Hoppa till huvudinnehåll

Sverige och Finland bäst på börsen i 50 år

Staplar som visar att börskurser och utdelning har vuxit snabbast i Sverige och Finland.
Staplar som visar att börskurser och utdelning har vuxit snabbast i Sverige och Finland. börskurser,Finland,Sverige,ekonomisk tillväxt

Sverige och Finland toppar börsutvecklingen i världen under de senaste 50 åren. Det sammanlagda värdet av utdelning och börskurser är klart bättre än i övriga länder där man kunnat mäta aktieutvecklingen under lika lång tid.

- Det är uppenbart att de nordiska ländernas aktiemarknad har avkastat mycket bra i en internationell jämförelse de senaste 50 åren, säger Martin Paasi som är sparekonom på Nordnet.

Martin Paasi är sparekonom på Nordenet.
Martin Paasi är sparekonom på Nordenet. Martin Paasi

En orsak är att våra företag ofta är ganska små i ett internationellt perspektiv. Små- och medelstora företag gör i regel bättre resultat än stora, bara samplet är tillräckligt stort.

Samtidigt verkar de nordiska länderna ha egenskaper som har gett oss klara fördelar jämfört med andra länder.

- Det är en otrolig skillnad om man tar framför allt Sverige och Finland som är lite bättre än Norge och Danmark. Vare sig man ser på 50, 20 eller 15-års perspektiv hittar man en klar skillnad, säger Johan Hultkranz som är fristående spar- och placeringsmäklare.

Graf som visar hur mycket 100 € satsade i aktier i olika marknader 1992 skulle vara värt i dag.
Hundra euro har på 25 år ökat betydligt mer på börserna i Sverige och Finland än i resten av världen. Det här använda indexet från MSCI är gammalt och gör det möjligt att granska utvecklingen under lång tid, men gör inte Sverige rättvisa. Stora mindre lönsamma bolag drar ner indexet. Små- och medelstora bolag har under den här tiden vuxit mycket mera i Sverige. En normalt spridd placering i svenska värdepapper skulle under dessa 25 år ha gett en större värdeökning än i Finland. Graf som visar hur mycket 100 € satsade i aktier i olika marknader 1992 skulle vara värt i dag. börsuppgång

Nokias fall fällde inte Finland

Det är klart att all ekonomisk utveckling i Finland under 50 år inte har varit en dans på rosor. Nokias fall syns på börskurserna om man tittar på just den tidsperioden, men trots det är Finland nästan i topp i ett längre perspektiv.

- Den nordiska marknaden har varit betydligt bättre än den europeiska marknaden i medeltal under de senaste tio åren. Den globala marknaden har gått ännu bättre, men det beror på att den amerikanska börsen har gått upp extremt mycket från och med 2011, säger Johan Hultkrantz.

Johan Hultkrantz är fristående spar- och placeringsmäklare.
Johan Hultkrantz är fristående spar- och placeringsmäklare. johan hultkrantz

Den amerikanska börsen representerar en stor andel av det globala indexet. Det gör att de globala indexen har stigit kraftigt.

- Finland och Sverige har fortfarande haft en bra utveckling under de fem senaste åren om man jämför med de flesta andra länder och områden än USA, säger Hultkrantz.

Öppenhet har vässat nordisk konkurrenskraft

Det är inte lätt att veta varför just de nordiska länderna klarat sig så bra i en internationell konkurrens. Sannolikt finns det många olika orsaker.

Johan Hultkrantz lyfter fram att Norden uppfattas som ett rent och välutvecklat område med hög moral och etik och med ett behagligt klimat som varken är för varmt eller för kallt. Han tror också att Nobelpriset har bidragit till att ge regionen gott renommé.

- Vi är duktiga på engelska. Vi är små länder med bara 27 miljoner invånare. Det är extremt få jämfört med hela Europa som har över 740 miljoner och USA som har drygt 320 miljoner. Vi är ett jättelitet område. Det betyder att vi måste exportera.

Stefan Haglund är vd för Odin fonder i Finland.
Stefan Haglund är vd för Odin fonder i Finland. ODIN Fund Management,stefan haglund

Stefan Haglund är verkställande direktör för Odin fonder i Finland. Även han ser att finländska företag alltid har tvingats sikta in sig på exportmarknader för att kunna växa och är vana vid konkurrens.

- Det är också viktigt att vi har stabila samhällen med låg korruption och starka statsfinanser. Vi är också bra på produktionsteknologi och logistik. Allt det här stöder företagsamhet.

Dessa fördelar tycks gagna finländska bolag även om deras verksamhet till stor del sker utomlands, på samma marknader där konkurrenterna agerar.

- Vi använder samma maskineri och konsulter där som här. Man vet hur man har gjort det i Finland och i övriga Europa, och man kopierar konceptet till Kina, Uruguay och Brasilien.

Jag tror att så länge vi ...håller en lagom balans mellan kapitalism och socialt ansvar har vi en chans.

Samtidigt är det klart att det inte räcker med att vara ett litet land för att ekonomin skall gå bra.

- Belgien och Nederländerna, som också är relativt små länder har inte lyckats lika bra på börsen under de senaste 25-30 åren. Det är något speciellt med Norden, säger Johan Hultkrantz.

Nordiska välfärdsstaten syns i börsframgången

Välfärdssamhället omtalas ofta som en kostnad. Speciellt i takt med att befolkningen åldras ökar oron för hur vi skall ha råd med samhällsservicen i framtiden.

Den goda börsutvecklingen indikerar ändå att de skattepengar som tidigare har satsats på välfärdsamhället har gett utdelning.

- Jag tror att den nordiska modellen har kommit på någonting bra. Jag tror att så länge vi varken blir för socialdemokratiserade eller för kapitaliserade utan håller en lagom balans mellan kapitalism och socialt ansvar har vi en chans. Genom att finjustera läget och styra tillbaka när vi märker att ekonomin börjar tryta kan vi ha en mycket gynnsam utveckling också i framtiden, säger Martin Paasi.

Vi känner alla välutbildade och språkkunniga finländare som inte har fast jobb.

- Tack vare vår grundtrygghet kan man misslyckas och ändå leva ett ganska bra liv om man jämför med hur de flesta andra har det i världen. Det kan leda till att man känner sig trygg i livets alla situationer. Det är viktigt, säger Johan Hultkrantz.

Varför klår Sverige Finland?

De nordiska länderna har många övergripande likheter, men också stora skillnader.

Martin Paasi betonar att de bakomliggande orsakerna till att den svenska och finska aktiemarknaden har gått väldigt bra under de senaste femtio åren är lite olika.

- Finland har i högre utsträckning utvecklats som ekonomi från ett utvecklingsland till ett i-land. I Sverige betonas andra faktorer.

- Det kan ju ha att göra med det att det i Sverige finns en aning fler innovativa människor och företag som kanske tänker lite mer i nya banor, tror Johan Hultkrantz.

Han citerar finansmannen Björn Wahlroos som säger att svenskarna är bättre på att sälja eftersom de är bättre på vita lögner.

- Det kan handla om sådana saker, men skillnaderna är så små att det är svårt att komma med annat än spekulationer. Man måste också komma ihåg att Sverige just nu har aningen lägre arbetslöshet än Finland. I Sverige är arbetslösheten bland dem som är födda i riket bara tre till fyra procent.

Det gäller för oss att vara alerta och inte bli för bekväma.

Johan Hultkrantz definierar full sysselsättning så att den som vill ha ett jobb kan få ett, och då råder det i praktiken full sysselsättning bland infödda svenskar. Så är det inte i Finland.

- Vi känner alla välutbildade och språkkunniga finländare som inte har fast jobb. I Sverige känner jag inte någon som skulle vara utan jobb som är född i Sverige, talar svenska och har en viss utbildning. Det är den stora skillnaden mellan Sverige och Finland i dag och under de senaste fem åren. Arbetsmarknaden är tuffare i Finland.

Är välfärdsstaten en trumf i framtiden?

Den kanske intressantaste frågan är om Sverige och Finland kan räkna med motsvarande fördelar i framtiden.

- Nu gäller de säkert delvis ännu i dag, men man får inte veta allt av att titta bakåt. Man skall komma ihåg att förändringen inte syns så snabbt på långa serier. Vi har industrier där vi inte är så starka för tillfället, så som informationsteknologi. Jag tror att situationen har förändrats en del. Å andra sidan är många basfaktorer lika bra som tidigare. Vi får hoppas att vår utbildningsnivå håller i sig så att vi inte ger bort allt, säger Stefan Haglund från Odin fonder.

Han oroar sig för att kraven på snabba högskolestudier kan bli för hårda.

- Om du pressar högskolestuderande för mycket så att de inte klarar av att studera färdigt kan det nog bli jobbigt.

Martin Paasi påpekar att konkurrensen är hård. Dagens snabbt växande ekonomier har inte haft fungerande börsmarknader tillräckligt länge för att man skall kunna mäta deras börsutvecklingar under de senaste 50 åren.

- Om vi inte är vaksamma och passiveras kommer nog konkurrensen från 1,4 miljarder kineser att köra över oss. Det gäller för oss att vara alerta och inte bli för bekväma. Vi måste fortsätta att vara strävsamma och förbättra produktiviteten i våra respektive ekonomier, säger Martin Paasi.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes