Hoppa till huvudinnehåll

I Mikaelskolan får eleverna närproducerad skolmat

Ladugård med tillbyggnad.
Köksväggarna är byggda av lera och halm. Ladugård med tillbyggnad. Bild: Veronica Montén Västnyland,kök,Ekenäs,skolmat,mikaelskolan

Vägg i vägg med en gammal ladugård ligger Mikaelskolans nya kök. I skolan i Ekenäs satsas det så långt som möjligt på närproducerad ekologisk mat som lagas från grunden.

I köket lagar tre personer 220 matportioner per dag till elever, dagisbarn och anställda på skolan.

Råvarorna kommer till köket direkt från producenterna. Elevernas familjer deltar också genom att hämta bär till efterrätter.

Vissa undantag finns ändå, berättar husmor Anne Antin-Ekblad. Till exempel finns fiskpinnar på menyn och de kommer färdiga i frysförpackningar till köket.

Lingon i kastrull
Föräldrar hämtar bär som kökspersonalen tillreder. Lingon i kastrull Bild: Yle/Veronica Montén Ekenäs,lingon,Västnyland,Kastrull,mikaelskolan

Priset brukar vara en avgörande faktor när det kommer till skolmat.

Är det inte fruktansvärt dyrt med närproducerad ekologisk mat vice husmor Sofia Graeffe?

- Hos oss kostar en portion 1,20, så jo det kostar säkert lite mer än i de kommunala köken.

Sofia Graeffe
Vicehusmor Sofia Graeffe. Sofia Graeffe Bild: Yle/Veronica Montén Västnyland,Ekenäs,skolkök

Det finns gånger när eleverna kommer med önskemål som kökspersonalen sedan i mån av möjlighet förverkligar. Ett önskemål som inte har förverkligats är köttbullar.

En husmor i arbete.
Husmor Anne Antin-Ekblad. En husmor i arbete. Bild: Yle/Christoffer Westerlund Husmor,maträtter,Ekenäs,Raseborg,skolkök

Antin-Ekblad förklarar att det tar tid att rulla köttbullar för över 100 personer och då är det lättare att bara göra köttfärslimpa i stället.

Kylrum med rotsaker
Så långt som det är möjligt satsar skolan på närproducerat. Kylrum med rotsaker Bild: Christoffer Westerlund potatis,morot,Västnyland,storkök,Raseborg,mikaelskolan i ekenäs

Skolan har en tydlig linje när det gäller matens ursprung, men hur mycket tänker eleverna på varifrån maten kommer?

- Jag brukar inte fundera så mycket på det. Jag brukar bara fundera på att jag får mat i mig, erkänner Walter Broman som går i fyran.

Niondeklassaren Elsa Colérus är nöjd med maten och tycker den är god.

- De flesta äter skolmat, men det finns också de som inte förstår varför man ska få skolmat och tycker den är äcklig.

Elever och en förälder på en ladugårdsbro.
Ida-Maya Brommer, Walter Brommer, Enya Lazar, Karin Karlsson, Elsa Colérus, Amelie Salvesen och Marianne Fred. Elever och en förälder på en ladugårdsbro. Bild: Christoffer Westerlund Västnyland,Raseborg,amelie salvesen

Det är inte bara maten som är ekologisk utan också själva köksbyggnaden är byggd av ekologiskt material.

Köksbyggnaden som blev färdig i början av 2017 har väggar av lera och halm.

Väggarna består av halmelement med lera på utsidan.
Väggarna har byggts av vete, havre och lera Väggarna består av halmelement med lera på utsidan. Bild: Yle/Monica Slotte natural building company

Just nu är Mikaelskolan i startgroparna med att förnya sin matstrategi.

Det är matutskottet tillsammans med föräldrar, lärare och elever som ska se över hur Mikaelskolan ska bygga upp sin matstrategi, berättar föräldern Marianne Fred som är medlem i matutskottet.

- Vi ska fundera på vad maten ska betyda i Mikaelskolan och Rosengården tio år framåt. Vad vill vi göra med den mat vi äter?

Matsal
Matsalen finns i ladugårdsbyggnaden. Matsal Ekenäs,Raseborg,Steinerpedagogik,Matsal,skolor (läroinrättningar),mikaelskolan i ekenäs

Själv vill Fred framför allt lyfta fram att Mikaelskolan också i framtiden ska värna om att maten kommer från lokala producenter, att maten är ekologisk och att personalen är proffsig.

Kök
Köket i Mikaelskolan är nästan splitternytt. Kök Bild: Christoffer Westerlund storkök,Västnyland,Raseborg,Ekenäs,mikaelskolan i ekenäs

Elsa Colérus kommer genast med ett konkret förslag om att utvalda personer en gång i veckan kunde sätta sig ner med kökspersonalen och fundera över vad som kan förbättras.

Läs mera:

Porträttbild av Yleredaktören Leo Gammals. I över vänstra hörnet en logo formad som en tallrik med kniv och gaffel, där det står: Skolmat.

Leo Gammals: Vem bestämmer egentligen över skolmaten?

I augusti 2016 infördes ämnet matfostran i läroplanen. Syftet är att öka elevers kunskap om och inflytande över skolmaten. Men vem är det som egentligen bestämmer? Den 25-29 september undersöker Svenska Yle skolmaten.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland