Hoppa till huvudinnehåll

Jakobstad försöker förbättra språkklimatet

Storgatan Jakobstad
Storgatan Jakobstad Bild: Nathalie Lindvall Jakobstad,jakobstads kyrka

Jakobstad som hamnade på jumboplats i den senaste språkbarometern tar itu med att förbättra språkklimatet. Åtgärder ska komma med i stadens strategiplan, säger stadsdirektör Kristina Stenman.

Det var ifjol Jakobstad hamnade på en jumboplats i språkbarometern. Man mätte hur minoriteten upplevde sin situation på en tvåspråkig ort.

Bäst var Grankulla där 90 procent av den svenska minoriteten upplevde situationen som bra. I Jakobstad upplevde endast två av tio finskspråkiga språkklimatet som gott.

"Servicen ska fungera"

Sedan dess har det inte hörts så mycket av språkbarometern, men nu säger stadsdirektör Kristina Stenman att staden tar itu med frågan.

Åtgärdsförslag utreds på tjänstemannanivå och språkfrågan kommer att föras till fullmäktige för diskussion.

- Vi måste försäkra oss om att servicen fungerar och se till att vi har ett språkklimat där alla upplever att det är bra och tryggt att bo här.

Betjäningen fungerar

Staden fungerar på två språk, säger Stenman. Invånarna betjänas på sitt modersmål och alla handlingar och protokoll översätts.

Klagomål kom mot hvc-jouren. Det beror troligen på språkkunskapen hos inhyrda läkare, tror Steman.

Men språklimatet handlar inte bara om betjäning på modersmålet utan också om mera svårgripbara frågor om hur invånarna upplever staden. Språkgrupperna är delvis uppdelade i till exempel föreningslivet.

Kristina Stenman
Kristina Stenman. Kristina Stenman Bild: Nathalie Lindvall stadsdirektör

Varför svenskt och finskt inte möts naturligt är inte lätt att svara på. Kristina Stenman nämner historiska orsaker.

Konflikter har också blossat upp i hårda debatter om skolnätet. Också det faktum att Jakobstad inte erbjuder finskspråkig yrkesskolutbildning har varit en missnöjesfaktor.

- Vi måste fundera på bakgrunden till missnöjet, säger Stenman.

När man lyssnar på Stenman förstår man att staden inte vill hamna på jumboplatsen i nästa språkbarometer om fyra år. Men risken finns.

Också i språkbarometern från 2012 intog Jakobstad en sista plats. Det är mest unga och personer under 50 år som är missnöjda med språkklimatet.

En "äkta" stadsbo

Visst är det språkskillnad i staden med två grupper som lever sida vid sida, säger Sinikka Kondracka, född och uppvuxen i Jakobstad.

Kondracka känner många vanliga stadsbor, som hon kallar dem, efter att ha jobbat närmare 40 år på arbetskraftsbyrån.

- Nog är det svårt för en finskspråkig inflyttare att komma in i svenska kretsar. Språkgrupperna lever så separat.

Själv har hon både finska och svenska vänner, men upprepar, det är inte lätt att komma in i svenska kretsar.

Sinikka
Sinikka Kondracka. Sinikka Bild: Nathalie Lindvall jakobstad

Sedan har vi inflyttarna från finska sjöbygden. De kom i massor på 60-talet efter jobb på Schaumans men blev aldrig "äkta stadsbor", som Kondracka uttrycker det.

I Jakobstad fanns jobb och hus men hemmanet fanns i Kortesjärvi, Evijärvi eller Lappajärvi och dit de åkte till helgerna.

- De engagerade sig inte i Jakobstad på samma sätt som urinvånarna.

Fråga ungdomarna

Språkbadet och att gymnasierna finns i samma byggnad i Jakobstad ser Kondracka som en ljusglimt.

- Det är härligt med språkbadet och jag känner många mommor som har barnbarn i språkbadet och alla är nöjda.

Kondracka tror på en förändring i Jakobstad och det är ungdomarna som ska göra det.

Stadsdirektör Kristina Stenman är också nöjd med att 50 svenska barn och 25 finska barn börjar i språkbadet varje år. Det har blivit stadens största skola.

Skolbarn vid pulpeter
Skolbarn vid pulpeter Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle skolor,elever,skolelever

Inte sker någon förbättring om vi gamla ska hitta lösningar, säger Kondracka. Och att politikerna ska kunna åstadkomma en förändring betvivlar hon. Nej, fråga ungdomarna är Kondrackas uppmaning.

Men någonting måste göras, annars far alla "finntuppar" bort. Sinikka Kondracka ursäktar sig för uttrycket.

- De kallar mig så, finntuppi, och jag tycker inte alls illa om det. Jag är ju en finntuppi.

Trenden är att det är den finskspråkiga befolkningen som flyttar bort från Jakobstad. De finskspråkiga utgör nu cirka 35 procent av befolkningen, medan 56 procent av jakobstadsborna har svenska som modersmål.

En grupp som ökat är invånare med utländsk bakgrund som nu uppgår till cirka 8 procent.