Hoppa till huvudinnehåll

Litteraturexporten ökar, men vad vill utländska läsare läsa?

Tiia Strandén, direktör på FILI.
Tiia Strandén, direktör på FILI, gläds över ökad finländsk litteraturexport. Tiia Strandén, direktör på FILI. Bild: YLE/Marit Lindqvist Tiia Strandén

Bilderböcker säljer bra i Kina, självhjälpsböcker är en hit i Estland och historiska verk eftertraktade i Norden - den finländska litteraturexporten står på många ben.

Enligt en färsk undersökning som FILI – Center för litteraturexport låtit ta fram går det bra för den finländska boken utomlands.

Sedan år 2011 har man tagit fram siffror för den finländska litteraturexportens marknadsvärde, och trenden är starkt positiv: jämfört med år 2015 visar siffrorna för år 2016 på en tillväxt med över 30 %.

Litteraturexportens bruttoinkomster för år 2016 är totalt drygt 3 miljoner euro, jämfört med år 2011 då summan var 1,2 miljoner euro.

Enligt Tiia Strandén, direktör på FILI, är det givetvis glädjande att se att kurvan varit stigande under hela den tid man utfört mätningar.

Siffran är dessutom de facto högre än undersökningen ger vid handen eftersom utländska agenter inte skickat in sina försäljningssiffror till rapporten:

- Fler och fler finländska boktitlar köps och ges ut av utländska förlag, och de siffror vi lägger fram omfattar förskottsbetalningar och royalties som de utländska förlagen betalat ut. Siffrorna har vi samlat in hos alla instanser som representerar finländska författare. En del välsäljande finländska författare har utländska agenter och som de privata företag de är har de ingen skyldighet att ge ut siffror.

Större samverkande insatser för lyckad export

Anledningen till den positiva utvecklingen för den finländska litteraturexporten är en summa av flera samverkande faktorer, konstaterar Tiia Strandén:

- Den viktigaste orsaken finns att söka i litteraturen själv: under en längre tid har man skrivit bra litteratur i Finland, och det gäller alla genrer: barn- och ungdomslitteratur, prosa, poesi, facklitteratur och seriemagasin. De finländska förlagen har gett ut litteratur som också intresserat utländska förlag, och härmed har vi under en längre period haft en bra grogrund att jobba vidare på.

- På FILI arbetar vi i hög grad med att hitta, utbilda, motivera och stötta översättare av litteratur från finska och finlandssvenska till olika språk. I dagens läge finns det många duktiga och kompetenta översättare. Vi ser att vårt långsiktiga arbete börjar ge frukt när böckerna och översättarna och efterfrågan på boken möts.

Två högar med böcker, i den främre högen är böckerna öppna.
Två högar med böcker, i den främre högen är böckerna öppna. Bild: Mostphotos Böcker,book,books,Bok

Tiia Strandén lyfter också fram den växande agentkåren som tagit plats i Finland. Förlagens egna rättighetsavdelningar har också höjt sin kompetensnivå och under de senaste åren har förlagen satt in fler resurser för att sälja böckerna utomlands.

Men det finns fortsättningsvis ett stort behov av litterära agenter i Finland, och i mitten av november kommer FILI att tillsammans med AGMA (Agents and Managers – luovan talouden agentit ja managerit yhdistys) arrangera ett seminarium för dem som är intresserade av att jobba med försäljning av litteratur utomlands. Framför allt finns det en efterfrågan på agenter med specialkunskap om olika genrer, som barn- och ungdomslitteratur eller facklitteratur.

Tiia Strandén konstaterar också att litteratur idag är så mycket mer än texter, och som agent måste man ha kunskap om såväl film- och tv-rättigheter, om licensering av olika kringprodukter, som tv-spel och appar.

Tyskland en central bokmarknad

Den absolut största enskilda anledningen till de senaste årens framgångar för den finländska litteraturexporten går att hitta i Tyskland.

År 2014 var Finland temaland på bokmässan i Frankfurt och åren innan och strax efteråt gavs ett flertal finländska böcker ut på den tyska bokmarknaden.

Enligt Tiia Strandén går det inte att underskatta värdet av synlighet på den tyska bokmarknaden:

- Frankfurts bokmässa liksom den tyska bokmarknaden överlag är en plattform som syns och som ger ekon i resten av litteraturvärlden. Eftersom Tyskland är den viktigaste marknaden för översatt litteratur idag följer den internationella bokmarknaden noga vad som sker i Frankfurt och i Tyskland. Om en bok får fina recensioner och säljer bra på den tyska marknaden kan det skapa svallvågor på andra håll i världen.

Bokmässan i Frankfurt 2014
Bokmässan i Frankfurt 2014 Bild: FILI bokmässan i frankfurt 2014

Intresset för den finländska litteraturen har fortsatt att vara stort i Tyskland, ett land som under många år var den absolut viktigaste exportmarknaden för finländsk litteratur.

I statistiken för år 2016 är Tyskland på andra plats, men glädjande nog med en större procentandel än tidigare. Det betyder att den tyska marknaden också fortsatt att växa, samtidigt som den engelskspråkiga marknaden kilat om i statistiken, något som Tiia Strandén ser som en bedrift och belöning för hårt arbete:

- Alla jobbar hårt för att komma in på den engelskspråkiga marknaden som traditionellt är väldigt svår eftersom det utkommer så enorma mängder med böcker på den marknaden och andelen översättningar är rätt få.

- Därför är det väldigt positivt att se att den viktigaste marknaden för finländsk litteraturexport ifjol var den engelskspråkiga marknaden med en andel på 25 % av hela exportmarknadsandelen. Detta betyder också i förlängningen att vi tack vare de engelska översättningarna har möjlighet att nå ut till en bredare marknad. Den engelskspråkiga marknaden betalar också ordentliga förskott och royalities vilket höjer inkomstnivån för förlag och författare.

Historia läses i våra grannländer, bilderböcker i Kina

Årligen säljs ett stort antal titlar till olika håll i världen, och man kan ju undra om det finns kulturella eller samhälleliga skillnader som dikterar vilken typ av litteratur som säljer bra i ett visst land.

Enligt Tiia Strandén finns det en typ av litteratur som är gångbar på alla marknader, och det är den bra boken - hur man nu definierar det. Men i övrigt finns det vissa intressanta skillnader:

- Om man ser till våra nordiska grannländer samt Estland och Ryssland finns här ett stort intresse för historiska faktaböcker som inte fungerar lika bra i andra delar världen. I Estland köper man också in en hel del självhjälpslitteratur från Finland liksom naturböcker.

En spång leder över en mossa i Västerby friluftsområde.
Naturböcker intresserar estniska läsare. En spång leder över en mossa i Västerby friluftsområde. Bild: Yle/Marica Hildén långmossen

I utredningen ”Den finländska litteraturens marknadsvärde 2016” kan man se att den kinesiska bokmarknaden under senare år stigit fram som ett betydelsefullt exportland med en exportandel på 7 % för år 2016.

Tiia Strandén har lagt märke till att kineserna framför allt är intresserade av vissa specifika litteraturgenrer:

- Vi exporterar framför allt bilderböcker för barn samt faktaböcker och biografier som handlar om framgångsrika och berömda personer, guider till hur man blir rik och framgångsrik eller böcker som handlar om pedagogik och hur barns hjärnor utvecklas.

Enligt Tiia Strandén handlar detta om att den växande medelklassen i Kina vill försöka nå framgång i livet för egen del, men att man framför allt vill försäkra sig om att ens barn får det så bra som möjligt.

Den nordiska bilderboken står antagligen högt i kurs i Kina eftersom man tror sig kunna avläsa den framgångsrika nordiska modellen i just barnboken.

- Man riktar blicken mot Norden där samhället är jämlikt och rättvist, där man har ett bra utbildningssystem och barnen verkar vara lyckliga – hur gör de, det är frågan som de kinesiska föräldrarna vill ha svar på.

Veckans böcker i Bärtils bokkluubb på Sello.
Veckans böcker i Bärtils bokkluubb på Sello. Bild: Monica Vikström-Jokela Bärtil,buu-klubben

Under många år har man talat om det nordiska deckarundret och många nordiska författare i denna genre har slagit igenom på bred front också internationellt. Är de finländska deckarförfattarna lika eftertraktade på den internationella bokmarknaden?

- Vi hann inte riktigt med i den skandinaviska deckarboomen som startade på allvar för drygt tio år sedan. Just då hade vi inga deckarförfattare som kunde mäta sig med en Stieg Larsson, en Jo Nesbø eller en Arnaldur Indriðason. Det tyckte många var trist, inte minste rent försäljningsmässigt, men egentligen var det rätt bra för den finländska litteraturen, konstaterar Tiia Strandén.

När Sofi Oksanens bok Utrensning utkom på finska år 2008 blev den rätt fort en försäljningsframgång också utomlands.

- Sofi Oksanen liksom hennes bok blev ett fenomen. Under några år framöver hade Finland ett rykte om sig att vara landet där framför allt yngre kvinnor skriver kvalitetslitteratur om ett tungt och svårt ämne, ofta med en historisk förankring. Jag vet att en del svenska kolleger var lätt frustrerade när de försökte sälja in böcker av sina högt ansedda författare, men de utländska förlagen bara ville ha den senaste deckaren …

Tiia Strandén poängterar att den finländska litteraturen idag kan visa fram ett flertal framgångsrika deckarförfattare som också fått fotfäste på den internationella bokmarknaden, så som Kati Hiekkapelto, Antti Tuomainen, Max Seeck och inte minst Leena Lehtolainen som säljer mycket bra också utomlands.

Leena Lehtolainen kodissaan Inkoossa
Deckarförfattaren Leena Lehtolainens böcker säljer bra också utomlands. Leena Lehtolainen kodissaan Inkoossa Bild: Yle/Pekka Tynell Leena Lehtolainen

Men, hur står sig den finlandssvenska litteraturen i internationell konkurrens?

- Visst finns det också finlandssvenska författare som lyckats nå internationell framgång, men ur ett utländskt perspektiv spelar det ingen roll om författaren är finsk eller finlandssvensk, båda är lika obskyra och exotiska så att säga, noterar Tiia Strandén som strax väljer att lyfta fram Maria Turtschaninoff som tillsammans med den finska författarkollegan Salla Silmukka företräder den växande young adults-genren, dvs. ungdomslitteratur som både unga och äldre läsare gärna läser. Deras böcker har med stor framgång exporterats till ett flertal länder.

Vilken finländsk bok har översatts allra mest under årens lopp?

- År 1845 översattes Kalevala till franska, samt till svenska i Finland, och vårt nationalepos är nog det verk som decennium efter decennium stått stadigt på plats nummer ett över antalet översatta språk – idag finns Kalevala översatt till närmare 60 språk. Och alla som någon gång läst Kalevala vet att det inte är fråga om en alldeles lättöversatt eller lättläst text, så det är minst sagt imponerande!

Mika Waltaris brett upplagda roman Sinuhe ligger på plats nummer två, därefter följer Tove Jansson och en del av våra bästsäljande samtida författare med Sofi Oksanen i spetsen.

Men, evighetsfrågan kvarstår: hur skall en bok vara för att slå igenom på den internationella marknaden?

- Den som hade det receptet skulle vara pojken med guldbyxorna! De utländska förläggarna är oftast ute efter ”en bra bok” … Alla är ute efter det som överraskar, en bok som ingen visste fanns.

- Bokbranschen är också trendkänslig och det märks tydligt inte minst i deckargenren där man ibland efterlyser blodiga och hårdkokta thrillers, en annan gång vill man ha snirkliga och snåriga deckarmysterier eller cozy crime …

Kalevala OBS MODIFIERA INTE
Kalevala OBS MODIFIERA INTE Bild: Miikka Luotio Kalevala

Med tanke på å ena sidan Kalevala å andra sidan Sinuhe som toppar listan över alla tiders mest översatta finländska böcker: bör, eller kan, boken vara väldigt lokal för att också fungera på en internationell marknad?

- Det är också en receptavvägningsfråga: hur mycket ska man ha med av olika ingredienser för att det ska fungera? Men det bör finnas något som är lokalt med i texten, annars är det ingen vits för ett utländskt förlag att gå igenom hela proceduren med att köpa rättigheterna, engagera en översättare och att därefter ta risken att lansera en bok av en författare som bor i Finland och som inte nödvändigtvis kan sitta i morgontv-soffan.

- Det måste helt enkelt finnas någon ingrediens i boken som man inte kan hitta i en inhemsk bok, något mått av ”finländsk exotik”, vad det nu sedan kan vara.

- Men å andra sidan får det inte vara för mycket av den varan heller. Boken får inte enbart handla om interna frågor eller sådant som bara intresserar en finländsk publik. Men var och hur man drar den gränsen är jättesvår.

Pärmbild till Aki Ollikainens roman "Nälkävuosi".
Pärmbild till Aki Ollikainens roman "Nälkävuosi". Bild: Siltala kustannus Aki Ollikainen,nödåren

- Ett gott exempel på en bok som är starkt lokalt förankrad, men som också fungerat bra utomlands är Aki Ollikanens Nödåren (utkom på finska år 2012) som handlar om ett specifikt år på ett specifikt ställe i Finland. Samtidigt är den bokens tema universellt och aktuellt med de stora flyktingströmmar, krig och hungersvält vi har i världen idag. Här har vi ett lokalt, litet exempel på en text som kan vara universell och aktuell också för en läsare som inte har den lokala eller historiska förankringen.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje