Hoppa till huvudinnehåll

Skogsägare vill se kraftig minskning av älgstammen

Älgtjur äter vinbärsbuskar
Älgtjur käkar vinbärsbuskar. Älgtjur äter vinbärsbuskar Bild: Yle/Sune Bergström fjolårskalv

Kring 90 procent av skogsägarna i Österbotten är för en minskning av älgstammen. Den uppskattningen gör SLC:s fullmäktigeordförande Stefan Thölix.

Skogsexperten, professor Matti Kärkkäinen har tidigare talat för att minska på älgstammen till en fjärdedel av dagens nivå. Tankar som inte är främmande bland skogsägare i Österbotten.

Skogsägarna vill se en minskning

Stefan Thölix, SLC:s fullmäktigeordförande, säger att de allra flesta är på samma linje som Kärkkäinen och understöder en ordentlig minskning av älgstammen.

- Jag vågar nog säga att det egentligen handlar om 90 procent av skogsägarna i hela landet. I Österbotten är siffran kanske ännu högre, säger Thölix.

- Speciellt i Österbotten har vi en stor älgstam, fortsätter Thölix.

Thölix är själv både skogsägare och jägare.

De glada minerna till trots är Stefan Thölix och Mats Nylund djupt oroad för det finska jordbruket.
Stefan Thölix. De glada minerna till trots är Stefan Thölix och Mats Nylund djupt oroad för det finska jordbruket. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén mats nylund

Professor Kärkkäinens senaste utspel handlar om att omvandla älgjakten så att man slopar kvoterna för hur många djur som får fällas och släpper jakten fri. Det ska vara upp till markägarna att bedöma hur många älgar som ska fällas på deras område.

- Det är ett förslag värt att beakta, säger Stefan Thölix.

Skogsskadorna irriterar

Viljan att minska på älgstammen har att göra med skogsskadorna som älgen orsakar.

- Det är svårt redan nu och blir ännu svårare framöver att få timmer av bra kvalitet, säger Thölix.

Skadorna uppkommer främst på vintern där älgarna samlas. Det här betyder att vissa skogsägare drabbas hårt medan andra klarar sig undan skador. Därför är det svårt att ge ett medelvärde på hur mycket skadorna kostar skogsägarna.

För några år sen blev det svårare att få ersättning för skogsskador och då sjönk också summorna som betalades ut väldigt kraftigt. Under slutet av pågående år ska systemet ändras igen och då beräknas ersättningarna för älgskador öka med uppskattningsvis 25 procent.

Skogsägarna och jägarna överens, eller?

Frågan om älgstammens storlek är alltjämt på tapeten.

- I dagsläget är skogsägarna och jägarna överens: Stammen är för stor. Frågan är bara hur mycket, säger Thölix.

Så hur stor tycker skogsägarna och jägarna att stammen ska vara?

I dagsläget finns det kring fem älgar per tusen hektar jaktmark i Österbotten.

- Gaffeln är mellan 2,5 och 4,5. Markägarnas önskan ligger närmare 2,5 och jägarnas närmare 4,5, säger Thölix.

Dagens älgstam ligger på kring 90 000 individer. Så överfört på nationell nivå vill markägarna se max 50 000 älgar, funderar Thölix.

Mycket vilt i skogen eller mindre skador

Så skillnaden mellan skogsägarnas och jägarnas målsättning är ändå betydande. Det är trots allt två grupper med i viss mån motsatta intressen.

- Många jägare vill ha mycket vilt i skogen för då är det lättare att jaga. Medan skogsägarna ser skadorna. Dessutom börjar det bli svårt att plantera tall, eftersom den troligtvis blir uppäten av älgen och andra hjortdjur, säger Thölix.

Ser du någon anledning till att hålla kvar älgstammen på samma nivå som idag?

- Nej. Den måste ner. Frågan är bara hur mycket. Personligen tycker jag att tre älgar per tusen hektar är vettigt.

Lättare att tjäna pengar på jakten i Södra Finland

Thölix påpekar att situationen i Södra Finland är delvis annorlunda, eftersom det där finns större sammanhängande områden.

- Där kan skogsägaren tjäna ekonomiskt på jakten om man har mycket vilt på sitt område.

Och det är inte möjligt i Österbotten?

- Vi har splittrade och små ägoförhållanden, snabbt är man över på grannens sida, säger Thölix.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten