Hoppa till huvudinnehåll

Biträdande JO om hemvården: Oacceptabelt låta gamla vänta i våta blöjor

Maija Sakslin står vid en invaskylt.
Maija Sakslin är oroad över de brister inom hemvården som det rapporteras om. Maija Sakslin står vid en invaskylt. Bild: Jeanette Björkqvist Maija Sakslin

Hemvårdsklienter som ligger i våta blöjor och väntar på toalettbesök, inte får sina mediciner i tid och inte får ordentlig vård morgon eller kväll är oacceptabla problem, säger biträdande justitieombudsman Maija Sakslin i en intervju för Svenska Yle.

Inom kort offentliggörs den kartläggning av hemvården, som för lite mer än ett år sedan initierades av justitieombudsämbetet och Människorättscentret.

Syftet var att få någon slags uppfattning av läget, men Maija Sakslin är den första att medge att även om man lyckats ringa in någon bild så berättar resultatet inte hela sanningen.

Få tar direkt kontakt

Svenska Yle har fått ta del av den kommande kartläggningen.

Den är gjord av Taloustutkimus och baserar sig på telefonintervjuer med 451 äldre och deras anhöriga. Av dem var elva procent hemvårdsklienter.

Det handlar alltså inte om någon kvalitativt utförd studie, för utan lov kan JO inte gå hem till någon.

Men Sakslin hör så som alla andra om larmrapporter från hemvården i medierna och ibland, men inte tillräckligt ofta, tar människor kontakt med ämbetet.

Rapporten stärker delvis uppgifter hon har från andra sammanhang.

I den kartläggs bland annat de äldres kunskap om hemvårdsservice, samt deras upplevelser av den service de får.

Resultatet är på det hela taget gott. De äldre och deras anhöriga, som man nått per telefon, är i regel nöjda. Samtidigt framkommer det att många gärna skulle få mer service, i de fall de känner till att sådan finns.

10 000 personer mestadels inomhus

Den vanligaste formen av service som ges är någon form av hälsovård – 73 procent av de tillfrågade har sådan. Därefter är steget till följande service långt: städ- eller hemvårdsservice och vårdinsatser i form av tvättning eller påklädning har bara en knapp tredjedel av de tillfrågade.

När det gäller mer specifika insatser så som läkarservice i hemmet, ledsagare utomhus eller tandvårdsservice så anger under tio procent att de har sådan.

Det som också verkar vara ovanligt är livskvalitetshöjande insatser i form av hjälp med att gå ut.

I kartläggningen anger nästan 20 procent – eller omvandlat till ett större perspektiv 10 000 människor – att de får gå ut endast en gång per månad.

Av de tillfrågade anger bara åtta procent att de har utegångsservice.

Vi har sett och hört om människor som nästan bara ligger i sängen och är ensamma.― Maija Sakslin, biträdande JO

Annat som kommer fram är att en knapp tredjedel – eller 17 500 gamla – känner sig ensamma och att åtta procent – eller 4 500 personer – känner sig otrygga i hemmet.

– Det vi ser i rapporten och via vårt övriga övervakningsarbete är att det finns väldigt bra kommuner. Men så finns det kommuner där det inte fungerar. Vi har sett och hört om människor som nästan bara ligger i sängen och är ensamma. Då kan man fråga sig om det är ett människovärdigt liv: Att vara ensam och isolerad utan kontakt med någon annan än en vårdare som kommer några gånger per dag?

Klocka ligger på bord.
Tiden blir lång för de gamla som bara träffar hemvårdens skötare någon gång per dag. Klocka ligger på bord. Bild: YLE / Marcus Rosenlund Äldreomsorg,tidtabeller,klockor

Är du orolig över hemvårdens situation?

– Om man tar ett lätt exempel: Ifall det inte är möjligt för den gamla att ensam gå på toaletten så är det oacceptabelt att man måste sitta och vänta med blöta blöjor.

Andra rättigheter som Maija Sakslin anser är fundamentala är att hemvårdens klienter får sin medicin i tid, samt att hon eller han inte behöver lägga sig tidigt på dagen för att det inte finns tillräcklig service på kvällen.

Bedömer hemvårdaren att den gamla är i för dåligt skick för att leva ett människovärdigt liv hemma så anser hon också att rapporteringssystemet måste vara snabbt och effektivt.

– Då ska också de som bör reagera göra det. Endera ska klienten få mer vård hemma eller en plats på servicehem. I en del kommuner fungerar det här, i andra inte.

JO övervakar alla

Justitieombudsämbetet är den översta laglighetsövervakaren. Det betyder att man övervakar andra myndigheter och har rätt till all information i de fall som utreds.

Förekommer oklarheter, eller direkta fel, så kan JO ge en rekommendation som är fallspecifik eller nationell.

Är den lagstiftning om äldrevård som Finland har en sådan att man kan utgå ifrån att alla ska få en människovärdig hemvård?

– Lagstiftningen är modern, och vi har goda möjligheter att övervaka på basis av den. Men det finns alltid sådant som går att göra bättre och som skulle behöva en mer detaljerad lagstiftning.


Men lagen tillåter inte att en gammal lämnas ensam med smutsiga blöjor i flera dygn?

– Nej, det får man inte göra.

Hoppas fler tar kontakt

Inom kort kommer Maija Sakslin också att utreda vad som hänt i det fall, där en 92 år gammal kvinna i Hangö nyligen avled av undernäring. JO blir automatiskt inkopplad då någon omkommit.

Alla kan överklaga till oss.

Hon hoppas ändå att fler hör av sig innan det gått så långt. Har klienten avlidit kan det vara svårt att utreda alla detaljer i efterskott, men i förebyggande syfte har JO mandat att ingripa om det behövs.

– Ombudsmannen finns till för att undersöka sådana här oklara situationer. Alla kan överklaga till oss. Det som är viktigt att minnas är ändå att alltid om man ber om mer, bättre eller annorlunda service så ska man kräva ett beslut. Då går det att ompröva beslutet och se om det var rätt.

Läs också