Hoppa till huvudinnehåll

Känn igen kroppens tecken på sjukdom

Sonja Kailassaari på motionscykel
Sonja Kailassaari på motionscykel. Sonja Kailassaari på motionscykel Sonja Kailassaari,efter nio

Allmänläkaren Robert Bergholm uppmanar alla att vara observanta på sitt mående. Våra vanligaste folksjukdomar ger sig ofta väldigt långsamt till känna och därför lönar det sig att följa med också mindre förändringar i kroppen.

I dagens värld med internet som en stor informationskälla är det inte alls ovanligt att folk vandrar in på läkarmottagningarna med en färdig diagnos som de vill få bekräftad.

Egna diagnoser

- Det händer med jämna mellanrum, säger allmänläkare Robert Bergholm.

Det kan vara lite jobbigt att nysta upp hur man kommit fram till det, och det kan hända att tiden på mottagningen då går åt till att försöka motbevisa den egna diagnosen.

- Som läkare har vi ju också ett eget Google i huvudet, där man utesluter sjukdom efter sjukdom för att komma fram till en diagnos.

En del patienter kan ha rätt i sina egna antaganden och andra gissar helt åt skogen. Det besvärliga är att människor har en tendens att söka sig till de allvarligaste sjukdomarna.

- Det händer att folk kommer in övertygade om att de har cancer, men att jag efter en stund kommer fram till att det trots allt är fråga om något mycket mindre dramatiskt, berättar Bergholm.

Robert Bergholm med ett konsthjärta
Allmänläkaren Robert Bergholm. Robert Bergholm med ett konsthjärta Bild: Yle/Parad Media Oy robert bergholm

Kroppsspråket säger mycket

Bara genom att iaktta patienten kan man som läkare samla på sig väldigt mycket information om sin patient.

- Jag brukar försöka möta patienten ute i korridoren och då gör jag de första iakttagelserna, berätta Robert Bergholm. Jag ser hur personen sitter, vad den gör. Hur den reser sig upp och går fram till mej säger mycket om hur den mår.

- Sen är det alltid intressant att efter det höra vad personen i fråga egentligen kommit till mottagningen för, konstaterar Robert Bergholm. Det viktigaste är att prata med patienten och faktiskt lyssna på det patienten har att säga. Oftast finns nyckeln till diagnosen där, bara bitarna faller på plats.

I de flesta fall handlar det om våra vanligaste sjukdomar. Och då får man som läkare ofta en ganska klar bild av diagnosen bara på basen av diskussionen med patienten, och då hjälper undersökningen sedan att fastställa diagnosen.

Varnande tecken

Robert Bergholm uppmanar ändå alla till att allmänt sett vara observanta på det egna måendet.

- Om man t.ex. blir onormalt trött och det inte går om när man vilar eller om man plötsligt går mycket upp eller ner i vikt kan det finnas skäl att ta det på allvar, menar han.

Ökad andfåddhet, svettningar, onormalt hög eller låg puls och till exempel värk i kroppen som man inte själv kan förklara kan också vara symptom som det lönar sig att kolla upp hos en läkare.

Gradvisa förändringar

- Alla de här symptomen kan också smyga sig på så pass gradvis att man inte märker det själv. Ibland kan det vara kollegan eller livskumpanen som undrar om allt är okej, berättar Bergholm. Då ska man inte bli sårad utan istället tänka efter vad det kan bero på.

När man märker att något är annorlunda och man tycker att det verkar underligt ska man ta sig till en läkare.

Män drar sig för läkarvård

- Det är ganska typiskt för män att lite dra sig för att gå till en läkare. Oftast är kvinnor mycket klokare på den här punkten när det gäller att gå till läkarmottagningen i tid, konstaterar Bergholm.

Det finns också en del rätt så vanliga sjukdomar som man dessvärre inte själv kan upptäcka.

- Till exempel högt blodtryck och lite förhöjt blodsocker känner man inte av själv, berätta Bergholm.

Diabetes är vanligt

Det finns en miljon finländare som lider av förstadiet till typ två diabetes. Men i måendet märks detta nödvändigtvis inte alls.

- Det finns ändå signaler som tyder på risk för diabetes, vanligtvis är midjan för stor, menar Robert Bergholm. För kvinnor ska man se upp om midjemåttet är över nittio cm och hos män om det är över en meter. I synnerhet om man inte annars heller rör på sig så mycket.

Det enda sättet att veta hur det ligger när det kommer till diabetes till är att ta ett blodprov, och det är också det enda säkra sättet att följa med en eventuell utveckling av sjukdomen.

Akuta och allvarliga symptom

Sedan finns det förstås en del riktigt allvarliga tecken som är bra att känna till.

- I de här fallen är det redan bråttom, säger Bergholm. Om mungipan börjar hänga, om talet börjar försvinna och man har svårt att gå, då ska man ringa 112 direkt, då är det allvar.

Det samma gäller om man får plötslig kraftig bröstsmärta eller till exempel armen börjar domna, då är det något med hjärtat som är fel och då är det bråttom.

Belastningstest för hjärtat

Hjärt -och kärlsjukdomarna hör till de allra vanligaste i Finland. Det finns en del enkla test man kan göra för att kolla upp hur hjärtat mår. Bl.a. ett belastningstest där hjärtats funktioner mäts är ett väldigt konkret sätt att ta reda på det här.

Då får man sätta sig på en konditionscykel medan man monitoreras. Det tas hjärtfilm medan motståndet på cykeln gradvis ökar. Man mäter bl.a. syreupptagningsförmågan, pulsen och förmågan att återhämta sig och då får man en väldigt heltäckande bild av hur hjärtat mår och vad det klarar av, och vilka eventuella brister som finns.

Robert Bergholm medverkar i Efter Nio om tecken på må 25.9.2017 i Yle Fem och på Arenan.

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa