Hoppa till huvudinnehåll

Plugga vid ÅA: Filosofi

Professor Martin Gustafsson och studenten Sara Smeds står framför en trappa
Professorn i filosofi Martin Gustafsson och studenten Sara Smeds Professor Martin Gustafsson och studenten Sara Smeds står framför en trappa Bild: Yle/Nina Bergman Åbo Akademi,filosofi,sara smeds
Vi har alltid varit måna om att vara tillvända. Jag tror filosofin mår dåligt av att isolera sig i ett elfenbenstorn

- Annars kan frågorna lätt bli tomma och tekniska.

Det säger professorn i filosofi, Martin Gustafsson. Och det är inte svårt att hitta ÅA-filosofer bland dagens samhällsengagerade debattörer och kolumnister i Svenskfinland. Exempelvis Joel Backström, Mari Lindman, Hannes Nykänen, Camilla Kronqvist, Ylva Gustafsson och Antony Fredriksson.

Filosofin var roligare

Studerande Sara Smeds har filosofi som sitt huvudämne vid Åbo Akademi. Hon kom i kontakt med filosofin i gymnasiet där hon valde fördjupade kurser i ämnet. Där kunde man diskutera frågor som inte togs upp på annat håll i skolan eller vardagen.

Professor Martin Gustafsson inledde sina studier i naturvetenskaper men kom snart på att han tyckte det var roligare med filosofi. Han hade också blivit uppmuntrad att läsa filosofi av en lärare i gymnasiet. Till slut fick han en blandad examen som också innehöll studier i historia.

Idag är han professor i ämnet och ordförande i Nordiska Wittgensteinsällskapet.

Filosofi om vad som helst

Det är vanligt att man kombinerar filosofi med studier i exempelvis datavetenskap, teologi och matematik. Filosofin gränsar till nästan alla andra ämnen. Man kan göra filosofi om vad som helst, hävdar Martin Gustafsson.

- Matematikens filosofi, musikens filosofi eller religionsfilosofi.

Det är så roligt för filosofin är både väldigt barnslig och väldigt sofistikerad.

Filosofin är inget eget område.

- Det är mer ett sätt att tänka och reflektera som kan bli viktigt på alla möjliga områden.

Inom filosofin är frågorna det viktiga och inga frågor är för dumma.

- Det är så roligt för filosofin är både väldigt barnslig och väldigt sofistikerad.

Det säger professorn med stor förtjusning i rösten.

Filosofin ger utrymme för reflexion som behövs alltmer

Sara Smeds visste inte hur det skulle bli att studera filosofi "på riktigt" när hon inledde sina studier för fem år sedan. Men hon blev inte besviken. Från den första veckan vid Akademin visste hon att hon hade valt rätt. Det är här hon trivs.

Martin Gustafsson tycker det är lättare och lättare att motivera varför man ska läsa filosofi idag:

- Jag tror vi ger utrymme för en slags reflexion som får mindre och mindre utrymme annars i samhället där man har en känsla av allt accelererar och går allt snabbare.

- Medan i filosofin så sätter vi oss ner och har två timmar och diskuterar en fråga på allvar. Vågar dröja vid dom lite barnsliga problemen.

Vem behöver inte filosofi?

Vad är då viktigast i filosofin? Att diskutera, att skriva eller att läsa? Martin Gustafsson är övertygad om att allt det är viktigt. När folk frågar vad man gör som filosof brukar han säga:

-Man tänker, skriver, läser och pratar med andra.

Sara Smeds upplever att filosofin hjälper henne att hantera information från andra ämnesområden. Som exempel tar hon sina studier i pedagogik. Hon har velat kombinera dem med sitt huvudämne filosofi genom att gå djupare in i frågor som är aktuella inom pedagogiken.

- Om vad en bra pedagogik är. Om hur man får påverka elever, får man bestämma vad de ska vara intresserade av eller vad de ska läsa?

-Hur vet vi vad som är viktigt för eleverna? Är det korrekt av oss vuxna att bestämma vad elever ska veta och tycka är viktigt?

Det märks att Sara Smeds är van vid att formulera viktiga frågor. Och att ställa dem ur ett mer filosofiskt perspektiv.

Att diskutera är också en naturlig del av studierna för den som studerar filosofi. Inte minst genom forskarseminarierna som är obligatoriska för studenterna. Många av kurserna i filosofi är också upplagda som seminarier där diskussion ingår.

Den viktiga samhällsförankringen

Filosofin är ett litet ämne där det är viktigt att hålla kontakt till alla som studerar eller annars är anknutna till ämnet. Det är också viktigt att hålla kontakt med samhället utanför. Ämnets webbplats är ett bra exempel på det här. Här ges rätt konkreta tips på hur man ska gå tillväga om man vill läsa filosofi vid Åbo Akademi. Och portalen FILOSOFIA.fi innehåller det mesta man behöver för att bilda sig en uppfattning om ämnet. Det här är något som har fortsatt växa sedan ämnets förra professor Lars Hertzberg.
satte fart på det, berättar Martin Gustafsson.

- Vi har alltid varit måna om att vara tillvända. Jag tror filosofin mår dåligt av att isolera sig i ett elfenbenstorn.

- Eftersom man inte har något klart eget ämne så blir frågorna rätt tomma och tekniska om man inte också står i kontakt med andra vetenskaper och folk utanför.

I någon mening är de samhällsengagerade filosoferna i debatten arvtagare till en tradition som går längre tillbaks

Professor Martin Gustafsson kommer från Sverige och har där märkt samma tendenser med filosofer i samhällsdebatten. Han tror det finska engagemanget och den framträdande rollen har gamla anor:

- Jag tror att en sådan som Georg Henrik von Wright var viktig för att ge filosoferna en slags position i den finska samhällsdiskussionen.

- I någon mening är de samhällsengagerade filosoferna i debatten arvtagare till en tradition som går längre tillbaks.

Martin Gustafsson tror också att den miljö som har funnits vid Åbo Akademi har påverkat debattörerna.

- Här vill jag igen nämna min företrädare Lars Hertzberg.

Martin Gustafsson verkar själv fortsätta traditionen både när det gäller samhällsengagemang och språkfilosofi i Ludwig Wittgensteins anda.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland