Hoppa till huvudinnehåll

Tolv ting som påverkade Finland

Henrik Meinander står på ett Sverigebåtdens däck.
Henrik Meinander ombord på Sverigebåten. Henrik Meinander står på ett Sverigebåtdens däck. Bild: Päivi Kettunen Yle Fem,Henrik Meinander,Tolv ting om Finland

Tolv ting som på ett konkret sätt berättar Finlands historia under de senaste 100 åren. Det är utgångspunkten för serien Tolv ting om Finland. Det minsta föremålet är identitetsbrickan, som bars av soldaterna under kriget, det största är Sverigebåten.

Från föremålet leder programvärden Henrik Meinander berättelsen vidare mot fenomen och skeden i vår historia som har haft betydelse för vilka vi är idag.

Historiens vingslag har inte känts av enbart i huvudstaden. Karelare, samer och ålänningar har sin egen berättelse om Finland.

Det första avsnittet av tolv handlar om valsedeln. För hundra år sedan skakades Finland av uppror, inbördeskrig och livsmedelsbrist.

Det första fria valet ordnas år 1919 och där börjar uppbyggnaden av nationalstaten. Rundradion grundas och på Arkadiabacken reser sig ett nybyggt riksdagshus. Kommunisterna förbjuds och på högersidan bedriver Lapporörelsen skräckpropaganda med skjutsningar och massmöten.

Republikens första decennier var en turbulent tid med vissa paralleller till i dag. Medverkande i avsnitt ett är bl.a. Erkki Tuomioja, Anu Koivunen och Li Andersson.

Tolv ting om Finland - avsnitten

Avsnitt 1: Valsedeln
För hundra år sedan skakades Finland av uppror, inbördeskrig och livsmedelsbrist. Det första fria valet ordnas år 1919 och där börjar uppbyggnaden av nationalstaten. Rundradion grundas och på Arkadiabacken reser sig ett nybyggt riksdagshus. Kommunisterna förbjuds och på högersidan bedriver Lapporörelsen skräckpropaganda med skjutsningar och massmöten. Republikens första decennier var en turbulent tid med vissa paralleller till i dag. Medverkar gör bland andra Erkki Tuomioja , Anu Koivunen och Li Andersson.

Avsnitt 2: Spritkanistern
Resan till förbudstiden börjar i Kabböle i Östnyland där smugglarnas barnbarn Britt-Lis Sederholm har inrett en sjöbod med kanistrar och torpeder. Alkoholforskaren Christoffer Tigerstedt avvisar många felaktiga uppgifter om förbudstiden. Narkotikamissbruk är inte heller ett nytt fenomen. Forskaren Mikko Ylikangas avslöjar att opium och heroin såldes och köptes med falska recept i Helsingfors redan före kriget.
I Österbotten har företagarandan tagit sig an både öl- och sprittillverkning, men nu satsar man främst på smaken.

Avsnitt 3: Identitetsbricka
Krigstiden 1939 - 1944 har präglat finländarna och i synnerhet de finländska männen i flera generationer. Att ge sitt liv för fosterlandet var en uppoffring som både soldaterna och deras familjer förväntades göra med glädje. Ilona Pajari har forskat i hjältedöden och kan berätta att mycket i anslutning till den har varit traumatiskt för de anhöriga. Soldaterna förseddes med en identitetsbricka för att de skulle kunna identifieras om de stupade. Senare har hela folket omfattats av samma omsorg, idag heter det personsignum och berättar vem vi är. Genom kriget upplevde Finland en av de största befolkningsförflyttningarna i modern tid då 400 000 karelare skulle hitta ett hem inom Finlands nya gränser. De s.k. karelarbyarna är inte längre nödvändigtvis medvetna om sin historia.

Avsnitt 4: Motorsågen
Skogen har lett Finland till både ekonomisk framgång och djupa förluster. Kaskö är en av de orter som har fått känna av vardera. Kari Häggblom var med då Urho Kekkonen invigde fabriken år 1974 och han var med också år 2011 då fabriken stängde. Men skogen och hamnen är fortfarande Kaskös hjärta, intygar stadsdirektör Marlene Svens. På skogsmuseet Lusto i Punkaharju finns hundratals motorsågar och annan utrustning som beskriver utvecklingen från skogshuggare till dagens kombinationsmaskiner. Arbetets förändring har inverkat t.o.m. på folkhälsan. Idag behöver vi skogen för att må bra.

Avsnitt 5: Moderskapsförpackningen
Från 1930-talets undernäring och trångboddhet till hälsovård och grundskola. En del av den här framgångshistorien kan vi tacka de förutseende män och kvinnor som satsade på de nyfödda. Kläder, blöjor och senare en låda att sova i, det var en innovation som först nu röner internationell uppskattning. Susanne Ringell är ett barn av 1960-talets förortsliv. Tillsammans med sin far Åke Ringell minns hon hur familjen flyttade, ständigt på jakt efter något bättre. Anna Rotkirch för fram jämlikheten i välfärdssamhället som en princip som nu håller på att naggas i kanterna. Frågan är om basinkomsten någonsin kan kompensera det här.

Avsnitt 6: Soffgruppen
Finrummet användes bara då det kom gäster och vardagsrummet var ett rum för de vuxna. Tills tv:n kom och förändrade vår inredning och hur vi använder vårt hem och vår fritid. Femtitalets soffa var liten och graciös jämfört med dagens divaner där vi tillbringar en allt större del av vårt liv. Teija Sopanen, Niilo Tarvajärvi och Lenita Airisto var tv-personligheterna under de första decennierna. Nu har tevetittandet förändrats, på landsbygden behöver bönderna inte längre anpassa mjölkningstiderna enligt tablåerna, som under 1960-talet, utan kan titta när det passar. Samtidigt har det blivit svårare att kontrollera vad familjemedlemmarna tittar på. Ungdomarnas medieanvändning innebär en stor utmaning för lärarna.

Avsnitt 7: Marimekkoskjortan
Den kom som en räddare för alla de män som ogärna knöt en bit tyg runt halsen. Mest var det arkitekter, konstnärer och intellektuella som valde den randiga jokapoikaskjortan, både till vardag och till fest. Det här var ett tecken på att de strikta klädkoderna började luckras upp på 1960- och 1970-talet. För de sexuella minoriteterna innebar den här tiden en försiktig ljusning. Homosexuella handlingar var kriminella ända till år 1971. Vid sidan av Marimekko fanns andra, och större, textilföretag. Pekka Luhtanen minns guldåldern ända fram till 1989, när handeln med Sovjetunionen tog slut. Efter det flyttades klädtillverkningen småningom bort från Finland.

Avsnitt 8: Sverigebåten
Ilmatar, Skandia, Nordia. Resan över till Sverige med båt var ännu på 1960-talet mångas första utlandsresa. Smörgåsbordet och taxfree-försäljningen gav guldkant åt ett folk som ännu hade krigstidens knappa förhållanden i färskt minne. För många har Sverige blivit det nya hemlandet. Sinikka Ortmark-Stymne var krigsbarn medan Eveliina Sinisalo är andra generationens sverigefinländare. Skeppsindustrins grand old man Martin Saarikangas har varit med om de mest dramatiska skedena i vår varvshistoria.

Avsnitt 9: Karhuskorna
När de finländska idrottarna återvände från OS i Stockholm 1912 hyllades de som hjältar. Där sattes ribban för alla kommande tävlingar republiken Finland senare deltog i. Löparen Paavo Nurmi var den främsta mannekängen för Karhus löpskor, som tillverkades av företaget Ab Sport Artiklar Oy. Märkets ursprungliga logo , tre streck, köptes av Adidas år 1952. Dopningsskandalen under skid-VM i Lahtis år 2001 minns många som ett dystert ögonblick. Idrottsjournalisten Bror-Erik Wallenius var på plats. Under landskampen koncentreras fosterländskheten men enligt museichef Pekka Honkanen är den nationalism som kommer till uttryck här av det ofarliga slaget.

Avsnitt 10: Mobiltelefonen
Bolaget Nokia fick sin början vid forsen norr om Tammerfors i slutet av 1800-talet. Via gummistövlar, kablar och digitala telefoncentraler hittades framgången i mobiltelefonen. Kvartalsrapporterna överträffade varandra och vd Jorma Ollila betraktades som ett geni. År 2012 vände kurvan neråt, det blev samarbetsförhandlingar och fabriker stängdes. Förra stadsdirektören Antti Rantakokko i Salo har på nära håll fått känna av strukturomvandlingen som den digitala revolutionen har fört med sig. Sirkka Heinonen, professor i framtidsforskning, ger olika scenarier för framtidens Finland.

Avsnitt 11: Karelska pirogen
Resan börjar på torget i Joensuu där Henrik Meinander hjälper marthorna från Kitee att baka karelska piroger. Karelarna har tagit pirogen till sitt hjärta men den har vandrat vidare med emigranterna till Sverige och Nordamerika. Matkulturen tar alltmer intryck utifrån men då Dennis Rafkin serverade de första pizzorna i Åbo var det en stor nyhet. I samma stad började också Heikki Salmela sin karriär som hamburgarkung.

Avsnitt 12: EU-flaggan
President Mauno Koivisto förde Finland till EU:s förhandlingsbord år 1992 och höll tyst om att det här var ett säkerhetspolitiskt beslut. Sedan dess har situationen i Europa förändrats på många sätt och Finlands position i Norden har på nytt blivit intressant. Enligt president Tarja Halonen är gemensamma militärövningar med Sverige inget nytt och varje land måste se om sitt eget hus när det gäller försvarsberedskap. EU-bygget, som nu omfattar hela 28 medlemsstater, svajar på sina pålar och Nils Torvalds förutspår att beslutsprocessen måste komma närmare invånarna om EU ska överleva. I Lappland väntar Klemetti Näkkäläjärvi på att riksdagen ska ratificera ILO 69 fördraget.


Hela serien på Arenan tillsvidare från fredag 29.9.2017.

Manus och regi: Henrietta Clayhills
Produktion: Långfilm Productions, 2017

Läs mera:

Finlands flagga och Finland 100 flagga i en medborgares hand, 2017

Tolv ting som skapade Finland

Här är tolv föremål som på ett konkret sätt berättar Finlands historia under de senaste 100 åren. Det minsta är identitetsbrickan, som bars av soldaterna under kriget, det största är Sverigebåten. Men däremellan ryms mycket annat fascinerande.

  • Urstark första halvlek gav City tre poäng

    Manchester City besegrade Napoli med 2–1.

    Manchester City höll på att slå knock på Serie A-ettan Napoli i första halvlek. Efter 2–0 i halvtid reste sig Napoli till kamp i Champions League-matchen men föll med uddamålet 1–2.

  • Trumps inreseförbud stoppat igen

    Skulle ha trätt i kraft på onsdag morgon.

    En federal domare stoppade på tisdagen stora delar av president Donald Trumps nyaste version av inreseförbud till USA bara några timmar innan det var meningen att det skulle träda i kraft.

Läs också