Hoppa till huvudinnehåll

Färre men mer engagerade utländska studenter började vid ÅA

Sabrina Benoit utanför Åbo Akademis byggnad Gadolinia.
Sabrina Benoit lockades av Åbo Akademis stipendier och de moderna laboratorierna. Sabrina Benoit utanför Åbo Akademis byggnad Gadolinia. Bild: Yle/Linus Hoffman Åbo Akademi,utländska studerande,Sabrina Benoit

Från och med hösten måste studerande som kommer från länder utanför EU och EES för första gången betala läsårsavgift för att studera i Finland. Avgiften är vid Åbo Akademi 10 000 eller 12 000 euro.

- Det märks nog. Antalet sökande sjönk med hälften. I fjol sökte 550 personer till magisterprogrammen, i år fick ÅA in 270 ansökningar, säger Gurli-Maria Gardberg, områdeschef vid Åbo Akademis utbildningsservice.

Men av dem som antogs var det istället fler som skrev in sig, jämfört med de senaste åren då utbildningen varit gratis.

- Terminsavgifterna har förstås tvingat oss att vara mer aktiva. Vi har satsat mera på marknadsföring. Vi har informerat, påmint och ordnat webbinarier.

Undervisningssituation vid Åbo Akademi med en föreläsare och studenter.
Undervisningssituation vid Åbo Akademi med en föreläsare och studenter. Bild: ÅA:s bildbank Åbo Akademi,universitet,Föreläsning,studenter,studerande,studier (verksamhet),elever

Tidigare tyckte Åbo Akademi att det räckte med att skicka ett antagningsbrev, men nu har man kollat upp att studenterna faktiskt är intresserade. Det har gett fler engagerade studenter.

Studenterna skulle senast den 6 september skriva in sig och betala sin terminsavgift.

De flesta har fått stipendier

Det här läsåret har Åbo Akademi drygt 80 nya examensstuderande på sina sex engelskspråkiga magistersprogram. Hälften av dem kommer från sådana länder att de borde betala läsårsavgift, men de flesta har fått stipendier för sina studier.

Bara fem utländska studenter betalar läsårsavgiften.

- Inte har det någon ekonomisk betydelse, och inte tror jag att någon hade förväntat sig det heller, säger Gardberg. Kanske det på sikt kan ha någon betydelse.

Åbo Akademis områdeschef på utbildningsservice Gurli-Maria Gardberg tittar in i kameran.
Gurli-Maria Gardberg. Åbo Akademis områdeschef på utbildningsservice Gurli-Maria Gardberg tittar in i kameran. Bild: Yle/Adrian Perera gurli-maria gardberg

Enligt Gardberg är det ur marknadsföringssynvinkel mycket viktigare att Åbo Akademi har lockande program som man kan få stipendier för, än att man försöker få en ekonomisk vinst.

- Det är lite omvänd psykologi. Det är ett sätt att för sökanden berätta att "du är så bra att vi vill ha dig", förklarar Gardberg. Det är ett bättre budskap än att sälja gratis utbildning.

Lär sig att tävla om de bästa platserna

De sökande som har allra bäst betyg får både läsårsavgiften betald och dessutom ett levnadskostnadsstipendium.

En av dem är Sabrina Benoit från USA, som är antagen till magistersprogrammet i Biomedical Imaging.

Universitetsstudier i USA är mycket dyra, och eftersom Benoit har sex syskon visste de att föräldrarna inte har råd att betala för alla deras studier. Istället har de kämpat hårt för att med goda vitsord och med extra kurser ha möjlighet att få stipendier.

Det lyckades så bra att Benoit kunde studera biologi vid Louisiana State University.

Två händer med blå gummihandskar hanterar ett laboratorieprov.
Två händer med blå gummihandskar hanterar ett laboratorieprov. Bild: Yle laboratorier,studerande,studenter,test,labprov

Benoit har räknat ut att hennes studier där skulle ha kostat 39 587 dollar, om hon inte fått stipendier. Och den summan innefattar inte ens boende och böcker.

- Så jag är glad att mina lärare och mina föräldrar uppmuntrade mig att vara flitig och försöka få bra vitsord, så att jag kunde få stipendier. Vi lär oss tidigt att tävla om de bästa platserna.

Åbo lockade mer än Kalifornien och Boston

Efter sin bachelorexamen ville Benoit fortsätta studera biomedicinsk visualisering. Finland var inte högst på hennes lista, men hon råkade träffa tre finländare som rekommenderade Åbo.

- Då jag hörde om studierna här var de gratis, men sedan började man tala om att utbildningen skulle bli avgiftsbelagd. Men den var billig, bara 24 000 euro för två år, jämfört med de universitet i Kalifornien och Boston som jag också funderade på. Hade jag valt dem skulle jag ha varit tvungen att ta lån på upp till 60 000 dollar. Så jag sökte till Åbo.

Och Benoit blev antagen. Men det var ändå inget lätt beslut.

- Min mamma är funktionshindrad, och hon var inte glad över att jag skulle studera på andra sidan Atlanten. Men då det visade sig att jag fick både studierna betalda och ett levnadskostnadsstipendium, så blev föräldrarna glada för min skull.

Färre sökte till ÅA från Afrika och Asien

Till Åbo Akademi sökte alltså färre studenter. Det var särskilt från vissa afrikanska och asiatiska länder, därifrån studenter tydligt har sökt sig till länder med gratis utbildning.

- Åbo Akademi har alltid haft sökande från många länder och från alla kontinenter, men i år är det en klart mindre grupp från bland annat Pakistan och från länder i mellersta Afrika. Det kan bero på att de inte är intresserade av avgiftsbelagd utbildning, eller på att stipendiesystemet är så nytt hos oss ännu, säger Gardberg.

Statyn av Per Brahe står och tittar mot Åbo Domkyrka.
Statyn av Per Brahe står och tittar mot Åbo Domkyrka. Bild: Yle/Linus Hoffman staty,Åbo Akademi,Åbo domkyrka,Per Brahe

Samtidigt är det nu en allt större tävling mellan universiteten om de bästa studenterna. Den som söker och blir antagen till flera universitet har möjlighet att välja den plats som erbjuder de bästa stipendierna.

- Å ena sidan är det bra att utbildningen nu kostar, för då blir den åtråvärd och konkurrenskraftig. Men å andra sidan, är det nu så bra att man måste tävla om allt, funderar Benoit.

- Då är det bara de allra bästa och de med pengar som kan studera. Dessutom erbjuds stipendierna bara till studenter utanför EU och EES-området.

Högre krav på studierna

Samtidigt krävs det också mer av Akademin då man nu tar emot betalande studenter.

- Om det ska lyckas med att ta terminsavgifter så måste vi ha ett bra rykte - hur vi har skött dem som studerat här och tjänsterna omkring dem, konstaterar Gardberg.

- Det ska bli intressant att se hurdana ambassadörer de här utländska studenterna blir för Akademin, för det behövs inte många personer som kommit till ÅA, betalat för sina studier och blivit besvikna, för att vi ska få ett riktigt dåligt rykte.

- Jag har bara varit här i två veckor ännu, men hittills har allt motsvarat mina förväntningar. Upplägget är jättefint, jag får en hel kurs som innefattar praktik, och klasserna är så små att det blir personligt, säger Benoit.

Sabrina Benoit.
Sabrina Benoit. Bild: Yle/Linus Hoffman Åbo Akademi,utländska studerande,Sabrina Benoit

- På mitt universitet i Louisiana var vi mer än 100 studenter på föreläsningarna, det var svårt att få plats på något laboratorium och då jag träffade min professor frågade han varje gång vad jag heter. Det är helt annorlunda här.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland