Hoppa till huvudinnehåll

Kemikalieskeptikerna: Kan du inte uttala det ska du inte äta det

Medel som skyddar mot insekter
Medel som skyddar mot insekter Bild: Yle/Jyrki Karjalainen smart stuff

“Akta dig för farliga kemikalier! Köp vår kemikaliefria kattsand! Borsta med vår kemikaliefria tandkräm!”

Hmmmmmm...

Är det verkligen så att “kemikaliefritt” alltid är bäst och att en “kemikalie” alltid är mer eller mindre detsamma som ett gift? Oberoende om det handlar om mat eller städartiklar i hemmet.

Man får lätt den uppfattningen då man följer med diskussionen på webbens kommentarsspalter, att använder du “kemikalier” så är du dödens, minst!

Speciellt i USA är misstron mot “chemicals” en stor business. Till exempel: “kemikalieskeptikern” Vani Hari, eller “The Food Babe” som hon kallar sig, är en megakändis med mer än 50 miljoner besökare per år på sin blogg.

Bloggaren Vani Hari, alias The Food Babe.
Bloggaren Vani Hari, alias The Food Babe. Bloggaren Vani Hari, alias The Food Babe. Bild: Charlotte Video Project Vani Hari,pseudovetenskap

Hari har fört aggressiva kampanjer mot olika snabbmatsföretag och via offentliga påtryckningar och kampanjer tvingat dem att avlägsna suspekta “kemikalier” från sina recept. Mer än 600 produkter och företag finns till dags dato på The Food Babes aja baja-lista.

Vani Hari har en princip som hon sammanfattar så här: “Om du inte kan läsa det eller uttala det så ska du inte äta det.”

Då är frågan: skulle du äta produkten vars innehållsförteckning du ser nedan?

Innehållsförteckningen för ett ägg.
Ser farligt ut, eller hur? Innehållsförteckningen för ett ägg. ägg,kemikalier

Gissade du redan vilken produkt som avses? Nå det är ju naturligtvis ett vanligt hönsägg.

Naturen kunde det här med kemikalier i miljontals år innan vi gick in i labbet och började mixtra.

Flera skrämmande innehållsförteckningar för naturliga produkter hittar du här.

Den farliga flygplansluften

"The Food Babe" begränsar inte sitt pseudovetenskapliga korståg till livsmedel. 2011 angrep Vani Hari på sin blogg flygbolagen för att de äventyrade passagerarnas säkerhet genom att snåla på syret i luften ombord på flygplanen.

“Luften som pumpas in i kabinen är inte rent syre, det blandas ut med kväve, ibland så mycket som 50%!” rasade hon i ett blogginlägg (som hon senare tog ned).

Alerta läsare noterar ju naturligtvis här att den luft vi andas också i normala fall innehåller 78% kväve och 21% syre. Om flygbolagen pumpade in rent syre i kabinen skulle flygplanet explodera av minsta gnista. Var glad för kvävet!

Jorden kallar

Men för att återgå till jorden och produkterna vi använder i hemmet: är “kemikalier” automatiskt av ondo? Bör vi undvika kemikalier till varje pris? Vad är kemikalier?

Framför allt den sistnämnda är en enkel fråga som har ett förvånansvärt komplicerat svar, som rätt långt beror på vem man talar med.

I vardagsspråket kan vad som helst vara kemikalier. Sannolikt eftersom man på engelska talar om “chemical substances”. Men det är inte strikt taget riktigt samma sak som “kemikalie”, utan snarare ett kemiskt ämne.

Nå, så här är det hur som helst: enligt definitionen från Svenska kemistsamfundet finns det tre kategorier i den här familjen: Kemiska ämnen, kemiska produkter och kemikalier.

• Med ”kemiskt ämne” avses ett grundämne eller dess föreningar med andra grundämnen till molekyler eller specificerade entiteter av ett och samma slag.

• Med ”kemisk produkt” avses ett kemiskt ämne eller en blandning av flera sådana, som används industriellt eller kommersiellt.

• Med ”kemikalie” avses en kemisk produkt som är makroskopiskt homogen.

En kemikalie är alltså ett ämne - grundämne eller förening, eller en blandning av dessa - som används industriellt och kommersiellt, är makroskopiskt homogent (= kan också vara en blandning) och dessutom, det är inte avsett till att ätas.

Äta eller inte äta?

Ett ämne kan dessutom både vara och inte vara en kemikalie på en och samma gång, beroende på vad man gör med det.

Ättika, till exempel, en gammal favorit bland husmorsknepen.

Använder du ättikan till att lägga in gurkor så är det inte en kemikalie, men använder du samma ättika till att tvätta fönster, då är den en kemikalie, men bara om du tar betalt för dina fönstertvättartjänster.

Som sagt, för att ämnet ska klassas som en kemikalie ska det användas industriellt och kommersiellt.

Tvättar du bara fönster för ditt höga nöjes skull så är ättikan du använder, tja, bara vanlig kemikaliefri ättika.

Sammanhanget avgör

Huruvida någonting är eller inte är en kemikalie beror med andra ord på sammanhanget och tillämpningen.

Men okej då, så där som tumregel, enligt handelns fackjargong här hemma är en kemikalie helt enkelt ett kemiskt ämne eller en blandning av kemiska ämnen som har tillverkats industriellt.

Men bara för att någonting har tillverkats industriellt så är det ju inte nödvändigtvis farligt för hälsan. Fast det kan självklart vara det också. Om det är fråga om en giftig kemikalie.

Till Finland importerar man för tillfället, eller tillverkar här, nästan 30 000 produkter som klassificeras som hälsovådliga. Inalles innehåller de mer än 5 000 ämnen som är stämplade som farliga.

Men bara för att någonting definieras som en kemikalie eller har ett E-nummer så är det alltså inte automatiskt farligt för hälsan.

Slå upp det!

Apropå nummer, det finns ännu ett sätt att definiera kemikalier: om det har ett så kallat CAS-nummer. (Sök här.) Och där finns massvis med stuff som är ätbart och drickbart.

Etanol, det där som vi dricker för att bli fulla, har till exempel numret 64-17-5.

Syre har CAS-numret 231-956-9.

Diväteoxid har CAS-numret 7732-18-5. Vani Hari skulle säkert råda dig att inte dricka det, så svårt som det är att uttala. Trots att det bara är vanligt vatten.

Fast å andra sidan kan man ju dö av att dricka för mycket vatten också, då står det hyponatremi som dödsorsak.

Vatten som hälls i ett genomskinligt glas. Ljusblå bakgrund.
Mmmm, diväteoxid! Vatten som hälls i ett genomskinligt glas. Ljusblå bakgrund. Bild: All Over Press Natriumsilikat,vattenglas,vatten,glas

Natriumklorid eller vanligt salt (CAS-nummer 7647-14-5) är nödvändigt för att vi ska överleva. Allt liv på jorden, mer eller mindre, är beroende av det.

Fast ät mer än 100 gram av det på en gång och du dör.

Här kommer vi till en annan tumregel med kemikalier: se till att hålla dosen på en lämplig nivå. “För mycket och för lite skämmer allt”, som mormor brukade säga.

Var noga när du kombinerar!

Var också noga med vilka ämnen du kombinerar. Till exempel, skiljer du åt det vanliga bordssaltets två beståndsdelar, natrium och klor, så får du två riktigt djävulskt giftiga och farliga ämnen.

Klor användes som stridsgas i första världskriget, och natrium - tja, kolla in vad som händer då ett gäng med rednecks kastar en klump av ren natriummetall i en sjö.

Som sammanfattning: Är kemikalier farliga och bör undvikas? De kan vara det, men inte bara för att de är “kemikalier”. Allt beror på sammanhanget. Kemikalier kan också vara nödvändiga för själva livet.

Det tycker jag att vi skålar för, med ett stort glas iskall diväteoxid!

Läs också

Nyligen publicerat - Vetenskap