Hoppa till huvudinnehåll

Analys: En lyckad kurdisk självständighet hänger på grannländernas välvilja

Kurder firar för att visa stöd för Kurdistans självständighetsomröstning.
En kurdisk man firar för att visa sitt stöd för Kurdistans självständighetsomröstning. Kurder firar för att visa stöd för Kurdistans självständighetsomröstning. Bild: EPA/Mohamed Messara Irakiska Kurdistan

Mer än 92 procent av de irakiska kurderna röstade för självständighet i en folkomröstning på onsdagen. Nu återstår att se hur grannländerna reagerar.

I väntan på resultaten har spänningen mellan den kurdiska regeringen och regeringen i Bagdad och grannländerna ökat.

Iraks premiärminister Haider al-Abadi kräver nu att kurdiska styrkor drar sig ur den omtvistade oljestaden Kirkuk - samtidigt som det irakiska parlamentet vill skicka soldater för att återta området.

Hoten kan tolkas som en klar upptrappning

Det här är Bagdads första militära hot, säger Svenska Yles utrikesredaktör Viktor Heikel.

Kirkuk hänger ihop med en av grundpunkterna i den kurdiska presidenten Massoud Barzanis kampanj för självständighetsomröstningen.

Iraks premiärminister Haider al-Abadi sitter i en stol.
Iraks premiärminister Haider al-Abadi. Iraks premiärminister Haider al-Abadi sitter i en stol. Bild: EPA/MICHAEL KAPPELER Haider al-Abadi,Irak

Barzani vill att kurdernas insatser mot Islamiska staten belönas med att de äntligen får en egen stat. Både kurderna och Bagdad anser att Kirkuk är ett område som de anser att de borde kontrollera. I och med kriget mot IS är det kurderna som tagit kontroll i området.

Utan omröstningen skulle staden troligen ha varit föremål för långa och svåra förhandlingar.

Iraks premiärminister sänder nu en signal genom att kräva det här området tillbaka. Det är ett ultimatum som visar att Barzani inte förstärkt kurdernas ställning - snarare försvagat den.

Hittills har premiärminister Abadi försökt hota med att strypa en del förutsättningar för kurderna. Han har krävt att irakiska myndigheter får kontroll över gränsövergångarna och flygfälten med en tidsfrist på fredag.

Om hans krav inte uppfylls kommer Bagdad att se till att en blockad införs mot det kurdiska området.

Irakier röstar i den kurdiska folkomröstningen om självständighet
Irakier röstar i den kurdiska folkomröstningen om självständighet. Irakier röstar i den kurdiska folkomröstningen om självständighet Bild: EPA-EFE/GAILAN HAJI Irak,Irakiska Kurdistan,folkomröstningar

Blockaden kan bli ekonomisk katastrof för kurderna

Det kurdiska området importerar en stor del av livsmedlen och andra varor via Iran och Turkiet. Främst är de beroende av oljeexporten som är den enda inkomstkällan.

Läget förvärras en långvarig tvist om hur oljetillgångarna ska fördelas, vilket har lett till att regeringen i Bagdad inte överfört några pengar till kurdiska regeringen.

Den kurdiska regeringen har sålt sin olja via Turkiet till utländska bolag på kredit. Det här betyder att stora lån har utlovats i utbyte mot löften om andelar av oljeproduktionen.

Blockaden skulle förhindra försäljningen av oljan, strypa inkomsterna och göra det omöjligt för den kurdiska regeringen att betala sina lån.

Grannländerna vill inte se lyckade exempel på kurdisk självständighet

Grannländerna Turkiet och Iran har egna kurdiska minoriteter som också kämpar för autonomi eller självständighet. På grund av det här är det sannolikt att de inte har några problem med blockaden.

Varken Turkiet eller Iran vill se ett lyckat exempel på en självständighetskamp för någon kurdisk grupp - de vill visa att liknande försök kommer att sluta illa.

En blockad skulle drabba Turkiet med en ekonomisk förlust men president Recep Tayyip Erdoğan har redan antytt att man gärna betalar priset. Han har redan sagt att kurderna kommer att gå hungriga om de går vidare med sina självständighetsplaner.

Recep Tayyip Erdogan håller tal framför en Turkiet-flagga.
Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan. Recep Tayyip Erdogan håller tal framför en Turkiet-flagga. Bild: EPA/DANIEL KOPATSCH Recep Tayyip Erdogan,Turkiet,erdogan

Kurdernas president kan inte dra sig ur

Man kan inte med säkerhet säga varför den kurdiska regeringen försatt sig i sin nuvarande situation, säger Svenska Yles utrikesredaktör Viktor Heikel.

En rådande teori är att president Barzani har använt självständighetsomröstningen och viftat med den den framför Bagdads näsa som ett sätt att tvinga fram nya förhandlingar om nya autonomivillkor. Om så är fallet har planen slagit slint.

Tanken om en egen stat har fått stort stöd bland kurderna. När processen sattes i rullning har Barzani inte längre kunnat dra sig ur utan att verka svag i relation till Bagdad och förlora stöd på hemmaplan.

Irakiska Kurdistans president Massoud Barzani.
Den kurdiska presidenten Massoud Barzani. Irakiska Kurdistans president Massoud Barzani. Bild: EPA/GAILAN HAJI Massoud Barzani,Irakiska Kurdistan

Grannarnas inställning avgör

I teorin har kurderna verktyg för att grunda en egen stat. De har tillgångar som olja och en förhållandevis utbildad befolkning.

Det kurdiska området är det mest välfungerande och välbärgade området i Irak. Även deras militär består av en erfaren och stor, väpnad styrka som kan försvara området.

I slutändan är det ändå grannländernas inställning som avgör det hela. Det visar hoten från den irakiska regeringen, säger Svenska Yles utrikesredaktör Viktor Heikel.

Ett annat problem är de djupa inre splittringarna bland kurderna. Senast under 90-talet ledde de till ett inbördeskrig.

I samband med folkomröstningen har kurdernas splittringar kommit upp till ytan igen.

Artikeln är baserad på en intervju med Yles utrikesredaktör Viktor Heikel som sändes i Aktuellt 17 den 27 september 2017.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes