Hoppa till huvudinnehåll

Leo Gammals: Vem bestämmer egentligen över skolmaten?

Porträttbild av Yleredaktören Leo Gammals. I över vänstra hörnet en logo formad som en tallrik med kniv och gaffel, där det står: Skolmat.
Porträttbild av Yleredaktören Leo Gammals. I över vänstra hörnet en logo formad som en tallrik med kniv och gaffel, där det står: Skolmat. Bild: Rolf Granqvist/Yle skolmat,leo gammals

I augusti 2016 infördes ämnet matfostran i läroplanen. Syftet är att öka elevers kunskap om och inflytande över skolmaten. Men vem är det som egentligen bestämmer? Den 25-29 september granskar Svenska Yle skolmaten.

I grundskolans nya läroplan från 2016 står att skolmåltidens uppdrag är att stödja elevernas sunda växande och utveckling samt deras studieförmåga och måltidskunskap.

Vidare står det att eleverna ska uppmuntras att delta i planeringen, genomförandet och utvärderingen av skolmåltiden och i synnerhet av måltidssituationerna.

Det här gäller inte bara skollunchen utan även matens roll i undervisningen och elevens liv som sådan.

Visuellt stödmaterial för kalenderåret

Utbildningsstyrelsen har sammanställt ett fint stödmaterial där matfostran kan tillämpas i flera olika läroämnen. Materialet ger handledning och stöd för undervisning under hela kalenderåret.

Problemet här är att väldigt få lärare i de svenska grundskolorna i Finland känner till det.

Ett annat problem är att elevernas möjligheter att påverka skolmaten trots ökade kunskaper är ytterst liten.

Äta eller inte äta

Om maten inte smakar kan eleven i yttersta fall välja mellan att äta eller att inte äta. Och det gör mellan 20 och 40 procent av landets elever.

Inte varje dag, men tillräckligt ofta för att det skall synas i statistiken.

Det här leder i sin tur till ökat matsvinn. Vetamix-redaktionen på Svenska Yle undersökte nyligen matsvinnet i Helsinge skola i Vanda. Där slängs 25 kilo mat bort varje dag. Det blir 4,7 ton per år.

Forskaren och näringsterapeuten Tanja Tilles-Tirkkonen vid Östra Finlands universitet undersökte läget i landets östra del.

Där äter omkring 80 procent av alla elever skollunch varje dag, men bara 10 procent äter en fullständig måltid med sallad och bröd.

Skolmaten behövs, i synnerhet på måndagar. Det finns skolor som serverar 20 procent mer mat på måndagar för att det finns barn som inte äter varma mål hemma under helgen.

Därför är det viktigt att maten i skolan är både är näringsrik och god.

Matfostran i praktiken

Enligt läroplanen är det lärarna, tillsammans med andra vuxna i skolan, som bär ansvar för matfostran i skolorna.

Det kan betyda vett och etikett vid matbordet, men också att förstå skillnaden mellan ekologisk och konventionell odling inom biologin.

I fysik och kemi kan eleverna lära sig vad som händer när man friterar en fiskpinne eller kokar ett ägg samt processerna bakom fermentering.

I hälsokunskapen ger man information om hur man äter bäst inför och efter hård träning, och hur kroppen tar tillvara näringen från maten.

I geografin kan man till exempel prata om varifrån olika kryddor kommer och i historia blicka bakåt och se hur man åt förr i tiden eller när vegetarianismen kom till Finland.

De nya kunskaperna ska väcka nyfikenhet och elever börjar se på skollunchen med nya ögon. Samtidigt som de i läroplanen utlovade förhoppningarna om att kunna påverka ökar.

Och det är här verkligheten kommer emot och paradoxerna uppenbarar sig. Elevernas möjlighet att till exempel påverka råvarornas ursprung och hur maten tillreds är närmast obefintlig.

Besluten fattas av vuxna

Besluten om varifrån råvarorna kommer fattas inte i skolorna tillsammans med eleverna. De fattas i städers och kommuners beslutande organ tillsammans med affärsverk och andra samarbetspartner.

Besluten fattas på basis av konkurrensutsättning och upphandling, det vill säga besvärliga processer som till och med är svåra för politiker och tjänstemän.

Enkla frågor om smak och doft, vitaminer och mineraler, hemlagat och närproducerat blir plötsligt komplicerade kalkyler och komponenter i en lång kedja av beredningar och redovisningar.

Det kan gå flera år innan man lyckas bestämma om grannens potatis skall kunna köpas upp och eventuellt också få kokas i skolköket.

Dåliga matminnen förs vidare

När vuxna minns tillbaka och ger exempel på rätter från skoltiden på 1970- eller 80-talen nämns ofta dåliga upplevelser först.

Det kan vara dillkött med så kallad gummipotatis, torr sjömansbiff, bittra kåldolmar eller ärtsoppa med stora bitar fläsk i.

Hur många av dem som idag sitter på viktiga poster och besluter om skolmaten bär på traumatiska minnen från sin egen skoltid? Säkert ett flertal och kanske själva föräldrar till barn i skolåldern.

Det är därför något ironiskt att de kan godkänna en upphandling som innebär motsvarande mat till skolorna som de själva vägrade äta eller slängde bort när de var yngre.

En euro per portion

Strama budgetar kan vara en orsak till dylika beslut. Bristande kunskaper eller svag förhandlingsposition en annan.

En portion får kosta i genomsnitt en euro. Budgeten för skolmat är så liten att elevers drömmar om närproducerade grönsaker, veganska specialrätter eller ekocertifierat kött knappast går att uppfylla.

Eleverna har heller inget inflytande över de metoder och tekniker som används när skolmatens tillreds.

I tester har såväl lärare, elever som föräldrar bekräftat att maten smakar bättre om den lagas av den egna kökspersonalen i ett mindre skolkök.

Ätandet går nämligen inte bara ut på att tanka näring och energi inför nästa lektion.

Cook and chill garanterar inte god smak

Därför ifrågasätter många föräldrar och beslutsfattare till exempel cook and chill metoden.

Maten masstillverkas industriellt, kyls ner, transporteras till ett centralkök och värms upp efter några dagar utan dess mer garantier för god smak och doft.

Vem som har lagat maten och varifrån råvarorna kommer förblir oftast oklart för eleverna, vilket går stick i stäv med hela syftet med matfostran i läroplanen.

Skolköken gör sitt bästa

Det här betyder inte att all skolmat skulle smaka illa. Skolmaten får ofta beröm, inte bara av eleverna utan också utanför skolan.

Vartannat år tävlar landets skolor om utnämningen Bästa skolkök i Finland i samband med matmässan Gastro i Helsingfors.

En jury med 40 elever, rektorer eller lärare, kockar och matproffs samt offentliga personer och representanter från olika organisationer smakar sig då fram till årets vinnare.

2014 korades Söderkulla skola i Sibbo till landets bästa skolkök. Två år senare gick pokalen till en skola i Lovisa.

I flera kommuner arbetar man aktivt för att upprätthålla eller förbättra matens kvalitet.

I till exempel Åbo och Pargas används närproducerade livsmedel och i Pedersöre lagar man all mat själv. Där kostar en portion 2,53 euro, varav livsmedlen står för 1,06 euro.

Svenska Yle fixar skolmaten

Måndagen den 25 september inleder Svenska Yle en temavecka med fokus på skolmat.

Vi besöker skolor i hela Svenskfinland och undersöker vilka konsekvenser politiska och ekonomiska beslut får för elever och kökspersonal.

Vi jämför olika modeller av skolkök med varandra. Spotlight har bland annat besökt en skola i Malmö där professionella kockar lagar maten och matsalen byggts om till ett matkvarter.

Närbild pratar om doft och smak med elever i olika skolor. X3M tar reda på vad barn och unga i andra länder äter under skoltid.

För vidare läsning och fördjupning:

Utbildningsstyrelsens hemsida om stödmaterial för matfostran i grundskolorna.

Läs mera:

Skolköket i Oxhamns skola lagar lasagnette  som ska kylas ner och serveras två dagar senare.

Uppvärmd skolmat från centralkök – effektivt och billigt, men inte särskilt aptitretande: "Tonfisk och potatis som flöt i vatten"

I Jakobstad har staden strävat efter att skolmaten ska lagas effektivt och billigt i centralkök, men både elever och lärare klagar på smak och konsistens. Malmö i Sverige har stängt centralköken och satsat på mindre skolkök och restaurangkockar.

Strömsö

Bilder på Instagram

Vi i rutan

  • Camilla Forsén-Ström

    Camilla Forsén-Ström

    Konstexpert
  • Elin Skagersten-Ström.

    Elin Skagersten-Ström

    Redaktör

    Programledare för Strömsö.

  • Jonas Sundström, Strömsön juontaja.

    Jonas Sundström

    Programvärd och redaktör

    Programvärd på Strömsö. Juontaja kahdella kielellä Strömsön lifestyle-ohjelmassa. Ta gärna kontakt på jonas.sundstrom@yle.fi.

  • Jim Björni

    Jim Björni

    Redaktör
  • Lee Esselström

    Lee Esselström

    Redaktör

    Redaktör och hantverksexpert på Strömsö.

  • Owe Salmela.

    Owe Salmela

    Florist
  • Örtexpert Alexandra De Paoli

    Alexandra De Paoli

    Örtterapeut

    Örtterapeut och journalist, uppvuxen i Stockholm men numera bosatt i norra Sverige.

  • Porträtt på Strömsös kock Anders Samuelsson med skog i bakgrunden

    Anders Samuelsson

    Kock

    Jag är Strömsös kock. I köket gillar jag hållbarhet och ekologiska världen, och satsar gärna på det skandinaviska köket i kombination med nya smaker. På fritiden gillar jag friluftsliv och skidåkning.

Nyligen publicerat - Strömsö