Scenariot som vi ser är att larmcentralen får ett samtal om att det är en person som har ramlat ihop här, man har konstaterat att det är hjärtstopp, och då skickas ambulansen i väg. Vi tänker oss då att samtidigt så skickar man i väg en drönare, säger Jan Björn, en av grundarna till drönarföretaget Flypulse i Sverige.

Jan Björn och Sebastian Wallman.
Flypulses grundare Jan Björn och Sebastian Wallman. Jan Björn och Sebastian Wallman. Bild: Flypulse Sebastian Wallman

Företaget vill placera ut drönare med hjärtstartare på områden som det i nuläget tar lång tid för räddningstjänsten och ambulansen att nå - främst ute på landsbygden och i skärgården.

Flyger så gott som raka vägen

Den specialbyggda drönaren kan sedan själv ta sig till en viss GPS-position. Den flyger fågelvägen i upp till 70 kilometer i timmen med en räckvidd på 15 kilometer.

– Vi har gjort ett system som planerar en rutt enligt kända hinder, och även tar hänsyn till att vi minimerar flygning över bebyggda områden, i det fallet att något skulle gå fel med systemet och det skulle behöva nödlanda eller rent av krascha.

Det finns också en mänsklig operatör som på distans övervakar att allt går som det ska. Den personen följer med den automatiska flygningen och väljer var drönaren ska landa, så att det är ett ändamålsenligt och säkert ställe.

Sannolikheten att överleva kan öka till kanske 20-40 procent bara genom att det kommer en hjärtstartare från luften och landar i trädgården.― Andreas Claesson, forskare vid Karolinska institutet.

En dryg kvart snabbare

I tester som Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska institutet utförde vid populära sommarstugeområden i Norrtälje så kom drönaren fram på fem minuter i medeltal. Det var knappt 17 minuter snabbare än ambulansen.

– Det är ju helt avgörande. Om man [får ett hjärtstopp] på sin semester på de här områdena så är överlevnadschansen oftast nära noll procent. Men chansen ökar till kanske 20–40 procent, bara genom att det kommer en hjärtstartare från luften och landar i trädgården, kommenterar forskaren Andreas Claesson.

I testerna gjorde man 18 utryckningar till historiska hjärtstoppsfall som hade skett mellan år 2006 och 2013. Resultatet publicerades i den vetenskapliga tidskriften Jama i somras.

Tiden från utlarmning tills dess att drönaren lyfte från räddningstjänsten i Norrtälje var endast tre sekunder.

Verkliga utryckningar nästa år

På sommaren 2018 kör Flypulse igång med drönarflygningar parallellt med ambulansutryckningar. Men det är fortfarande på försök, troligen med en enda drönare.

– Nu har vi visat att den är snabbare än ambulansen men sedan ska man kunna se en effekt hos patienterna, att det inte är så att personen som ska ta emot den skadar sig eller blir rädd eller på något annat sätt inte kan eller vågar använda hjärtstartaren, säger Björn.

Samtidigt är det ändå så att alla inte behöver kunna använda hjärtstartaren för att sändningarna ska anses vara berättigade och en framgång.

– Med det här systemet erbjuder vi en extra chans. Vi ersätter inte ambulansen på något vis, men vi hoppas då att vi ska bli en extra chans för att öka överlevnad.

Om allt går som planerat räknar Flypulse med att utvidga verksamheten rejält på sommaren 2019 till flera olika delar av Sverige.

Ambulans och drönare.
Ambulans och drönare med hjärtstartare. Ambulans och drönare. Bild: Flypulse obemannade luftfarkoster,ambulanser,ambulans

Det är ändå oklart om Transportstyrelsen i Sverige kommer att ge långsiktiga tillstånd för den här verksamheten, i och med att det kräver att man opererar drönare utom synhåll. Det är vanligen förbjudet.

Finlands drönarlagstiftning är kanske den mest liberala i hela världen.― Jukka Hannola, ledande sakkunnig, trafiksäkerhetsverket Trafi

Men i Finland är den motsvarande myndigheten mycket mer positivt inställd.

– Finland har den mest liberala lagstiftningen i Europa, och kanske i världen, när det gäller att låta drönare flyga utom synhåll, och att det inte är något problem att få sådana här tillstånd för flygningar i vårt land, säger Jukka Hannola, ledande sakkunnig på trafiksäkerhetsverket Trafi.

Till att börja med skulle det handla om att flyga på försök, men Hannola antyder att det också ska vara hur lätt som helst att få permanenta tillstånd, efter att några paragrafer har ändrats.

Ingen har ändå hittills visat intresse för att transportera hjärtstartare med drönare i Finland, påpekar Trafi. Det överraskar Jan Björn.

– Oj, det var intressant. Jag var på ett seminarium förra veckan i Sverige, där det var många kommersiella drönaroperatörer som pratade om just det att vi jättegärna skulle vilja flyga utom synhåll men vi får inte. Så vi kan ju gärna komma till Finland och inspirera om det är det som behövs.

Inte bara defibrillatorer

Flypulse i Sverige har dessutom planer på att snabbleverera sjukvårdstillbehör med drönare - till exempel till ambulanser eller sjukhus.

– Ja, absolut. Hjärtstartaren är, om man ser krasst på det, en kilos nyttolast på drönaren så man skulle kunna frakta blod eller mediciner eller medicinsk utrustning eller något annat, säger Björn.

Hannola på Trafi ställer sig positivt också till sådana leveranser. Han tror att drönarleveranser av olika slag kommer att bli vanliga i vårt land under de kommande åren.

– Ja, de här hamnar egentligen i samma kategori som vilka logistiklösningar som helst, alltså leverans av postpaket. Det finns ändlösa möjligheter, säger han.

I Finland används drönare redan i dag utom synhåll, för att till exempel inspektera skogar, landområden och ellinjer.

Lantmäteriverkets drönare flyger i Fiskars bruk.
Lantmäteriverkets drönare i Raseborg. Lantmäteriverkets drönare flyger i Fiskars bruk. Bild: Yle/Marica Hildén lantmäteriverkets drönare

Det har under senare år varit mycket tal om att drönare i framtiden kommer att leverera konsumenter varor, såsom exempel elektronikprodukter och pizzor. Den framtiden verkar alltså inte vara lika avlägsen längre här i Finland.

Drönarleveranser ska vara möjliga också i tätbebyggda områden där det finns mycket människor så länge operatören har minimerat riskerna på olika sätt - till exempel så att drönaren kan nödlanda säkert om den får problem.

Jan Björn på Flypulse tror också att det finns en stor framtid för sådana här system.

– Både för medicinska tillämpningar och för skogsbruk och jordbruk och jag vet inte vad allt man kan använda sådana här system till. Men jag tror det är väldigt viktigt att det sker i samråd med myndigheter och lagstiftare så att man ska kunna reglera det.

Han tillägger att sannolikheten då är större att det blir ett bra system.

– Så att man inte hamnar i situationer att det ramlar ner drönare på folk till höger och vänster, utan att det är seriösa aktörer som får de här tillstånden och att det sköts på ett bra sätt som gör att man får fortsätta operera sådana här system.

Alec Momont.
Studeranden Alec Momont i Nederländerna kom år 2014 med ett designkoncept på en drönare som kunde leverera hjärtstartare. Härifrån spred sig sedan idén till Sverige. Alec Momont. Bild: EPA/BAS CZERWINSKI drönare

Tekniska framsteg och samarbete

Drönartekniken har i alla fall tagit stora steg framåt under senare år.

– Det är väl egentligen först nu som man ser att det börjar vara tillräckligt tillförlitligt och billigt också för den delen. För 5-10 år sedan fanns det drönare som skulle ha kunnat klara av det här, men de hade varit upp till 20 gånger så dyra, säger Björn.

Flypulse har byggt en egen drönare med hjälp av många olika drönardelar. Den specialbyggda drönaren rör sig mycket snabbare än de som är kommersiellt tillgängliga. Man har också utvecklat en egen mjukvara på basis av existerande programmeringskod.

Företaget har kommit med i Europeiska rymdstyrelsen Esa:s inkubatorprogram och det ger goda förutsättningar till att fortsätta utveckla drönaren.

– Det innebär att vi fick en budget på 50 000 euro för produktutveckling. Det är väl den största delen i det. Och att vi även får del av Esa:s teknologi, vi får utnyttja 80 konsulttimmar av deras experter, berättar Björn.

Dessutom har drönarföretaget nyligen börjat samarbeta med det amerikanska företaget Flytbase som tillverkar operativsystem för drönare.

Jan Björn säger att man bland annat siktar på att ge sina drönare bättre kunskap om höjdkurvor i terrängen, bättre ruttplanering, information om annan trafik och om väderförhållanden.

Särskilda laddningstationer för drönarna är också att vänta.

– Det är där drönaren står redo och hålls laddad, för att sedan snabbt kunna åka i väg. Stationen ska också vara väder- och stöldskyddad, säger han.

Läs också

virtuell verklighet + datorer + bredbandsnät + mobiltelefoner + internet + sociala nätverk + lösenord + databrott + teknik (apparater) + kommunikationsteknik + databaser + datakommunikation + pekskärm + telefoner + sökmotorer + datasekretess + e-postadresser