Hoppa till huvudinnehåll

Eldringen, jordskalvens och vulkanernas rike

Vulkanutbrott i Chile
Vulkanutbrott i Chile vulkaner

Bor du längs med den så kallade Eldringen som omger Stilla Havet så lever du farligt.

Cirka 90% av världens jordbävningar äger rum här, inklusive den som skakade Mexico City tisdag kring lunchtid lokal tid.

Och eftersom nästan hälften av världens befolkning lever längs med eller nära ringen så blir det ibland farligt värre.

Eldringen kantas av några av världens största och tätast bebodda metropolområden: Tokyo, Seoul, Los Angeles och så Mexico City med sina 21 miljoner invånare.

karta över eldringen-området
Eldringen. karta över eldringen-området Eldringen

Hästsko, inte ring

Eldringen är egentligen inte en ring utan snarare en 40 000 kilometer lång hästsko som sträcker sig från Sydamerikas sydligaste spets, upp genom Chile, Mexiko, den amerikanska västkusten och Alaska, över Berings sund, genom ögruppen Aleuterna och ned mot Japan och Nya Zeeland.

Förutom att nästan 90% av världens jordbävningar inträffar här, hyser ringen inte mindre än 452 vulkaner – mer än 75% av världens aktiva och slocknade vulkaner.

Eldringen innesluter några stora kontinentalplattor – enorma, 100 kilometer tjocka ”flak” av jordskorpan som flyter omkring på den smälta manteln djupare ned.

Den största plattan i området är Stillahavsplattan som sträcker sig från Australien och Nya Zeeland i öster till den amerikanska västkusten. Längre söderut, väster om Panamanäset har vi den lilla Cocosplattan och söder om den Nazcaplattan.

Kolliderande kontinentalplattor

I Mexikos fall orsakas jordbävningarna och vulkanismen av Nazcaplattan, som tränger sig på mot nordost där den krockar med den Nordamerikanska plattan, som rör sig mot syd-sydväst med en dryg centimeter per år.

nazcaplattan kolliderar med den nordamerikanska plattan
nazcaplattan kolliderar med den nordamerikanska plattan Nazcaplattan

Det är med andra ord lite som två jättelika isflak som kolliderar med varandra: Nazcaflaket och det Nordamerikanska flaket. Och i det här fallet ger Nazcaflaket, det vill säga plattan, vika och knuffas ned under den Nordamerikanska plattan.

När två kontinentalplattor gnider mot varandra och rör sig i motsatt riktning i förhållande till varandra, då uppstår det friktion och spänningar, och en mängd energi som lagras i berggrunden.

Tiotusen år av energi

Den energin kan sakta byggas upp i tiotusentals år och sedan när spänningen släpper, frigörs energin på några sekunder. Det säger sig självt att det kan bli brutalt då.

Normalt rör sig plattorna i förhållande till varandra med någon enstaka centimeter per år, men då spänningen släpper och en jordbävning inträffar, då kan de röra sig med flera meter på några sekunder.

Det är bokstavligen som att få mattan man står på ryckt bort från under en, fast i det här fallet är det en hel miljonmetropol som står på den mattan.

Besvärlig geologi

Mexico City har det lite extra svårt i sådana här sammanhang på grund av marken som staden står på. Staden är byggd i en gammal vulkankrater, på en gammal sjöbotten. Det hela fungerar lite som ett högtalarmembran som de seismiska rörelserna fortplantar sig genom.

Ett jordskalv inträffade nära Mexico City
Mexico City. Ett jordskalv inträffade nära Mexico City Bild: Alex Cruz/EPA jordbävning. jordskalv

Problemet med stora jordskalv är att man inte har någon pålitlig metod för att förutse dem. Mexico City har ett varningssystem i bruk, men det sade inte ett pip inför det här senaste skalvet.

Marken i fritt fall

Saken blir inte bättre av att staden mer eller mindre befinner sig i fritt fall, bokstavligen. Marken under Mexico City sjunker med cirka en meter per år!

Det här beror på den gamla sjöbottnen som staden är byggd på. Stadens törstiga invånare har länge pumpat upp sitt dricksvatten från grundvattenreservoaren där nere, och då de gör det reagerar marken som en tvättsvamp som man klämmer på: den sjunker ihop.

Detta har den följden att en stor del av husen står snett, vilket åtminstone inte gör saken bättre när en kraftfull jordbävning slår till.

Mexico City var dock bättre förberett på ett kraftfullt jordskalv den här gången, än staden var förra gången det skalv till rejält, den 19 september 1985.

Mexico Citys centralsjukhus som raserades av jordskalvet 1985.
Mexico Citys raserade centralsjukhus, 1985. Mexico Citys centralsjukhus som raserades av jordskalvet 1985. Mexico City,jordbävningar

Datumet, en kuslig slump

Det senaste skalvet inträffade alltså på dagen 32 år efter det mycket destruktiva skalvet 1985. Den gången dog uppemot 5000 människor och förstörelsen var enorm.

Men datumet är naturligtvis bara ett sammanträffande, om än ett mycket kusligt sådant. Och man hade som sagt lärt sig ett och annat från 1985 års skalv, annars kunde offren ha blivit betydligt fler.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap