Hoppa till huvudinnehåll

Hjärnan kan återhämta sig från språkstörningar

Reijo Vilhonen har afasi. Han pratar med universitetslektor Kati Renvall, men kommunicerar delvis också med ett häfte med viktiga fraser, foton, namn och symboler.
Reijo Vilhonen har afasi. Han pratar med universitetslektor Kati Renvall, men kommunicerar delvis också med ett häfte med viktiga fraser, foton, namn och symboler. Reijo Vilhonen har afasi. Han pratar med universitetslektor Kati Renvall, men kommunicerar delvis också med ett häfte med viktiga fraser, foton, namn och symboler. Bild: Yle/Linus Hoffman afasi,kommunikation,Kati Renvall

Pensionerade kriminalöverkommissarien Reijo Vilhonen har alltid haft lätt för att prata, tills han drabbades av två slaganfall.

- Jag har alltid pratat mycket, säger Vilhonen då han nu fyra år senare har lärt sig tala igen.

- Sedan fick jag två slag, i Sverige 2011 och två år senare hemma. Efter det andra kunde jag inte prata längre.

Rehabiliteringen har gått bra, men han har svårt att minnas ord, han måste bli påmind om hur ord bildas och det är svårare att prata då han är trött.

Har sitt häfte som stöd

Han pratar fortfarande mycket, men ibland blir det lite oklart vad han säger, eller så glömmer han ord. Då tar han sitt lilla häfte till hjälp.

Där har han ända från början av sin rehabilitering samlat viktiga fakta, namn, foton och symboler.

I dag verkar Vilhonen som erfarenhetsexpert och visar hur viktigt det är med rehabilitering och talterapi.

Berör hundratusentals personer i Finland, och deras anhöriga

I Finland har hundratusentals vuxna drabbats av språkstörningar, eller afasi, men färsk forskning visar att man kan återhämta sig.

Tidigare ansågs det att en hjärnskada alltid orsakade bestående svårigheter, men nu finns det bevis för att hjärnan hittar nya vägar. Hjärnan har en reorganisationsförmåga, så kallad plasticitet.

Afasi

Språkliga svårigheter som uppkommer i vuxenålder kallas afasi.
De språkliga svårigheterna kan ta sig uttryck i talet, i förståelsen av andras tal och i förmågan att läsa och skriva.
Den vanligaste orsaken till afasi är störningar i hjärnans blodcirkulation.
Personen kan ha drabbats av hjärninfarkt, sjukdom, skada eller en tumör.
Språkliga problem försvårar ofta också livet hos äldre personer med minnesproblem.

Problemet är att det finns brister i tillgången till talterapi och rehabilitering.

Det visar talterapeuter och forskare inom logopedi från Helsingfors universitet, Tammerfors universitet, Uleåborgs universitet, Åbo Akademi och Åbo universitet, som gett ut den första omfattande boken om afasi, Afasia: Aikuisiän kielihäiriöiden aivoperusta ja kuntoutus.

Det har redan kommit förfrågningar från Sverige om den kunde översättas till svenska.

Finns stora brister i tillgången på logopedisk behandling

Den största orsaken till bristerna är att det inte finns tillräckligt många talterapeuter, samhället sätter inte tillräckligt mycket resurser på rehabilitering, och läkare inser inte hur lång tid en rehabilitering tar.

- Det finns en gammal tro att en person kan bli bättre bara under det först året efter att hon eller han fått afasi, men vid svår afasi kan det ta flera år innan man börjar forma ord. Bara man får uppmuntran så hittar hjärnan nya vägar, säger professor emerita Anu Klippi från Helsingfors universitet.

professor emerita Anu Klippi.
Professor emerita Anu Klippi med den nyutkomna boken. professor emerita Anu Klippi. Bild: Yle/Linus Hoffman logopedi,afasi,Anu Klippi

- Det ska övas tillräckligt länge och tillräckligt ofta. Språk måste användas. Annars glömmer man bort dem.

Men det är svårt att övertyga samhället och läkare om att en person behöver långvarig talterapi och andra sociala möjligheter att använda språket. Det syns inte utåt att en person har afasi.

Situationen börjar bli bättre i Åboland och Österbotten

Det finns också stora regionala skillnader på var man kan få bra rehabilitering. I Helsingfors och Uleåborg är situationen god, för där har man länge utbildat talterapeuter. I östra och norra Finland är det däremot mycket sämre.

I Åbo och Tammerfors börjar situationen förbättras, efter att man 2005 inledde utbildning också där.

- De första talterapeuterna från Åbo Akademi utexaminerades 2010, och nu har vi redan 84 som blivit färdiga. De svenskspråkiga och tvåspråkiga talterapeuterna har fått jobb längs kusten, i Österbotten, Åboland och Nyland, berättar Pirkko Rautakoski, professor i logopedi vid Åbo Akademi.

Pirkko Rautakoski, professor i logopedi vid Åbo Akademi.
Professor Pirkko Rautakoski, Åbo Akademi. Pirkko Rautakoski, professor i logopedi vid Åbo Akademi. Bild: Yle/Linus Hoffman Åbo Akademi,logopedi,Pirkko Rautakoski

Situationen kunde ändå bli bättre på flera orter.

- Kommuner borde anställa fler talterapeuter, och de borde erbjuda rehabilitering tillräckligt länge. Det handlar om livskvalitet, säger Rautakoski.

- Också inom social- och hälsovårdsreformen borde man tala mera om rehabilitering.

Handlar om att kommunicera

Rehabiliteringen gäller nämligen inte bara på sjukhus, utan anhöriga, vänner, tredje sektorn, privata vårdinrättningar, och diskussionsgrupper som Pratkvarnen (Juttutupa).

- Talterapi inom afasi handlar inte bara om tal, utan mera om kommunikation. Personer med afasi kan få mycket hjälp och stöd av anhöriga och andra som de kommunicerar med, säger Kati Renvall, universitetslektor i logopedi vid Åbo universitet.

- Därför fungerar det dåligt med virtuell talterapi eller nätkurser utan människokontakt. Det behövs en växelverkan.

Talterapin är individuell

Dessutom är talterapin väldigt individuell. En del måste öva sig både på att prata och på att förstå tal. Andra kan ha lättare att läsa eller skriva, men oberoende behöver alla hjälp med sin rehabilitering.

Scrabble-lautapeli, kirjaimia.
Scrabble-lautapeli, kirjaimia. Bild: Yle/ Heli Mäkikauppila brädspel,bokstäver,ord,Scrabble

Reijo Vilhonen låg till en början mest i sin säng, men tack vare sin fysioterapeut började han simma och vattenlöpa. Och via den fysiska aktiviteten blev det lättare att börja kommunicera också.

- Men jag skulle vilja ha talterapi oftare, kanske två gånger i veckan, säger Vilhonen.

- Det märks tydligt på sommaren, då jag inte har någon talterapi. Då glömmer jag mycket.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland